Motivering (skydd): Blått = Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen samt fastigheter som skyddas av Kulturminneslagen, såsom byggnadsminnen och kyrkor tillhörande Svenska kyrkan.
I den kulturhistoriska klassificeringen av Stockholms kommun är byggnaderna/fastigheterna markerade med blå, grön, gul eller grå kulör. Blå- och grönmarkerade byggnader/fastigheter omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 12. Samtliga byggnader omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 10. Det finns också byggnader/fastigheter som är streckade. Det innebär att de ännu inte är klassificerade. De omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 10. Dessutom kan det inom denna grupp finnas byggnader som vid en klassificering skulle bedömas ha ett särskilt kulturhistoriskt värde, och därmed omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 12.
Fastigheterna kan också ingå i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan.
Utöver Plan- och bygglagen kan fastigheterna omfattas av Kulturminneslagen, om de t.ex. är byggnadsminnen eller kyrkobyggnader tillhörande Svenska kyrkan.
Fastigheterna kan även omfattas av Miljöbalken, om de ingår i ett av Riksantikvarieämbetet utpekat område som varande av riksintresse för kulturmiljövården.
Inventeringsår (1975)
För eventuell beskrivning se under Dokument.
Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället.
I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM UTTERN 1 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument)
Tidigt enades man i projektet om att prioritera byggnadens yttre utsmyckande före interiörernas. Murarna uppfördes i tegel och stora partier av fasaderna täcktes med Hoburgsmarmor (rödaktig kalksten) ofta behuggen till specifika motiv men även till rent arkitektoniska elementformer. Huvudfasaden vänder sig mot Fredsgatan. Här märks den framskjutna nya huvudbyggnaden från 1890-talet och flyglarna från samma tid som omger de två balustradförsedda terrasserna. Allt vilande på en kraftfull rusticerad bottenvåning av sten. Mellan terrasserna löper den stora stentrappan från gatan upp mot huvudentrén belägen på ett halvplan mellan bottenvåningen och våning 1. Huvudfasaden mot söder är rikt försedd med stenarbeten och återger ett påtagligt nyrenässansmanér. Nyrenässanstemat återkommer på alla fasader. Över huvudentrén placerades avgjutningar av Qvarnströms fyra gigantiska musor, även porträttmedaljongerna nytillverkades och återmonterades på den nya byggnaden.
Inventeringsår 2009
Byggnadsdelen mot Jakobsgatan.
För eventuell historik se under Dokument.
Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället.
I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM UTTERN 1 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument)
Inventeringsår 2016
I början av 1670-talet förvärvade överståthållare Axel Sparre marken och lät uppföra ett stadspalats på tomten ritat av Nikodemus Tessin d ä. Det stod färdigt år 1672 och var placerat parallellt med Jakobsgatan. Palatset brann redan 1693. Översta våningen drabbades svårt, men byggnaden var i övrigt användbar och beboddes under lång tid av Elisabeth Oxenstierna och hennes släktkrets. […]
Palatset inköptes 1754 av styckgjutaren Gerhard Meyer, överdirektör vid de kungliga styckegjuterierna (kanongjuterierna) i landet. Efter flera år i tillfälliga lokaler bl a på Stockholms slott donerade Gerhard Meyer år 1775 sitt palats till den då relativt nybildade Kungliga Målare- och Bildhuggarakademien. […] Efter branden 1751 påbörjade Meyer 1754 en omfattande upprustning. Taket på huvudbyggnaden ändrades till brutet och två flyglar anlades vinkelrätt mot denna mot söder. […]
Flyglarna revs under 1840-talet efter att arkitekten Fredrik Blom vunnit en arkitekttävling för uppförande av en ny byggnad åt Akademien efter åratal av diskussioner kring lokalfrågan. […] Bygget var klart 1847. […]
År 1890 biföll riksdagen en ansökan om medel till en ny modernare byggnad. En arkitekttävling utlystes samma år och vanns av den 27-årige Erik Lallerstedt. Förslaget kom att omarbetas men fastställdes 1892. […] I princip kom en helt ny byggnad att uppföras med undantag för de murverk i källaren, bottenvåningen och på våning 1 belägna i kvarterets norra delar som sparades från palatsperioderna. Vissa murpartier från Bloms tid sparades på våning 2 i byggnadens fasader mot norr.
Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Stockholm, 20160601.
År 1672 Nybyggnad
Färdigställd.
Arkitekt: Nicodemus Tessin d ä
Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv.. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv..
Nyckelord: Bostäder, Palats, "Bostäder","Kategori saknas";"Utbildning och vetenskap","Skola", "Sparre,Axel:Byggherre"; "Tessin d ä,Nicodemus:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin