Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Toresunds socken består av öppna odlingslandskap och i trakten finns talrika fornlämningar.
Toresunds kyrka är belägen på sydspetsen av en grusås sydost om Stallarholmen och strax söder om Kyrkviken precis intill väg 223 mellan Mariefred och Stallarholmen.
Ett stycke söder om kyrktomten och omedelbart söder om kyrkan ligger församlingens gamla prästgård, Ökna, som uppfördes 1797-1800.
Intill kyrkan ligger det gamla komministerbostället Karkulla med bostadshus från 1700-talet och flera ekonomibyggnader bl a ett mejeri. Vid kyrkan ligger också sockenstugan, ett 1700-talshus där skolan och ålderdomshemmet har varit inrymda.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den äldre kyrkogården invid kyrkan omgärdas av en låg mur av vald, huggen granit, i söder, väster och öster utförd som terrassmur. De två grindöppningarna mot söder och väster har fyrkantiga murade stolpar, putsade och avfärgade i samma rödaktiga nyans som kyrkan. De kröns av profilerade gesimser och koppartak. Kyrkogården ligger öppet och är gräsbevuxen. Innanför muren växer en trädkrans av lönn och dessutom olika tujor, syrenbuskar, snöbär, benved och nyponrosor. De större kvarteren i norr och söder har gravarna ställda i nord-sydlig riktning, en blandning av både små liggande och stora högresta gravstenar. Enstaka gravvårdar är försedda med järn- och träkors. Flera stenramar finns kvar, en del är dock övervuxna. Väster om kyrkan finns enstaka, äldre gravar bevarade.
Den nyare kyrkogården, en utvidgning på åsen i norr, omgärdas av en kallmurad gråstensmur med krönen övertorvade av mossa, gräs och örter. I öster finns en grindöppning av röd kalksten och i anslutning till denna en trappa av kilade granithällar. Nya kyrkogården har karaktär av skogskyrkogård, dominerad av barrträd. Gravarna är vända i öst/västlig riktning, flertalet breda och låga.
Söder om kyrktomten, på andra sidan vägen mot sockenstugan m fl byggnader, finns ett klocktorn uppfört i två avsatser. Fasaderna består av tjärad lockpanel, på takfallen ligger hyvlade stickspån. Taket kröns av en liten spånklädd spira och vindflöjel. Klocktornets bottenvåning byggdes som sockenmagasin.
KYRKAN – Toresunds kyrka består av ett långhus, bottenvåningen från ett tidigare västtorn, vapenhus och korsarm i söder, samt sakristia i norr.
Fasaderna består av en ojämn slätputs, där gråstensmurarna tydligt avtecknar sig, utan särskild sockelmarkering. I tornets södra mur finns ett gravklot inmurat. Gavlarna pryds av tegelblinderingar med stigande strömskift. Kalkavfärgning har skett i rödaktig terra. Takfot, dörr- och fönsteromfattningar och smygar är kalkavfärgade i ljust gul nyans, liksom gavlarnas blinderingar
Fönsteröppningarna är spetsbågiga förutom sakristians fönsteröppning som är rundbågig. Fönstren består av fasta ramverk av gjutjärn på långsidorna och östra gaveln med gotiserande fyrpass och spetsbågar i övre delen. Sakristians och södra korsarmens fönster är av trä med blyinfattade rutor, troligen från 1700-talet.
Ingångar finns i korsarmen, det före detta tornet och vapenhuset. Öppningen till södra korsarmen är spetsbågig och ensprångig, vapenhusets öppning är spetsbågig och tvåsprångig medan öppningen i tornets västvägg är rundbågig med slätputsad omfattning och skrånande smyg. Dörrarna till vapenhuset och södra korsarmen är av stående plank, tjärade och beslagna med smidesjärn. Tornets dörr är klädd med kopparplåt och har ett överljus i form av ett fast lunettfönster.
Långhuset, sakristian, södra korsarmen och vapenhuset har skiffertäckta sadeltak. Det före detta tornet i väster har ett valmat, skiffertäckt takfall. Tornet saknar takavvattning medan övriga takfall är försedda med hängrännor och stuprör av koppar.
Toresunds kyrka uppfördes troligen på 1100-talet - en romansk byggnad bestående av ett långhus med lägre och smalare kor. Även dopfunten av sten har daterats till denna tid. Dåtidens långhus utgör västpartiet i dagens kyrka. Någon gång under 1300-talets senare hälft tillbyggdes sakristia och kryssvalv slogs över kyrkorummet. Toresund var en av de första svenska landskyrkorna som valvslogs.
Västtornet tillbyggdes under första hälften av 1400-talet. Under 1400-talets senare hälft revs sakristian för att ersättas med en större, i anslutning till det större kor som samtidigt byggdes och försågs med ett altarskåp. Vidare tillkom södra korsarmen. Korets och korsarmens valv fick mer avancerade stjärnmönster än de tidigare slagna kryssvalven i kyrkans västra del. Kyrkans tillkommande fasader dekorerades med blinderingar.
En blixt slog ner 1562 och brände av tornspira och yttertak. Återuppbyggnad följde, men tornets murar tycks ha försvagats för gott. 1580 omtalas att ”årligen falla stora stenar och slå igenom taket på valvet”. Upprepade reparationer skedde och 1748-50 ersattes tornspiran med en lägre huv. Vid samma tid fick hela kyrkan sannolikt en tjockare fasadputs, som dolde medeltida blinderingar. På 1760-talet restes ett klocktorn dit klockorna flyttades, eftersom tornet ansågs för klent. Till slut revs tornets övre våningar 1806-08, så att endast bottenvåningens vapenhus idag återstår, under samma tak som långhuset.
Kyrkorummet förnyades successivt under 1600- och 1700-talen. Kvar från denna period är predikstolen i barockstil från 1658 och altaruppsatsen i Gustaviansk stil från 1785.
Vid förnyelse 1908, efter arkitekt Axel Lindgrens program, ersattes tidigare slutna bänkkvarter med öppna bänkrader. Koret fick sitt nuvarande altare i trä och den tresidiga altarringen. Valv och väggar slätputsades och dekorerades med jugendmålningar i klara färger.
Nästa upprustning och omgestaltning vidtog 1948-50, efter program av arkitekt Sven Axel Söderholm. Grundmurarnas fogar göts i med betong och asfaltströks. Den tidigare spritputsade sockeln ersattes med slätputs lika fasaderna i övrigt, vilka lagades och avfärgades i terrakotta. Blinderingar på östra gaveln och södra sidoskeppets gavel knackades fram och restaurerades. Grundmurarna efter 1300-talets sakristia framgrävdes/restaurerades.
I kyrkorummet lades mörkrött tegel i ”medeltida storlek”, från närbelägna Sundby tegelbruk, medan kalksten lades i koret och södra korsarmen. Kyrkorummets valv avfärgades i gulvit nyans. I de båda västliga valven sparades/restaurerades jugenddekorationerna - medeltida kalkmålningar upptäcktes men restaurerades inte, i brist på medel. I koret och södra korsarmen slogs ny puts som avfärgades. 1955 utförde konstnären Folke Heybroek glasmålningen i korets fönster och 1958 även korskranket av smitt järn med stiliserade bilder av apostlarna. 1998 utfördes en exteriör och interiör renovering då bl a fasader lagades och avfärgades, fönster, dörrar och portar målades/tjärades, den igensatta öppningen mellan vapenhus och långhus öppnades och vapenhusentrén handikappanpassades, orgelläktaren målades och takavvattningen förnyades. Elsystemet förnyades 1999 och sedan dess regleras kyrkorummets klimat med så kallad intermittent uppvärmning. I södra korsarmen nybyggdes väggfasta bänkar 2004.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Till sitt yttre omfång består Toresunds kyrka sedan utbyggnader på 1400-talet. Storleken antyder att den varit en häradskyrka. Arkitektoniskt släktskap föreligger med samtida Uppländska gråstenskyrkor. Tydligaste exemplet är östra gavelns blindering med sina stigande strömskift, som påminner om motsvarande i närbelägna Veckholm. Ett särpräglat utseende får kyrkan av att bottenvåningen efter ett medeltida torn bevarats, som en fönsterlös, västlig förlängning av långhuset.
Fönstren utvidgades under 1700-talet och har sedan 1800-talets senare hälft bågar av gjutjärn. Sedan stor yttre renovering 1955 har fasadputsen sin rödbruna avfärgning, fastställd utifrån äldre fragment - förmodligen från 1600-talet.
Inne vittnar valven om kyrkans medeltida historia, liksom en rad träskulpturer och triumfkrucifixet från höggotiken. 1600- och 1700-talen avspeglas i predikstolen, altarprydnaden och flera epitafier.
Många avtryck sattes vid 1908 års jugendinfluerade förnyelse. Då byggdes den öppna bänkinredningen med sina snidade gavlar, jämte altarringen och altaret. Mest tidstypiska är målningarna i ljusa, varma färger som sparats på valv och väggar i kyrkorummets västra del. I övriga delar borttogs målningarna vid nästföljande stora förnyelse, genomförd 1948-50.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Bevarade medeltida murverk är omistliga, liksom altarskåp, träskulpturer och triumfkrucifixet. - Medeltida kalkmålningar kan finnas under dagens kalkfärgsskikt på valv och väggar. - Gjutjärnsfönstren och yttertakets skiffertäckning är av byggnadshistoriskt intresse. - Kyrkans tegelgolv från Sundby tegelbruk är av stort lokalhistoriskt värde. - Bevarade kalkmålningar i kyrkorummets västra del är en tydlig årsring från början av 1900-talet, jämte bänkgavlarna.
- Glasmålningen i koret är av stort konsthistoriskt värde.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2008)
ÖVERSIKT – Kyrkobyggnaden omfattar ett långhus, bottenvåningen från ett tidigare västtorn, vapenhus och korsarm i söder, samt sakristia i norr.
FASADER – Fasaderna består av en ojämn slätputs, där gråstensmurarna tydligt avtecknar sig, ingen särskild sockel har markerats. I tornets södra mur finns ett gravklot inmurat. Gavlarna pryds av tegelblinderingar med stigande strömskift. Kalkavfärgning har skett i rödaktig terra. Takfot, dörr- och fönsteromfattningar och smygar är kalkavfärgade i ljust gul nyans, liksom gavlarnas blinderingar.
FÖNSTER – Fönsteröppningarna är spetsbågiga förutom sakristians fönsteröppning som är rundbågig. Öppningarna har skrånande smygar förutom östra gavelns öppning som är tvåsprångig. Fönstren består av fasta ramverk av gjutjärn på långsidorna och östra gaveln med gotiserande fyrpass och spetsbågar i övre delen. Sakristians och södra korsarmens fönster är av trä med blyinfattade rutor, troligen från 1700-talet.
PORTALER OCH INGÅNGAR – Ingångar finns i korsarmen, det före detta tornet och vapenhuset. Öppningen till södra korsarmen är spetsbågig och ensprångig. Vapenhusets öppning är spetsbågig och tvåsprångig medan öppningen i tornets västvägg är rundbågig med slätputsad omfattning och skrånande smyg. Dörrarna till vapenhuset och södra korsarmen är av stående plank, tjärade och beslagna med smidesjärn. Tornets dörr är klädd med kopparplåt och har ett överljus i form av ett fast lunettfönster.
ÖVRIGA ÖPPNINGAR – En modern dörr leder till källaren under sakristian.
TAKLAG OCH YTTERTAK – Långhuset, sakristian, södra korsarmen och vapenhuset har skiffertäckta sadeltak. Det före detta tornet i väster har ett valmat, skiffertäckt takfall där taknocken livar med långhustakets nock. Tornet saknar takavvattning medan övriga takfall är försedda med hängrännor och stuprör av koppar.
ÖVERSIKT – Kyrkans interiör består av långhus, vapenhus med handikappentré i söder, tornrum/entré i väster, korsarm i söder, samt sakristia i norr.
LÅNGHUS – Långhusets västra del täcks av två kryssvalv, nästkommande valvtravé samt koret av stjärnvalv. I de två västra valvtravéerna är valv och väggbröstningar dekorerade med kalkmålningar i jugendstil, i klara ockragula, röda, gröna och kimröksgrå nyanser. I öster är ytorna enhetligt avfärgade i en gulvit nyans. I gångar och under bänkar ligger tegelgolv, mönstersatt i mittgångens främre del. På ömse sidor om mittgången finns öppna bänkar.
I väster finns en läktare på åtta fyrkantiga pelare målade med grön oljefärg, samt kapitäl med profilerade lister målade med guldbrons. På läktaren ligger ett kilsågat brädgolv. Orgelfasaden är målad i ljusare grön färg än bänkinredningen. Taket under läktaren är en slät, handhyvlad panel uppsatt med smidd spik, målad med blank, grå oljefärg.
KOR – Triumfkrucifixet och ett lågt skrank av järnsmide markerar gränsen mot koret som ligger två steg upp. Golvet är belagt med gravhällar av brun och grå kalksten. Bakom altaruppsatsen finns ett fönster som upptas av en glasmålning infattad i smidesjärn. På korets norra sida leder två steg upp till ett högre plan framför predikstolsuppgången och den plåtklädda sakristidörren. Koret täcks av ett stjärnvalv, liksom väggarna avfärgat i en gulbrutet vit kulör.
SÖDRA KORSARMEN – Golvet är täckt med grå kalkstensplattor. Väggarna och stjärnvalvet som täcker rummet är slätputsade och vitkalkade. Södra väggen har en stickbågig öppning med moderna parinnerdörrar målade i grå kulör. I de rundbågiga fönsteröppningarna sitter spetsbågiga fönster med spröjsade gråmålade innerbågar.
SAKRISTIA – Sakristian täcks av ett kryssvalv med kraftiga ribbor. Närmast innanför dörren ligger två skift kalkstensplattor, för övrigt lackat brädgolv. En grönbetsad förvaringsmöbel upptar rummets västra vägg. På östra väggen har ett medeltida altarskåp placerats. Innanför fönstret sitter en järnlucka och ett kraftigt järngaller.
VAPENHUSET – Vapenhuset i söder används idag som handikappentré. Rummet täcks av ett platt innertak med friliggande bjälkar. Golvet är belagt med tegel. En träramp leder från ingången upp till kyrkorummet.
TORNETS BOTTENVÅNING – Kyrkans huvudentré är placerad i det före detta tornets västvägg. Tornrummets golv är belagt med tegel. Väggarna är slätputsade och vitkalkade med en dekorationsmålning från 1909 på östra väggen, över ingången till långhuset. Rummet täcks av ett vitkalkat kryssvalv med spår i putsen efter brädformen som valvet slogs på. I valvhjässan finns tre delvis träskodda hål som klocklinorna löpt igenom.
FAST INREDNING
ALTARE – Altaret är i trä, spegelindelat med förgyllda lister.
ALTARUPPSATS – Altaruppsatsen utgörs av ett klassiserande ramverk bestående av två flankerande lisener försedda med förgyllda kannelyrer och uppbärande entablement med segmentformig upphöjning. Entablementet och lisenerna är marmorerade i grå och turkosblå nyans.
ALTARTAVLA – Altartavlan är målad i olja på pannå, föreställande Nattvarden. Tavlan är signerad 1758 av den svenske målaren C F von Breda.
ALTARRING – Altarringen utgörs av en tresidig balustrad målad i blågrön oljefärg. I hörnen sitter fyllningar med förgyllda lister.
BÄNKINREDNING – De öppna bänkraderna på ömse sidor om mittgången tillkom 1909. De är målade med mörkt olivgrön oljefärg med överliggare i grå kulör. I gavelpartierna ingår reliefskurna förgyllda kors.
PREDIKSTOL – På kyrkorummets norra sida finns predikstolen med målad datering 1658. Korgen liksom dess ljudhimmel är sexsidig. Var och en av korgens sidor dekoreras av figurskulpturer flankerade av hängande girlander i skuret arbete. Denna skulpterade dekor är målad i elfenbensfärg. Listverken är målade i ljust grått och övrig bemålning i röd/mörkbrun färg. Ljudtaket kröns av kontursågad dekor och obelisker över varje hörn.
ORGEL – Nuvarande orgel byggdes år 1839 av J. A. Josefsson. Orgelfasaden är byggd efter ritningar av arkitekt J. F. Åbom. Denna orgel reparerades år 1870 av Per Åkerman och har nu 13 stämmor, efter en utbyggnad år 1960.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT – Dopfunten på fot som troligen har gjorts för den första kyrkan vid 1100-talets slut är av sandsten och har en svårtolkad inskrift runt skålens kant. Endast de första orden kan tolkas, och de lyder i översättning: ”Kristus Johannes till källan”.
KYRKKLOCKOR – På 1760-talet uppfördes det separata klocktornet. I tornet hänger tre klockor gjutna 1652, 1764 och 1905 (omgjutning av en äldre kyrkklocka).
NUMMERTAVLA – Rektangulära nummertavlor med förgyllda ramar, krönta av skulpterad dekor.
TRIUMFKRUCIFIX – På sin gamla plats i triumfbågen återuppsattes år 1950 triumfkrucifixet, som ursprungligen vid sin fot hade en bild av Johannes (nu på pelaren mitt för predikstolen) och Maria (nu på Statens historiska museum). Hela gruppen av bilder utfördes troligen i början av 1500-talet i Lübeck.
SKULPTURER – En Maria- och en Johannesbild från ett äldre, nu försvunnet arrangemang med triumfkrucifix, sitter nu mitt emot varandra på pelarna mellan andra och tredje valvet, dvs gamla triumfbågen. Dessa bilder är tillkomna omkring 1250. I valvbågen mellan koret och södra korsarmen sitter en Mariabild, ett svenskt arbete från omkring 1300. På norra pelaren framför orgelläktaren finns en Birgittaskulptur från mitten av 1400-talet. Under orgelläktaren står en skulptur av den återuppståndne Kristus i mansstorlek, troligen ett svenskt arbete från början av 1500-talet. I sakristian står ett altarskåp från början av 1400-talet, tillverkat i nordtyskland. Det stod ursprungligen i koret men ersattes 1785 av den nuvarande altartavlan. 1949 restaurerades skåpet och ställdes upp i södra korsarmen innan det slutligen flyttades till sakristian 2004.
GRAVMINNEN – I kyrkan finns ett antal begravningsvapen, huvudbanér och epitafier från 16- och 1700-talen. I koret öster om öppningen in till sakristian står en medeltida gravsten uppställd. Gravstenen tillhör Anund Sture (död 1462) och har som motiv en reliefhuggen riddare i rustning samt evangelisterna i hörnen och inskriften: Arum epther Gudz börd mcdlxxi (1462) tha do(g) vaelburin man, herr Anund Sture, riddare aff Raefsnes – Gudh hanz siel nadhe.
VOTIVSKEPP – Bakom en glasmonter i tornrummets nordöstra hörn finns ett stort votivskepp från slutet av 1700-talet uppställt.
Fasadkulör (2008): Gul, Röd
Byggnadsdel (2008): Kor - Rakt, Korsarm, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
År 1350-1399 Valvslagning
Kryssvalv slogs över kyrkorummet.
År 1400-1450 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet anskaffades, troligen ett nordtyskt arbete.
År 1562 Åsknedslag
Blixten slog ned i tornet och brände av yttertak och tornspira
År 1652 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts.
År 1658 Fast inredning - predikstol
Predikstol i barockstil installerades.
År 1730-1740 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning installerades med rektangulära fyllningar i dörrarna.
År 1748-1750 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - En tornhuv byggdes, möjligen efter ritningar av slottsbyggmästare Eliander.
Hantverkare - Snickare: Lars Ersson
År 1760-1769 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockorna flyttades från tornet därför att det ansågs för klent för att klara vibrationerna vid klockringning.
År 1785 Specifika inventarier - altartavla
En altartavla med ramverk i gustaviansk stil anskaffades.
Konstnär: Carl Fredrik von Breda
År 1839 Fast inredning - orgel
Kyrkans 8-stämmiga orgelverk från 1768 såldes till Kärrbo kyrka i Västmanland. Ny läktarorgel installerades.
Orgelbyggare: J A Josefsson
År 1910 Underhåll - exteriör
Fasaderna lagades och avfärgades i en ljusgul nyans.
År 1949 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet restaurerades.
År 1954 Fast inredning - predikstol
Predikstolen marmorerades i brunt och rött, de snidade figurerna i benvitt.
År 1954 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen ommålades i olivgrönt.
År 1954 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen återfick sina 1700-tals figurer.
År 1955 Fast inredning - glasmålning
I korets fönster insattes målningen ”Det blommande korset” med de fyra evangelisternas symboler i stiliserad form. Mönstret utfördes av järn med färgat glas på de fria ytorna.
Konstnär: Folke Heybroek
År 1958 Ändring
Ändring - Lågt korskrank av smitt järn kom på plats, med stiliserade bilder av apostlarna.
Konstnär: Folke Heybroek
År 1960 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes ut till 13 stämmor.
År 1967 Fast inredning - altare
Altarbordet försågs med en kalkstensskiva.
År 1980 Teknisk installation - el
Arkitektritade belysningsarmaturer uppsattes i kyrkorummet.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1986 Fast inredning - orgel
Kororgel invigdes. Fasaden byggdes i furu
Konstnär - Dekormålare: Kurt Fredriksson
Orgelbyggare: Mats Arvidsson, Stallarholmen
År 1991 Teknisk installation - värme
Nytt elektriskt värmesystem installerades. Bänkvärmare Pyrox BM 800. Fläktelement VLD 13E. För att dölja kabeldragningarna byggdes en list i trä.
År 1998 Underhåll
Fasaderna högtryckstvättadeslagades och avfärgades i likadan nyans som förut.
Skiffertaket tvättades delvis (så långt slangen nådde).
Portar och vindskidor tjärades.
Nya hängrännor och stuprör av koppar uppsattes på långhus, vapenhus och södra korsarmen.
Fönster och dörrar målades.
I koret nytillverkades ett innerfönster (södra).
Gammal öppning mellan långhus och vapenhus återöppnades.
Orgelläktare och pelare ommålades.
Dagvattenledningen förnyades.
År 1999-2000 Konservatorsarbeten
Altarskåpet konserverades och restaurerades. Lös färg fästes. Alla tidigare kompletteringar borttogs och ytorna beströks med tunn paralloid B72 – lösning. Intoningar utfördes med pigment och dammar.
Konservator: Peter Tångeberg
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Bohrn, Erik. (1945). Toresunds kyrka, Sörmländska kyrkor 75.
Schnell, Ivar. (1963). Toresunds kyrka, Sörmländska kyrkor 75.
Kilström, Bengt Ingmar. (1994). Toresunds kyrka, Sörmländska kyrkor 75.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin