Motivering (skydd): Färentuna socken hade en central ställning på Mälaröarna i slutet av järnåldern, och kyrkan kan ha uppförts på initiativ av kungen. Färentuna kyrka utgör tillsammans med Norrsunda, Husby-Ärlinghundra och Skånela kyrkor i Sigtuna kommun, gruppen östtornskyrkor som betraktas som de äldsta landskyrkorna i Mälardalen. Kyrkan ligger i ett ännu relativt välbevarat sockencentra med fornlämningar som återkopplar till dess äldre historia.
Kyrkogården har bevarat en ålderdomlig prägel med trädkrans, bogårdsmur med stigluckor och bodar från 1700-talet.
Exteriört präglas Färentuna kyrka huvudsakligen av den form den fick vid senaste utvidgningen, i samband med att långhusets västligaste del och vapenhuset uppfördes på 1400-talet. Under 1700-talet tillkom den nuvarande tornhuven med lanternin och under 1800-talet försågs kyrkan med nya fönsteröppningar och de äldre förstorades.
Interiört präglas kyrkan av den medeltida planen, valven och kalkmålningarna i kyrkans östra del. Till rummets enhetliga helhetsintryck bidrar även valvet och målningarna i kyrkans västligaste del, även om de tillkommit senare. Kyrkans medeltida karaktär förstärks av det stora antalet bevarade medeltida inventarier varav triumfkrucifixet är ett.
Kyrkans inredning härstammar huvudsakligen från 1600-talets slut och 1700-talet. Särskilt predikstolen påverkar rummet genom sin ansenliga storlek och rikt dekorerade korg och ljudtak.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· kyrkogårdens bevarade och välhamlade trädkrans, stigluckor samt bodar har betydelse för upplevelsen av kyrkomiljön
· Färentuna kyrka är en av få bevarade östtornskyrkor i Mälardalen
· medeltida murverk, ovanligt tidiga tegelmurverket, valv och kalkmålningar. Vapenhusets takstolar är antagligen ursprungliga
· vapenhusets märkliga altare med relikgömmor och intilliggande piscina
· kyrkans rika samling medeltida inventarier
· kalkmålningar från 1920-talet bidrar till upplevelsen av kyrkorummet som en helhet
· kyrkans bevarade inredning, från 1600-talets slut och 1700-talet, med bänkkvarter, altaruppsats och predikstol.
Inventeringsår (2004)
Bogårdsmuren är försedd med två stigluckor, en åt norr som uppfördes under 1600-talet och en åt söder, ursprungligen uppförd under 1700-talet, men nerriven och återuppbyggd 1953. Stigluckorna är uppförda av tegel som putsats och avfärgats i vit kulör.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Fasadkulör (2004): Vit
Inventeringsår 2016
Bogårdsmuren är försedd med två stigluckor, en åt norr som uppfördes under 1600-talet och en åt söder, ursprungligen uppförd under 1700-talet, men nerriven och återuppbyggd 1953. Stigluckorna är uppförda av tegel som putsats och avfärgats i vit kulör.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Legars, Niss Maria. (2008). Färentuna kyrka. Färentuna kyrka. Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Stiglucka
Öppna på kartan Fler i kategorin