Motivering (skydd): S:ta Birgitta kyrka är en modern centralkyrka. Den har en viktig roll i arkitekten Rolf Berghs stora produktion, bl a som en förstudie till hans många senare studiokyrkor. Som "försöksförsamling" prövades här många nya liturgiska idéer som tog sig speciella uttryck i arkitekturen. S:ta Birgitta kyrka är bl a ett tidigt exempel på idén om "circumstantes" för att utveckla samspelet mellan präst och församling. Den är också en tidstypisk representant för kombinationen kyrka och församlingsbyggnad i anslutning till varandra.
Med sin mäktiga kopparklädda kupol över den kvadratiska lanterninen kan kyrkans exteriör associera till orienten och dess särpräglade arkitektur. Läget intill Mälaren gör att den med sitt höga och originella klocktorn fungerar som sjömärke. Hela anläggningens yttre och kyrkotomten präglas av en enkelhet där funktionen har styrt utformningen.
Inne i kyrkorummet är det altaret som dominerar, framförallt genom den centrala placeringen. Ovanlig är den nedsänkta "lillkyrkan" bakom altaret i koret. Ljusintaget genom de nästintill osynliga fönstren uppe i lanterninen skapar tillsammans med det reflekterande betongtaket en mycket speciell ljusföring varför kyrkan ibland har kallats "det skimrande ljusets kyrka". Kyrkorummet, dess fasta inredning, tak- och glasmålningar, textilier och andra inventarier har samkomponerats till en arkitektonisk och konstnärlig helhet vad beträffar form, färg och material.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " kyrkans funktion som "sjömärke"
" altarets placering och den nedsänkta "lillkyrkan" bakom altaret som uttryck för nya liturgiska idéer " ljusföringen i kyrkorummet
" den fasta inredningen, tak- och glasmålningar, textilier och andra inventarier som tillsammans med kyrkorummet bildar en konstnärlig helhet.
Inventeringsår (2004)
I den glasade gång som förbinder kyrkobyggnaden med församlingshuset finns dörrar som vetter både mot väster och öster. Bågarna är av teak och golvet är belagt med skifferplattor och smågatsten. Församlingsbyggnaden är uppförd i 2 våningar, terrasitputsad precis som kyrkan. Sadeltaket är täckt av skiffer med plåtdetaljer i koppar. Fönsterbågarna är de ursprungliga av teak medan merparten av ytterdörrarna har bytts ut till aluminium. Den ursprungliga vaktmästarbostaden i öster har en något i sidled förskjuten byggnadsvolym. Här är ytterdörren av teak med lineär dekor och ett litet skärmtak bevarat. Denna del disponeras numera för barnverksamhet.
I församlingsbyggnadens entréhall finns en stor målning av Nockebys villasamhälle från luften, signerad Titti Winbladh 1994. Förutom den med en scen försedda s k Nockebysalen för ca 100 personer finns här några mindre samlingsrum av olika karaktär. Nockebysalen har parkettgolv, putsade långväggar medan kortsidorna är klädda med furupanel, i taket betongbalkar och där ovan blåmålade skivor. För den ursprungliga inredningen i församlingshuset stod arkitekten Bengt Jonsson.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Fasadkulör (2004): Gul
Inventeringsår 2016
I den glasade gång som förbinder kyrkobyggnaden med församlingshuset finns dörrar som vetter både mot väster och öster. Bågarna är av teak och golvet är belagt med skifferplattor och smågatsten. Församlingsbyggnaden är uppförd i 2 våningar, terrasitputsad precis som kyrkan. Sadeltaket är täckt av skiffer med plåtdetaljer i koppar. Fönsterbågarna är de ursprungliga av teak medan merparten av ytterdörrarna har bytts ut till aluminium. Den ursprungliga vaktmästarbostaden i öster har en något i sidled förskjuten byggnadsvolym. Här är ytterdörren av teak med lineär dekor och ett litet skärmtak bevarat. Denna del disponeras numera för barnverksamhet.
Lindhagen, Suzanne. (2008). S:ta Birgitta kyrka. S:ta Birgitta kyrka, Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.
. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Församlingshem
Öppna på kartan Fler i kategorin