Motivering (skydd): Blått = Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen samt fastigheter som skyddas av Kulturminneslagen, såsom byggnadsminnen och kyrkor tillhörande Svenska kyrkan.
I den kulturhistoriska klassificeringen av Stockholms kommun är byggnaderna/fastigheterna markerade med blå, grön, gul eller grå kulör. Blå- och grönmarkerade byggnader/fastigheter omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 12. Samtliga byggnader omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 10. Det finns också byggnader/fastigheter som är streckade. Det innebär att de ännu inte är klassificerade. De omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 10. Dessutom kan det inom denna grupp finnas byggnader som vid en klassificering skulle bedömas ha ett särskilt kulturhistoriskt värde, och därmed omfattas av Plan- och bygglagens kap. 3 § 12.
Fastigheterna kan också ingå i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan.
Utöver Plan- och bygglagen kan fastigheterna omfattas av Kulturminneslagen, om de t.ex. är byggnadsminnen eller kyrkobyggnader tillhörande Svenska kyrkan.
Fastigheterna kan även omfattas av Miljöbalken, om de ingår i ett av Riksantikvarieämbetet utpekat område som varande av riksintresse för kulturmiljövården.
Inventeringsår (1975)
För eventuell beskrivning se under Dokument.
Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället.
I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM LEJONET 7 - husnr 1
Inventeringsår 1999
1640 började bygget av Torstenssonska palatset men genom Lennart Torstenssons mång fälttåg var det inte slutfört förrän omkring 1648.
Under 1700-talet eldhärjades byggnaden och interiören förstördes delvis. Reparationsarbeten pågick 1757-60. 1783 såldes byggnaden till Gustav III:s syster Sofia Albertina. Under 1780-talet omdanades nuvarande Gustav Adolfs torg till en monumental arkitekturplats. Sofia Albertinas palats byggdes om efter ritningar av E Palmstedt som pendang till Gustav III:s opera. Interiören utformades med stark nyantik prägel av E Palmstedt och L Masreliez. Efter Sofia Albertinas död 1829 tillföll palatset de svenska arvfurstarna som fideikommiss och användes tills vidare som bostad år hovstaten. 1850 flyttade delar av Livrustkammaren in. 1856 upprustades palatset för dåvarande arvprinsen Oskar att användas som bostad. Palatset inlöstes 1906 av staten och inreddes för utrikesdepartementet. Det har renoverats i flera omgångar, 1926-28 (grundförstärkningar och exteriören), 1949 (återställande av paradvåningen) och 1974 (återställande av fasadens ursprungliga färgsättning).
KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Vårdprogram för kvarteret Lejonet, Statens fatighetsverk 2002
Inventeringsår 2009
Utrikesdepartementet, Arvfurstens Palats och Torstenssonska Palatset. F.d. Lejonet 1, Gustav Adolfs Torg 1, Fredsgatan 1.
För eventuell historik se under Dokument.
Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället.
I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM LEJONET 7 - husnr 1
År 1783-1792 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - 1783 såldes byggnaden till Gustav III:s syster Sofia Albertina. Sofia Albertinas palats byggdes om efter ritningar av E Palmstedt som pendang till Gustav III:s opera. Interiören utformades med stark nyantik prägel av E Palmstedt och L Masreliez.
Arkitekt: Erik Palmstedt
Konstnär - Skulptör: Johan Tobias Sergel
Konstnär: Louis Masreliez
År 1926-1928 Underhåll - grundförstärkning
Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv.. Stockholms stadsbyggnadsnämnds arkiv..
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus, "Bostäder","Palats"
Öppna på kartan Fler i kategorin