Motivering (skydd): Adolf Fredriks kyrkas exteriör är så gott som oförändrad sedan kyrkan stod klar 1783. Korsformen framstår tydligt och fasadernas artikulering genom pilastrar och skarpa listverk är den samma som på 1700-talet. Invändigt framstår också den korsformiga planen, trots läktarna från 1860-talet i norr och söder och deras underbyggnader från 1990-talet.
Trots de många förändringar interiören genomgått kan Adelcrantz’ strama och rena gestaltning av rummet fortfarande upplevas. Adelcrantz’ altare, predikstol och orgelfasad bidrar till att rummet präglas av en genomtänkt helhet. Sergels altaruppsats och monument över Cartesius förstärker med sina framträdande placeringar i rummet känslan av 1700-tal.
Agi Lindegrens omfattande stilrestaurering på 1890-talet har förvisso påverkat rummet genom bänkar, altarring, viss stuckornamentik och Kronbergs målningar i kupolen. Ett relativt stort antal inventarier från S:t Olofs kapell finns kvar som en viktig länk till historien före Adolf Fredriks kyrka. Kyrkogården har många gamla stora lövträd där vissa, planterade i alléer, är spår från tidigare gångvägar.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • kyrkans renodlat korsformiga plan
• kyrkans mycket välbevarade 1700-talsfasader
• 1700-talets ursprungliga fasta inredning, utsmyckning och inventarier
• 1890-talets omdaning som präglar kyrkorummet genom bänkarna, takmålningarna och altarringen • inventarierna från S:t Olofs kapell
• kyrkogårdens långa tradition med planterade lövträd, bl a en drygt 200-årig lindallé.
Inventeringsår (2005)
Adolf Fredriks kyrka har en korsformig plan där de östra och västra korsarmarna är något längre än de övriga. Från korsmitten höjer sig ett kupolprytt torn. I den östra korsarmen ligger koret och sakristian. De övriga korsarmarna har alla entréer, den i väst är huvudingången. Kyrkan har en stomme av tegel, förutom tornet som har en konstruktion av trä.
Hela kyrkan är slätputsad i en varm, vit ton ovan en sockel av sandsten. Fasaderna är uppdelade av pilastrar, mellan vilka fönsterbågar av järn sitter. Västfasadens rundbågiga portal flankeras av joniska kolonner. Fasaden kröns av en låg fronton. Den östra korsarmen skiljer sig från de övriga genom sina mjukt rundade ytterhörn. De relativt flacka och valmade taken är klädda med kopparplåt. Tornet är åttkantigt och indelat i fält av pilastrar och listverk. Den kopparklädda kupolen kröns av en lanternin med förgylld spira och flagga på toppen.
Vapenhuset, som byggdes om på 1990-talet, har kalkstensgolv och väggar med träpanel målade i ljusgrått. Pardörrarna mot väster har fyllningar och är gråmålade. Norr om vapenhuset ligger en brudkammare. Pardörrarna in till kyrkorummet är mörkgrå och delvis glasade.
I kyrkorummets norra, södra och västra korsarmar finns läktare, på den västra står kyrkans orgel. Golvet i kyrkorummet är av kalksten förutom i bänkkvarteren som har obehandlade brädgolv. Väggarna är putsade och målade i ljust grått. I rundbågiga fönsternischer sitter fönster med järnbågar. Korsarmarnas tak har korgbågiga valv med stuckdekor. Över korsmitten reser sig en flack kupol, indelad i fyra fält bemålade med bibliska motiv. De öppna bänkkvarteren har bänkar med fältindelade gavlar och armstöd med snidad dekor. Bänkarna är riktade mot koret, förutom de i sydost vilka vänder sig mot predikstolen. I södra och norra korsarmarna hänger mässingskronor, dessutom hänger armaturer av förgylld stålplåt över bänkarna och i koret. Nordost om korsmitten är predikstolen av trä placerad. Den gråmålade korgen har grönmarmorerade fält med snidad och förgylld dekor. Trappräcket ner till koret är dekorerat på liknande sätt. Ljudtaket har förgylld dekor.
Koret ligger tre trappsteg över kyrkorummets golv. Trappan av kalksten är lika bred som koret vars golv också är av kalksten. Väggar och tak är utformade likt övriga kyrkans. Altartavlan av Tobias Sergel (1740-1814) är en relief av gips föreställande Kristus uppstigande ur graven. Ovanför denna sitter ett strålknippe. Altaret är av trä, gråmålat med snidad och förgylld dekor. Altarringen är av trä med balusterdockor av brons. Dessa är delar av de ljusarmar från 1775 som tidigare fanns i bänkkvarteren, ritade av Adrien Masreliez. Dopfunten i söder av kristallblock är utformad av Liss Eriksson.
Från vindfånget i väster leder en kalkstenstrappa upp till orgelläktaren. Den bärs upp av fyra kannelerade och marmorerade gjutjärnskolonner. Barriären har svarvade balusterdockor målade i grått. Den ursprungliga orgelfasaden av trä, ritad av Adelcrantz är gråmålad med rik, snidad förgylld dekor. Det ursprungliga orgelverket var tillverkat av orgelbyggaren Olof Schwan. Det nuvarande byggdes 1966 av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad och har 45 stämmor. I norr finns ett förrådsutrymme avskärmat av en delvis glasad vägg. Läktarna i norr och söder bärs upp av två kolonner lika orgelläktarens och har likadana barriärer. De har obehandlade brädgolv uppdelade i gradänger, den norra med lösa stolar på och den södra med enkla bänkar laserade i grått. Under läktarna finns läktarunderbyggnader från 1990-talet, klädda i träpanel och målade i ljusgrått.
Under den södra läktaren är även ett litet kapell inrett med ett blålaserat träaltare mot den östra väggen, gråmålade träbänkar och en dopfunt med stor dopskål av silver för hel nedsänkning av barn. Intill altaret hänger en väggdekoration av textil av Camilla Skorup.
Sakristian, som ligger innanför koret har ekparkettgolv. Väggarna har rundade hörn mot norr och är putsade och gråmålade. Taket är vitputsat med en profilerad list. Fönstren har spröjsade träbågar. Mot den västra väggen står ett altare av grå marmor. Intill detta står en kakelugn i blått och vitt. Rummet har tre pardörrar med fyllningar, varav de i norr har något svängda dörrblad för att passa i den svängda väggen. I taket hänger en ljuskrona av mässing som skänktes 1680 till S:t Olofs kapell. En kalkstenstrappa leder upp till det s k Wallin-rummet, vilket motsvarar sakristian med samma väggformer och likadan kakelugn. Golvet är belagt med bräder och de grönmålade väggarna har en bröstningspanel med fyllningar. Dörren med fyllningar är ådringsmålad.
Övriga inventarier
På predikstolens motsvarande plats i söder sitter ett monument över Cartesius (René Descartes, 1596-1650). Det är utfört av Sergel 1781 och är gjort i bly. Bland kyrkans nattvardskärl finns en nattvardskalk som delvis är från senmedeltiden med cuppa från 1780-talet. En sexkantig vinflaska av mässing skänktes till S:t Olofs kapell på 1680-talet. Två vinkannor i rokoko är tillverkade på 1760-talet. Silversmeden Sigurd Persson utformade i samband med 1950-talets renovering altarkorset i silver med bergkristall och sex ljusstakar, även de av silver. Från S:t Olofs kapell finns även textiler bevarade, så som fyra mässhakar av sammet från 1600-talets slut och ett antependium i blått siden från 1733. Kyrkan har en stor porträttsamling. Många av målningarna hänger i församlingslokalerna vid Kammakargatan. Fem kyrkklockor hänger i Adolf Fredriks kyrka; tre i tornet och två i lanterninen. Storklockan göts av Klockgjutare Grönvall och invigdes 1814, men omgöts 1826 av samme klockgjutare. Tre av de övriga tillverkades 1674 av Gerhard Meyer till S:t Olofs kapells klockstapel. Två av dem göts om 1814 av Carl Grönwall, var av den ena även omgöts 1845 och den andra 1924. Den femte klockan göts 1727 av styckgjutaren Gerhard Meyer. År 1977 invigdes ett klockspel med 24 klockor.
Fasadkulör (2005): Vit
Byggnadsdel (2005): Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Vapenhus
Inventeringsår 2016
Kung Adolf Fredrik lade grundstenen till Adolf Fredriks kyrka 1768. Invigningen skedde 1774. Viss inredning saknades då liksom den slutgiltiga taktäckningen och tornet. Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz (1716–96) har ritat kyrkan liksom tornet, vilket byggdes 1776–83.
Adelcrantz hör till sin tids främsta arkitekter i landet. Till hans övriga verk hör Adelcrantzska palatset, Fredrikshovs slott (den flygel som står kvar), Drottningholms slottsteater, Kina slott i Drottningholm, Sturehovs slott och Norrbro. Adelcrantz har även ritat flera landsortskyrkor samt ombyggnader och inventarier till befintliga kyrkor. 1893 påbörjades en genomgripande renovering av Adolf Fredriks kyrkas interiör, ledd av arkitekten Agi Lindegren (1858–1927).
Arkitekten Agi Lindegren stod för den omfattande renovering som genomfördes 1893–95. Bland mycket annat fick valven och korväggen stuckdekor inspirerad av gustavianska former. Ovanför altaruppsatsen målades ett bibliskt motiv och en ny altarring tillkom. Nya bänkar av betsad furu ersatte de gamla.
1899–1900 målades kupolen med bibliska motiv av Julius Kronberg (1850–1921), bekostat av grosshandlare Knut Fredrik Ljunglöf. Mellan 1957–59 genomfördes en renovering enligt arkitekten David Dahls förslag. Då togs bl a stora delar av 1800-talets stuckdekor bort och korväggen återställdes. Kapellet i södra korsarmen och läktarunderbyggnaderna tillkom vid en renovering 1996–97.
En tredelning av församlingen skedde 1905 då de norra delarna bildade Gustav Vasa och Matteus församlingar.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Klara församling ägde enligt hävd en kyrkogård på platsen för Adolf Fredriks nuvarande kyrkogård. Det var en fattigkyrkogård för allmänna barnhuset, anlagd 1638. Den var något större än dagens kyrkogård, vilken minskades på 1920-talet då Sveavägen breddades.
1673–74 byggdes här ett enkelt träkapell. Det fick namnet S:t Olofs kapell efter handelsmannen Olof Larsson som donerade medel till byggnationen. Klara församling kunde här förrätta begravningar inomhus och få inkomster genom att sälja gravplatser. De församlingsbor som bodde norr om Kammakargatan hänvisades 1675 till S:t Olofs kapell som gudstjänstlokal. 1773 bildades en självständig församling med namnet Adolf Fredrik efter den förre kungen.
Med tiden hade kapellet så många brister och församlingsbornas antal hade ökat så att behovet av en ny kyrka var stort. Överintendent Carl Fredrik Adelcrantz fick uppdraget att rita en ny kyrka. Hans förslag medgav att kapellet kunde stå kvar tills den nya kyrkan var klar, vilket var ett önskemål från församlingen. Den nya kyrkan byggdes därför kring den gamla och fick liksom den en korsformad plan.
Under mycket högtidliga former lade kung Adolf Fredrik grundstenen till kyrkan 1768. Ett år senare, då murarna stod klara och ett provisoriskt brädtak lagts på taklaget, avstannade bygget av ekonomiska skäl. Sedan församlingen för byggnadsprojektets räkning fått ta del av kaffetulluppbörden i Stockholm kunde välvningen av kyrkans tak och kupol börja 1773. Året därpå revs den gamla kyrkan, inuti den nya, som invigdes av Gustaf III samma år. År 1776 beslutades att kopparplåt skulle läggas på taket och tornet började byggas och stod klart sju år senare.
Den första större förändringen av kyrkan utfördes 1829 då koret utvidgades bl a genom att golvet i den östra korsarmen höjdes till samma nivå som korets. 1866–67 förändrades kyrkorummet genom att läktarna i söder och norr tillkom.
År 1768-1783 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, korsarmar.
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
År 1774 Invigning
År 1781 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
År 1785 Fast inredning - altaruppsats
Altartavla i relief av gips.
Konstnär - Skulptör: Johan Tobias Sergel
År 1786 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
År 1866-1867 Fast inredning - läktare
Läktare i norra och södra korsarmarna.
År 1893-1895 Fast inredning - altarring
Ny altarring med balusterdockor av brons.
Arkitekt: Agi Lindegren
År 1893-1895 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen byts ut till ny av betsad och fernissad furu
Arkitekt: Agi Lindegren
År 1893-1895 Arkitekturbunden utsmyckning
Kupolen, valven, gördelbågarna och altarväggen dekoreras med stuck efter gustavianska förebilder, interiören i övrigt marmoreras. Ett bibliskt motiv målas ovanför altaruppsatsen. En stor ljuskrona i kupolens mitt ersätts med fyra mindre i valvbågarna mot korsarmarna. Lampetter av brons monteras på pilastrarna.
Arkitekt: Agi Lindegren
År 1893-1895 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren byggs om
Arkitekt: Agi Lindegren
År 1899-1900 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kupolen och svicklarna målas med bibliska motiv.
Konstnär: Julius Kronberg
År 1928 Underhåll
Det läckande kyrktaket repareras.
År 1941 Underhåll - interiör
Sprickor i altarprydnaden lagas.
Konstnär - Bildhuggare: Robert Nilsson
År 1949 Underhåll
Husbock i kyrkan saneras.
År 1961 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av slipat kristallglas
Konstnär - Skulptör: Liss Eriksson
År 1966 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
År 1977 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockspel installeras och hängs upp i bjälklaget ovanför de stora kyrkklockorna.
År 1996-1998 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Underbyggnader under läktarna för förvaringsutrymmen byggs, invändiga ytor och inventarier rengörs, kapell i södra korsarmen anordnas, nytt bjälklag konstrueras innanför altarringen i koret, bänkarna vid radiatorerna byggs om, handikappramp anordnas till koret, västentrén handikappanpassas, nya textilskåp i källaren byggs.
Konservator: Lars Göthberg
Arkitekt: Uno Söderberg
Jermsten, Elisabet. (2008). Adolf Fredriks Kyrka. Adolf Fredriks Kyrka, Kyrkokarakterisering av Stockholms Stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad i Stockholm av Stockholms stift 2008.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin