Motivering (skydd): Mariakyrkan uppfördes 1987 som kyrkcentrum för nybildade Trångsunds församling i den redan utbyggda stadsdelen Skogås söder om Stockholm. Byggnaden med kyrka och församlingsdel har anpassats till den bergiga kyrkotomten och bildar en halvcirkel mot klippan.
Mariakyrkan är exempel på en osymmetrisk planlösning, typisk för 1980-talet. För kyrkorummet har arkitekten eftersträvat en sakral enkelhet i material, färg och form. Det karakteriseras av en ovanlig planform där besökaren kommer in i kyrkorummet snett framifrån. Rummet präglas av rymd och indirekt ljus från taket i absiden samt snedställda fönsteröppningar i sydväggen, vinklade efter solens vandring för att belysa koret. En monumental väggmosaik i korabsiden, utförd av husets arkitekt Fritz Voigt, och tre höga fönster med glasmålningar i abstrakta mönster av professor Johannes Schreiter har kommit till samtidigt med byggnaden. Samma gäller för den fasta inredningen med undantag för den stora orgeln intill koret som är byggd något senare.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • kyrkans monumentala läge vid Skogåstorget
• exteriörens medvetna materialbehandling i samspel med kyrkotomtens bergsklippa • kyrkorummets material, form och färger
• byggnadens arkitektur, fasta inredning och konstnärliga utsmyckning är tillkommen i ett sammanhang.
Inventeringsår (2004)
Anläggningen består av kyrka och församlingshem med gemensam entré och ett invändigt kyrktorg som sammanbindande länk. Kyrkorummet är orienterat i nord-sydlig riktning. Kyrkans stomme består av betong.
Samtliga fasader har murar av ljusrött tegel. En hög granitsockel mot berget övergår i ett murat band i granit runt anläggningen. Mot torget vänder sig kyrkans högt sittande fönster, ordnade i en fallande linje och utformade som halva spetsbågar. Synliga från torget är även kyrkans tre höga glasmålningar som belysta inifrån ger liv åt tegelfasaden. Församlingsdelens fönster är rektangulära och funktionellt placerade. Samtliga byggnadskroppar har sluttande tak med täckning av kopparplåt. I det lägre mittpartiet mellan kyrka och församlingsdel ligger, något indragen, anläggningens huvudentré med tre glasade dörrar i lackerad stålplåt och däröver smala fönster med ljusinsläpp.
Framför ingången till kyrka och församlingshem står ett fristående klocktorn med genombruten konstruktion och gavlar lika kyrkfönstrens form av halva spetsbågar. Tornet kröns av ett gyllene kors.
Tillgänglighet till kyrka och församlingsdel sker från det i byggnaden centralt belägna kyrktorget som bl a får ljus från ett runt schakt i taket markerat med tre pelare. En centralt placerad fritrappa leder upp till bokcafé med kök, sammanträdesrum, rum för präster och diakoner, musikrum för kör, studierum för grupper, konfirmandrum samt personalrum med utgång till terrass.
Entré från kyrktorget till kyrkorummet sker genom ett glasat parti med tre dubbeldörrar. Besökaren kommer in i kyrkan snett framifrån och tanken är att man på vägen in skall passera förbi ljuskransen i smide, ritad av Fritz Voigt och dopfunten med hög fot och cuppa i marmor. Bredvid dopfunten står en golvljusstake i svart smide.
Kyrkorummet har vitputsade väggar som tillsammans med dagsljuset ger en ljus interiör. Kyrkans bakre vägg är klotoid och försedd med högt sittande fönsteröppningar i form av halva spetsbågar med olika höjd och vinklar för att rikta ljuset mot koret. Fönstren är försedda med klarglas. Korväggen är konvex med en absidformad mittdel med takljus. Absidväggen bakom altaret pryds av en abstrakt, polykrom mosaik av arkitekten Fritz Voigt. Altarprydnaden ska symbolisera den kristna tanken om Guds nåd och korsets triumf. Kortsidan till höger om korväggen markeras av tre höga fönster med glasmålningar i abstrakta kompositioner skapade av professor Johannes Schreiter.
Ett lutande tak med träpanel i rödbok har infällda ljusarmaturer och högtalare. Golv, altare, predikstol och dopfunt är utförda i ljus Ekensbergsmarmor från Borghamn i Östergötland. Altaret har formen av en sarkofag med tre förgyllda, mosaikinlagda kors på framsidan. Predikstol och trappa är inklädda i marmor med pulpet i trä. Ljudtaket över predikstolen har formen av en duva med utfällda vingar. Fristående ambo är av trä och på korväggen hänger nummertavlor av trä. Bänkar, med tre sittplatser i varje sektion, är liksom taket utförda i rödbok med klädsel av ljusblått ylletyg. Altarrundel i rödbok har ställts undan på grund av snubbelrisk vid kortrappan
En 5-stämmig orgel från firma Bruno Christensen & Sønner i Danmark är byggd 1970 för kyrksalen i Skogås församlingshem. Stora orgeln har kommit till efter att kyrkan färdigställdes. Den är byggd av A Mårtenssons Orgelfabrik i Lund med 24 stämmor och invigd 1989. Orgelfasaden, efter ritningar av Fritz Voigt, är målad i grått. Intill orgeln står ett piano. I nordost ligger Mariakapellet med ett fristående altarbord i trä och stolar för en mindre samling. Mariaikon med Trångsunds församlings vapen är utförd av kyrkokonstnären och heraldikern Bengt-Olof Kälde (1936-). Han har även utformat den samlande symbolen för Svenska kyrkan - den röd-gula korsskölden med en krona. Vid kortväggen i öster finns ett bibellandskap som förändras under kyrkoåret.
Inventarier
Kyrkans nattvardssilver i förgyllt silver är formgivet av silversmeden Rolf Karlsson. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Fasadkulör (2004): Röd
Inventeringsår 2016
Mariakyrkan i Skogås är uppförd 1986–87. Invigningen av kyrkorummet förrättades av biskop Krister Stendahl den 15 november 1987. Mariakyrkan är planerad som ett kyrkcentrum och ritad av arkitekt Fritz Voigt (1911–2006). Arkitekten har även ritat inredningen och delvis formgivit den konstnärliga utsmyckningen. Fritz Voigt är född i Nürnberg, utbildad vid Tekniska högskolan i München 1931–33 och från 1937 verksam i Sverige med att rita stadsplaner, bostäder, industribyggnader och kyrkor. Han har bl a ritat Baptistkyrkan och Katolska kyrkan i Södertälje samt katolska Vårfrukyrkan i Täby.
Mariakyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 2001-05-29. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden, klockstapeln och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §.
Trångsunds församling bildades den 1 januari 1974 genom avstyckning från Huddinge församling. I området fanns då Tacksägelsekyrkan i Trångsund, invigd 1957 och Skogås församlingshem, beläget i Skogås centrum och uppfört 1968. I förhållande till den bostadsbebyggelse som uppfördes under 1960- och 1970-talet i Trångsund och västra Skogås kom kyrkan att ligga alltför isolerad. Detta aktualiserade ett nytt kyrkobygge i Skogås där en lämplig tomt nära församlingshemmet var utsedd. Intentionerna var att bygga ett kyrkcentrum för Trångsunds församling. För kyrkorummet har arkitekten eftersträvat en sakral enkelhet i material, färg och form.
År 1986-1987 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan byggs efter ritningar av arkitekten Fritz Voigt
Arkitekt: Fritz Voigt
Nilsson, Gunilla. (2008). Mariakyrkan. Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.
. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Voigt,Fritz:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin