Motivering (skydd): Österängs kyrka är ett typexempel på de småkyrkor som uppfördes i nya bostadsområ-den under 1900-talets senare hälft. Kyrkorna planerades och byggdes där människor fanns och arkitektur liksom verksamhet skulle signalera låga trösklar och välkomnande öppenhet. Det fanns en idé om att den snabba urbaniseringen av samhället gjorde män-niskor som flyttade in i städerna rotlösa och kyrkan ville möta upp det behov som fanns.
Liksom bostäderna i området byggdes och ägdes kyrkobyggnaden av det kommunala bostadsbolaget som hyrde ut lokaler till församlingen. Församlingen och Kyrkofrämjan-det var dock aktiva i planeringen av byggnaden. Nära samarbeten mellan kyrkliga för-samlingar och borgerliga kommuner var inte ovanliga.
Kyrkan är till sin ursprungliga karaktär enkel och uppförd enbart i betong, gult tegel, trä och klinker. Enkelheten går igen i inredningen som huvudsakligen är tillverkad i massiv furu. Kyrkorummet är tidsenligt utformat med inkorporerat kor och flexibel möblering, vilket möjliggjorde att kyrkorummet orienterades i motsatt riktning 1987. Så gott som alla av tidens kyrkobyggnader hade lokaler för församlingsverksamhet som skedde ut-anför gudstjänsttid. Ofta låg lokalerna i direkt anslutning till kyrkorummet och över-gången mellan de vardagligt respektive högtidligt präglade delarna av byggnaderna kunde bli arkitektoniskt problematiska. I Österängs kyrka fanns församlingslokaler i en friliggande men tydligt anslutande byggnad vilket var praktiskt ur perspektivet att kyr-korummet då kunde få en mer renodlad, sakral utformning.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2020)
Kyrkomiljö
Österäng är ett bostadsområde strax nordost om Kristianstad centrum. Området är sjöbotten efter Nosabysjön som torrlades år 1860 i syfte att skapa mer jordbruksmark. Trots att marken visade sig vara mer svårodlad än man tänkt sig etablerades flera lantbruk i området. År 1971 började bostadsområdet Österäng att anläggas på platsen som en del av det statliga ”miljonprogrammet”. Området som kom att rymma över tusen lägenheter planlades enligt tidens mönster och omfattade affärs- och servicecentrum med bibliotek, skola, barnstuga och kyrka. Inom området anlades stora grönområden och gång- och cykelvägar medan biltrafiken fick ta plats i dess utkant.
Österängs kyrka är uppförd efter utgången av år 1939 och omfattas därför inte av till-ståndsplikt enligt kulturmiljölagen 4 kap § 3.
Kyrkotomt
Kyrkan ligger i Österängs centrumbebyggelse i anslutning till ett stensatt torg. Kyrkan är sammanbyggd med en intilliggande skola. Ett stenkast västerut ligger områdets kommersiella centrum där även bussar ansluter. Bakom kyrkan ligger en skolgård och därefter tar ett större grönområde vid.
Källor
Eriksson Green, Åsa och Sträng, Maria. 2016. Det moderna kyrkobyggandet i Lunds stift. Regionmuseet i Skåne/Landsantikvarien i Lund. Rapport 2016:44.
Friström, Sune. Kristianstad Christians stad. Del III Utanför fästningsvallarna. Goldhat. Hanner-Nordstrand, Charlotta m.fl. 2015. Kyrkans föremål - beskrivande lexikon. Göteborgs universitet och Skara stiftshistoriska sällskap.
Illerstad, Lennart. Nya svenska kyrkor: del II Götaland. Riksantikvarieämbetet Rapport 1993:5.
Opublicerade källor
Nilsson. Birgitta. 30- och 40-årsjubileum i Österängs kyrka, år 1975 och år 1985. Olsson, Sture. Österängs kyrka 1975.
Internet
ABK:s historia:
https://www.abk.se/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=ffa0ea4e-d998-4ec6-8505-dca2304b06ca, besökt 2020-06-01
Film om Österängskyrkan:
https://www.youtube.com/watch?v=mo-IEuaHz_g, besökt 2020-06-01
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin