Motivering (skydd): Blått = Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen samt fastigheter som skyddas av Kulturminneslagen, såsom byggnadsminnen och kyrkor tillhörande Svenska kyrkan.
I den kulturhistoriska klassificeringen av Stockholms kommun är byggnaderna/fastigheterna markerade med blå, grön, gul eller grå kulör. Blå- och grönmarkerade byggnader/fastigheter omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 12. Samtliga byggnader omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 10. Det finns också byggnader/fastigheter som är streckade. Det innebär att de ännu inte är klassificerade. De omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 10. Dessutom kan det inom denna grupp finnas byggnader som vid en klassificering skulle bedömas ha ett särskilt kulturhistoriskt värde, och därmed omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 12.
Fastigheterna kan också ingå i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan.
Utöver Plan- och bygglagen kan fastigheterna omfattas av Kulturminneslagen, om de t.ex. är byggnadsminnen eller kyrkobyggnader tillhörande Svenska kyrkan.
Fastigheterna kan även omfattas av Miljöbalken, om de ingår i ett av Riksantikvarieämbetet utpekat område som varande av riksintresse för kulturmiljövården.
Inventeringsår (1975)
För eventuell beskrivning se under Dokument.
Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället.
I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM LEJONET 5 - husnr 1
Inventeringsår 1999
Sagerska huset vid Strömgatan har erhållit sitt nuvarande utseende i franskinspirerad renässansstil åren kring sekelskiftet 1900 genom om- och tillbyggnader av ett tvåvånings bostadshus från 1700-talet. Våningen en trappa upp ombyggdes och nyinreddes 1881-84 medan representationsvåningen två trappor upp samt vindsvåningen uppfördes 1893-94 men inreddes först 1899-1901. Ritningarna gjordes av den franske arkitekten J R P Lintoux i samarbete med den arkitekturhistoriskt intresserade byggherren själv, kammarherre Robert Sager. Även arkitekten Gustaf Lindgren var engagerad i byggnadsarbetena. Bottenvåningen rymde tjänstebostäder, kök och stall. Våningen en trappa var den privata bostadsvåningen, våning två trappor var representationsvåning och i vindsvåningen inrymdes tjänarrum och gästrum. Sagerska huset nyttjades som privatbostad fram till grevinnan Vera Sagers död 1988. Det inköptes 1989 av svenska staten som statsministerbostad.
Sagerska huset var det sista bebodda privatpalatset i Stockholms innerstad och har i mycket stor utsträckning bevarat sin arkitektoniska utformning och sin inredning av hög klass från ombyggnadstiden på 1880- och -90-talen. Exteriören präglas av fransk renässans med höga mansardtak och fönster med rik järnsmidesdekor. Den praktfulla interiören på våning två trappor samt trapphuset är inredda i fransk 1700-talsstil med rik stuckdekor och genomarbetade detaljer.
Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 1991
Inventeringsår 2009
För eventuell historik se under Dokument.
Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället.
I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM LEJONET 5 - husnr 1
Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv.. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv..
Nyckelord: Bostäder, Palats, "Bostäder","Kategori saknas"
Öppna på kartan Fler i kategorin