Se Historik
Inventeringsår (2004)
Anläggningen består av en kyrkogård i två delar med ett kapell och en klockstapel som är belägen söder om kyrkogården. Samt finns på anläggningen också ett bårhus/gravkapell, ett pumphus samt en redskapsbod.
Begravningsplats har inte förekommit i anslutning till kapellet förrän omkring 1800. Fram till dess användes Stora Tunas kyrkogård, som ligger ca en mil söder ut.
Kyrkans nuvarande kyrkogård består av två sammanslagna enheter, en äldre och en yngre, vilka sträcker sig öster och norr om kyrkan. Den gamla kyrkogården, anlagd öster om kyrkan, utvidgades 1925 mot norr. Båda delarna har sammanflätats såväl beträffande utformning, vegetation och avgränsning. Kyrkogården har därför numera en enhetlig karaktär.
Kyrkotomten och kyrkogården är inhägnade med ett trästaket som tillkom 1841 och förnyades 1911. Inhägnaden består av stenstolpar som bär reglar. Själva staketet består av korsande, snedställda och svarttjärade spjälor som bildar rombiska mönster. Staketet avslutas i överdelen med liggande plankor. Kyrkogårdens ingångar är förlagda i väster och söder. I väster inramas ingångarna av putsade stenstolpar med pulpettak av spån. I söder förekommer dels en ingång med stenstolpar i höjd med klockstapeln och dels trästolpar i höjd med bårhuset. Stolparna bär yngre (1930-tal?) smidda grindar, som tas bort under vinterperioden.
Längs med staketet på norra sidan samt som kvartersavgränsning i den nya kyrkogården finns granhäckar. Utmed tomtgränsen har björkar planterats i rad. Strax öster om kyrkan står två grupper av granar. Parkeringsplats för besökare är anordnad längs med kyrkotomtens västra gräns, mot staketet.
Gravarna är anlagda längs med staketet samt övervägande i regelbundna rader innanför kvarteren som avdelas genom grusade gånger.
Vid kyrkogårdens östra gräns, i höjd med skiljelinjen mellan gamla och nya kyrkogården, står ett bårhus/gravkapell av rödmålat timmer på stensockel och under spåntäckt säteritak. Det uppfördes 1925 efter ritningar av M. Dahlander. I anslutning till denna finns ett litet pumphus, utfört som en avbildning av grinstolparna. Strax öster om bårhuset står en yngre bod, en ramverkskonstruktion klädd med rödmålade bräder.
Klockstapeln, strax söder om kyrkans västra gavel, tillkom 1925. Innan dess hängde kyrkans klockor i det forna tornet mot västra gaveln. Klockstapeln är uppförd som stolpkonstruktion på stengrund och täckt av rödfärgad locklistpanel. Den lökformade spiran är spånslagen och svarttjärad. Spiran kröns av en vindflöjel i form av en tupp. Stapeln har två klockor; Lill-klockan från 1865 och Storklockan från 1881.
Inventeringsår 2001
I nordliga delen av Stora Tuna sn, c:a 5 km från moderkyrkan ligger Amsbergs kapell. Söder om kyrkan står en klockstapel från 1925, efter ritningar av Magnus Dahlander. Kapellet består av rektangulärt långhus, med vidbyggt vapenhus i söder samt sakristia i nordost. Ingångar i västgaveln och genom vapenhuset. Långhus och sakristia är knuttimrade, utvändigt brädfodrade med stående panel. Vapenhusets stomme består av stolpvirke, klätt med bräder. Det branta, valmade yttertaken är spåntäckta. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Kyrkorummets brädklädda väggar samt innertak är vitmålade. Läktare i väster, buren av marmorerade träpelare. Det nuvarande träkapellet, som uppfördes 1683, hade en äldre föregångare på samma plats. Sakristian är till viss del samtida med långhuset, men utvidgades 1749-51. Då uppfördes även det befintliga vapenhuset, samt företogs vissa arbeten i kyrkans inre. Fönsteröppningarna härrör i sin nuvarande skepnad från 1800-talets början. Åren 1924-25 restaurerades kapellet under ledning av arkitekt Magnus Dahlander vilket innebar vissa ingrepp i äldre byggnadskroppar, däribland raserades ett - troligtvis ursprungligt västtorn.
Källa: Byggnadsregistret 1995
Inventeringsår 2015
Järnbrukens expansion i Bergslagen under 1600- och 1700-talen kom att inverka märkbart på befolkningsökningen och levnadsstandarden. Förhållandena medförde även ett omfattande kyrkobyggande och ett stort antal kapell och träkyrkor uppfördes under perioden, av vilka Amsberg är ett återstående vittnesbörd.
Redan 1647 uppfördes ett första kapell på platsen. Det ersattes 1683 av nuvarande, som tillbyggdes i flera omgångar på 1700-talet och slutligen renoverades helt på 1920-talet.
År 1683 Nybyggnad
Nybyggnad - Tidigare kapellbyggnad rivs och Nuvarande kyrkobyggnad påbörjas.
År 1800 Nyanläggning - Begravningsplats
Nyanläggning - Begravningsplats - Anläggning av första kyrkogården.
År 1924-1925 Nybyggnad
Nybyggnad - Klockstapeln uppförs.
Bårhuset uppförs.
Begravningsplatsen utvidgas.
Kapellet renoveras.
Omfattande restaurering och förnyelse av kyrkan, som då var förfallen. Arkitekt Magnus Dahlander.
Åtgärd på stomme, taklag och takbeklädnad. Borttagning av tornbyggnaden mot västgaveln, ny portal på samma plats; ny brädfodring av samma typ. Nuvarande klockstapel uppförs. Sakristian återställs till äldre utformning, upprustning av vapenhus. Flytt och ändring av predikstol. Ändring i bänkinredning, bänkarna renskrapas?, omläggning av golv, införande av elektrisk uppvärmning
Kyrkogården utvidgas, bårhus uppförs
Arkitekt: Magnus Dahlander
Byggnadsregistret. Byggnadsregistret, RAÄ.
Ahlberg, H. (1996). Dalarnas kyrkor i ord och bild. Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.. ISBN: .
(1925). Amsbergs kapellet. . Amsbergs kapellet. Julbok Västerås stift, 1925:111. ISBN: .
Boëthius, Gerda. (1932). Kyrkor i Falu domsagas södra tingslag.. Boëthius, Gerda; 1932. Kyrkor i Falu domsagas södra tingslag. Amsbergs kapell. Sveriges Kyrkor; bd 1:3, vol 37.. ISBN: .
Landgren, Sonja. (1982). Amsbergs kapell.. Landgren, Sonja; 1982. Amsbergs kapell.. ISBN: .
Nordin, Erik. (1992). Svenska träkyrkor.. ISBN: .
Thoor, Ingrid. (1983). Amsbergs kapell 300 år. . Thoor, Ingrid. 1983. Amsbergs kapell 300 år. I Tunum, 1983.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin