Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Sorunda är en bördig jordbrukstrakt. I socknen finns ett stort antal fornlämningar. Storgodsen Fituna och Fållnäs har präglat området sedan medeltiden. Kyrkan ligger på en ås nära landsvägen mellan Södertälje och södra Södertörn.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkan och kyrkogården med sin mur och de överbyggda stigluckorna är en monumental anläggning som går tillbaka på medeltiden. Stigluckorna är från 1600-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Redan under 1400-talets början byggdes Sorunda ut till att bli en av landskapets största kyrkor. Kyrkan form och inredning har i hög grad präglats av ägarna till de stora godsen Fituna och Fållnäs, släkterna Bååt, Flemming och senare Bonde. Ägarna tillhörde rikets främsta ämbetsmän under 1500- och 1600-tal och var ingifta med varandra. Släkterna Bååt och Flemming har uppfört egna gravkor samt bekostat delar av kyrkans utsmyckning, t ex kalkmålningarna, men även upprustning.
Kyrkan har ett rektangulärt långhus, rakslutet kor av samma bredd, torn i väster och korsarmar i norr och söder. Den norra korsarmen består av sakristian och det Flemingska gravkoret. Det södra av det Bååtska gravkoret och södravapenhuset. Rester av en romansk kyrkan från 1100-talet kyrkan finns i murpartier i tornet norra delar samt några meter av långhusets norra mur. I långhusets sydvästra hörn finns en romansk stenrelief bevarad.
Gravkoren kan ha uppförts som helgonkapell redan under senmedeltiden och tornet har ett utbygge mot söder som kan ha fungerats som ett separat kapell. Eventuellt uppfördes Bååts gravkor 1540 - det kan då vara ett av de första privata gravkoren i landet.
Kyrkans yttre får sin särprägel av korsarmarna från 1400-1500-talet. Korsarmarnas gavelrösten har blinderingar och vapenkartuscher i fasaden samt runda hängtorn på var sida. Hängtornen har troligen tillkommit 1574-75 då kyrkan renoverades och stilinfluenserna kan ha kommit från södra östersjöområdet. Kyrkan är putsad med en grov spritputs i gråbeige. Fönsteromfattningar är av slätputs och samtliga tak är spåntäckta.
Kyrkorummet upplevs som brett genom att gravkoren öppnar sig mot långhuset. Långhuset får indirekt ljus från gravkoren. Koret och långhuset har stjärnvalv av en typ som kallas ringvalv och som kan dateras till ca 1500. Det ljusa högkoret domineras av det medeltida altarskåpet tillverkat i Lybeck omkring 1495 av Martin Radeleff, och bakom det en glasmålning från 1839 av CG Brunius. Fönstret är spetsbågigt med masverk av järn. Altaret är från 1842 och korbänkarna i renässansstil tillkom 1898-1901.
Orgelläktarens bröstvärn donerades 1642 av Peder Erlanadsson och Helena Fleming. Eventuellt är det ett arbete av Markus Hebel. När orgelläktaren förminskades 1898-1901 återanvändes delar av 1600-talets bröstvärn till en ny läktare på norra väggen. Orgelläktaren förlängdes och fick en ny trappa 1963-64. 1667 skänktes predikstolen till kyrkan av Helena Fleming. Den bedöms vara ett arbete av Claes Hebel, son till Markus Hebel.
Bänkinredningen i renässansstil långhuset är öppen och indelad i fyra kvarter. Den tillkom vid restaureringen 1890-1901. Bänkgavlarna målades om i nuvarande kulör 1963-64 och äldre dörrar infogades i de främsta bänkskärmarna.
Flemingska gravkoret har ett stjärnvalv av senmedeltida typ. Vid 1600-talets början tillkom kalkmålningarna. De består av ett kraftigt rankverk med frukter, enstaka fåglar, ett sittande lejon med svärd samt evangelistbilder. De har en kontinental prägel och är troligen utförda av en tysk mästare. Här finns ett epitafium över Erik Fleming och hans första och andra hustru, i svart och vit marmor. Det är utfört av Nicolaes Millich, troligen i Antwerpen mellan 1676-1682. Under golvet finns en gravkammare.
Bååts gravkor har ett stjärnvalv och ett enkelt fyrdelat valv, båda med halvstensribbor. Riksrådet Johan Pedersson Bååt och hans maka Kerstin Tott donerade gravkorets målningar, som dateras till 1549, Målarmästare var Örjan Olofsson från Våle härad i Uppland. Motiven är hämtade ur nya testamentet. Målningar från Gustav Vasas tid är mycket sällsynta. Här finns också ett epitafium över Peter Grip död 1534 och ett madonnaskåp, troligen från 1480-talet. Det är utfört i Lübeck och tillskrivet Hermen Rodes verkstad. 1964 gjordes ett nytt slutet bänkkvarter i Bååts gravkor, även här återanvändes gamla bänkdörrar. 1993 togs delar av bänkvarteret bort och ersattes med lösa stolar. Under golvet finns en gravkammare.
Även sakristia, vapenhus, tornrum och tornillbyggnad är valvslagna. I långhusets, korets och tornrummets valv finns dekorationer från restaureringen 1898-1901 utförda av artisten Bergendorff
Kyrkan har många värdefulla inventarier från medeltiden, men även från 1600-och 1700-talen. Här finns begravningsvapen och i golven ligger gravhällar av hög klass.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:- Det medeltida murverket, med tillägg från 1500- och 1600-talet är ett historiskt dokument i sig. Kyrkan med kyrkogård, bogårdsmur, trädplantering och stigluckor är en monumental anläggning. Kyrkans utformning och utsmyckningar berättar om de stora jordägarnas makt, ambitioner och stilideal i en gången tid.
Bååts gravkor kan vara ett av de första privata gravkoren i landet.
Kalkmålningar från Gustav Vasas tid är sällsynta.
1800-talsinredningen samspelar väl med den medeltida kyrkan och dess tillägg från framförallt 1500- och 1600-talen.
Kyrkan innehåller fast inredning och inventarier av hög kvalitet.
Inventeringsår (1998)
Byggnadsdel (1998): Gravkor - Norr, Gravkor - Söder, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2006)
Kyrkan har ett rektangulärt långhus, rakslutet kor av samma bredd, torn i väster och korsarmar i norr och söder. Tornet har en strävmur i norr och ett utbygge i söder som troligen fungerat som kapell. Tornet har blinderingar i form av trappstegsfriser. Huven från 1730 är karnissvängd och tillkom efter en brand 1689. Huven kröns av en spira med kula och pil.
Den norra korsarmen består av sakristian och det Flemingska gravkoret. Sakristian är äldre än gravkoret. Gravkoret var sannolikt helgonkapell innan det omkring 1600 inrättades till gravkor. Den södra korsamen består av det Bååtska gravkoret och södra vapenhuset. Korsarmarnas gavelrösten har blinderingar och vapenkartuscher i fasaden samt runda hängtorn på var sida. Hängtorn är ovanliga på en kyrka men förekommer på slott under 1500-talet. Hängtornen har järnflöjlar med årtalet 1840. Den södra korsarmens fasad kan ha tillkommit på 1570-talet. Även Bååts gravkor kan ha uppförts som helgonkapell under senmedeltiden.
Kyrkan är putsad med en grov spritputs i gråbeige ton. Putsen har delvis släppt och under denna syns en gul färg på norra fasaden. Slätputs runt fönstren. Fönstren är spetsbågiga och snedsmygiga och av varierande form och storlek. 1842 fick kyrkan gotiserande fönster med enkla glas i gjutjärnprofiler och 1963 innerbågar av stålprofiler enligt Götaverkens konstruktion.
Ingången genom vapenhuset har en putsad rundbågig tegelomfattning. Dörren med sniderier i renässanssil tillkom 1898-1901. Den västra ingången är rundbågig med markerad slutsten, troligen från 1600-talet. Dörren tillkom 1898-1901, omgjord 1963-64. Spåntäckta sadeltak. Stuprör och rännor av koppar.
LÅNGHUS - Rektangulärt, med rakslutet kor av samma bredd. Tre stjärnvalv.
GOLV - Kakstensplattor i hela långhuset, grå och röda, delvis nyare. En trappa av gjutjärn leder till Flemings gravkor. Vid trappan finns en järnlucka i golvet som täcker nedgången till gravkammaren. Utanför Bååts gravkor ligger en röd kalkstenskiva med järnringar som täcker nedgånget till gravkammaren.Brädolv i bänkkvarteren.
VÄGG - Väggarna putsade i vitt.
PORT - ett dekorativt järngaller från 1600-talet skiljer långhuset från tornrummet. Det stängde fram till 1842 Flemingska gravkoret mot kyrkan.
INNERDÖRRAR - se sakristia.
FÖNSTER - I muren mellan långhuset och Bååtska gravkoret finns en rest av ett ursprungligt fönster . TAK - Tre stjärnvalv, s. k. ringvalv, vilar på sköldbågar mellan kraftiga profilerade murpelare. De är troligen från slutet av 1400-talet. På murpelarna närmast koret finns invigningskors i putsen. Kalkmålningar från restaureringen 1898-1901. Dekorativa slingor och schablonmåleri.
TRAPPA - I långhusets sydvästra hörn finns en trappa till kyrkvinden.
ÖVRIGT - Under predikstolen på södra sidan står en tramporgel och ett piano. KOR - i öster.
GOLV - av kalkstensplattor, grå och röda. Delar av stengolvet ersatte ett trägolv 1963-64. Kormatta i blått och gult.
VÄGG - Väggarna putade i vitt, en mörkare ton i öster.
FÖNSTER - Östfönstret är försett med glasmålning från 1839 i masverk av järn, efter förslag av CG Brunius. Dominerande motiv är ett kors i en rundbåge. Norra fönstret togs upp 1779.
TAK - Kalkmålningar från restaureringen 1898-1901. Dekorativa slingor och schablonmåleri, figurscener av artisten Bergendorff.
SAKRISTIA - i norr.
GOLV - trägolv med matta.
VÄGG - Putsade. I norra muren finns en nisch som varit plats för en eldstad. Här stod 1830 en kakelugn. PORT - Öppningen till långhuset har stickbågig omfattning från 1898-1901. Dörr av stående furupanel med smidesbeslag. Mot Flemingska gravkoret en järnbeslagen dörr. Före 1898-1901 fanns endast ingången till Flemingska gravkoret. Den är rundbågig i rektangulär omfattning. En äldre portal mellan sakristia och långhus bör ha blivit förbyggd då valven slogs.
FÖNSTER - Ett fönster i öster har stickbågig omfattning, järngaller och järnlucka. TAK - Ett fyrdelat vitputast valv med spetsprofilerade ribbor.
ÖVRIGT - Litet altare av trä i söder, i väster en piscina av kalksten från 1963-64 förvaringsskåp, äldre möbler. FLEMINGS GRAVKOR - i norr.
GOLV - kalkstensplattor., röda och grå. Enstaka mycket slitna stenar. En medeltida altarskiva ligger i golvet ovanför trappan. Golvet höjdes när gravkammaren inrättades och det ligger högre än långhusgolvet.
VÄGG - Kalkmålningar från ca 1600 med kontinental prägel. Draperimålning. Ett kraftigt rankverk med frukter . PORT - Se sakristia. Öppning mellan gravkor och långhus stängdes tidigare med ett dekorativt järngaller. FÖNSTER - Ett brett spetsbågigt fönster i väster. Det har tidigare varit högre och smalare. TAK - Stjärnvalv av senmedeltida typ (ca 1500). En sköld med inristad labyrint daterad till ca 1500. Kalkmålningar från ca 1600. Ett kraftigt rankverk med frukter och enstaka fåglar, ett sittande lejon med svärd, slutstenarna har figurscener.
ÖVRIGT - Förvaringsskåp för liggande textilförvaring från 1993.
BÅÅTS GRAVKOR - i söder.
GOLV - av kalkstensplattor. Stengolvet lades istället för trägolv 1963-64. Gravkor under golvet. VÄGG - vitputsad bröstning. Kalkmålningar med bibliska motiv bekostade av Johan Pedersson Bååt och hans hustru, daterade 1549.
PORT - Öppning mellan gravkor och långhus stängdes tidigare med ett dekorativt järngaller. FÖNSTER - två stycken. De är inkomponerade i målningen och kan alltså vara samtida med denna. På norra väggen syns rester efter ett ursprungligt långhusfönster.
TAK - Två valv. Det östra är ett vanligt senmedeltida stjärnvalv, det västra är ett enkelt fyrdelat valv, båda med halvstensribbor. Kalkmålningar med bibliska motiv bekostade av Johan Pedersson Bååt och hans hustru, daterade 1549.
ÖVRIGT - Tre bänkrader och lösa stolar. Ett elpiano.
VAPENHUS - i söder.
GOLV - av kalkstensplattor, en gravhäll av gjutjärn. Brun gångmatta.
VÄGG - vitutsade.
PORT - Ytterdörren med sniderier i renässanssil tillkom 1898-1901.
INNERDÖRR - mot långhus. Pardörr tillkom 1963-64.
TAK - ett enkelt vitputsat, fyrdelat valv med avfasade halvstensribbor.
TORN - i väster.
TORNRUM
GOLV - av röd och grå kalksten. Brun gångmatta
VÄGG - vitputsade. Mellan tornets båda rum sitter sedan 1963-64 en glasvägg med en trädörr. PORT - Den västra ingången är rundbågig med markerad slutsten, troligen från 1600-talet. Dörren tillkom 1898-1901, omgjord 1963-64. Spetsbågig öppning mot långhus. Spetsbågig öppning mot utbygge. Ett galler av järnsmide från 1600-talet sitter mellan torn och långhus. Det satt fram till 1842 mellan Flemingska gravkoret och kyrkan.
FÖNSTER - spetsbågigt .
TAK - ett förenklat stjärnvalv av senmedeltida typ, vitputsat. Kalkmålningar från restaureringen 1898-1901. TRAPPA - till orgelläktare från 1963-64, av järn med trästeg och dekorativt smidesräcke. TORNETS UTBYGGE
GOLV - trägolv.
VÄGG - vitputsade. Mellan tornets båda rum sitter en glasvägg.
PORT - spetsbågig öppning mot långhus.
FÖNSTER - Ett fönster togs upp 1898-1901.
TAK - fyrdelat valv med halvstensribbor, vitputsat. Kalkmålningar från restaureringen 1898-1901. ÖVRIGT- Porträttsamling., myntsamling. Förvaringsskåp med glasdörrar. En kristallkrona. Äldre möbler, barnmöbler, lekmatta.
FAST INREDNING
ALTARE - av gråmålat trä, på sidorna klätt med väv, av C G Brunius 1842.
ALTARRING - tät altarring från 1898-1901av rödlaserat trä med förgyllda sniderier i gotisk stil., knäfall med blått ylletyg.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning från 1898-1901 indelad i fyra kvarter. Utförd i renässansstil av snickare Kjellberg,. Laserad i rödaktig ton med gavlar i grågrönt. I de främsta bänkskärmarna är gamla dörrar från trol. 1700-talets början infogade. I Bååtska gravkoret finns ett bänkkvarter från 1963-64. I koret finns slutna bänkar i renässansstil från 1898-1901.
PREDIKSTOL - skänkt 1667 av friherrinnan Helena Fleming, troligen ett arbete av Claes Hebel, son till Markus Hebel. Den var först placerad på södra sidan mellan kor och långhus, 1738 flyttad till norra sidan, intill Flemingska gravkoret. 1898-1901 flyttades den tillbaka igen, trappan nytillverkades.
ORGEL - från 1964, av Olof Hammarberg i Göteborg.
LÄKTARE - Orgelläktaren har rikt skulpterat bröstvärn från 1642, donerat av Peder Erlandsson och Helena Fleming. Eventuellt är det ett arbete av Markus Hebel. Bröstvärnet förkortades till halva sin längd 1898-1901, då orgelläktaren förkortades och förminskades. Läktarens baksida, från 1898-1901, är indelad i fält och marmorerad i gråbrunt. Läktaren förlängdes och fick en ny trappa 1963-64. Större delen av 1600-talets bröstvärn återanvändes till en ny läktare på norra väggen 1898-1901. En trappa nytillverkades.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARSKÅP - tillverkat i Lybeck omkring 1495 av Martin Radeleff.
DOPFUNT - Dopfunt med cuppa i gotländsk kalksten från 1200-talets mitt. Fot av kalksten från 1929. En del av den gamla foten finns i Flemings gravkor.
TRIUMFKRUCIFIX - ett svenskt arbete från 1500-1524. Det hängde till 1890 i ett av koren. Från 1963 i SHM MADONNASKÅP - i Bååtska gravkoret. Troligen 1480-tal. Utfört i Lübeck, tillskrivet Hermen Rodes verkstad. ÖVRIG SKULPTUR
Två allegoriska, bevingade figurer; Tiden och Ryktet, sitter på långhusets södra vägg, över utgången till vapenhuset. Tidigare uppsatta på var sida om korfönstret
EPITAFIUM - över Peter Grip död 1534, i Bååtska gravkoret. Troligen tillverkat 1596. EPITAFIUM - över Erik Fleming, hans första och andra hustru, i Flemingska gravkoret. Utfört av Nicolaes Millich i svart och vit marmor, troligen i Antwerpen mellan 1676-1682.
MINNESTAVLA över J Pedersson Bååt död 1574, i Bååtska gravkoret.
ÖVRIGA GRAVMINNEN. I kyrkan finns åtskilliga gravminnen från 1500- och 1600-tal. Här finns många begravningsvapen och i golven ligger gravhällar av hög klass.
TEXTILERKyrkan äger många värdefulla textilier, t ex en korkopa av röd sammet med senmedeltida figurbroderi. Troligen svenskt arbete från 1400-talets senare hälft. Den hittades 1910 i en bod vid kyrkan.
NUMMERTAVLA - Två nummertavlor med akantusornament. från 1800-talets mitt sitter på var sida altaret. ÖVRIGA INVENTARIER I URVAL
Ängel med timglas från mitten av 1700-talet, på predikstolen.
Ljuskronor av mässing. En kristallkrona 1700-talet, i tornets utbyggnad.
En ljusstake i brons från 1700-talets mitt, i Flemings gravkor.
Fasadkulör (2006): Grå
Byggnadsdel (2006): Gravkor - Norr, Gravkor - Söder, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2001
År 1450-1499 Valvslagning
Långhuset välvs
År 1475-1499 Specifika inventarier - altarskåp
Nordtyskt altarskåp
År 1480-1489 Specifika inventarier - altarskåp
Madonnaskåp. Tillskrivet Herman Rodes verkstad
År 1540-1549 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar med stilserade landskap, bibliska scener och ramverk, daterade 1549
År 1574-1575 Underhåll - takomläggning
Reparation av tak.
År 1600-1625 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Flemingska gravkoret förses med målningar i ornamental stil med frukt- och blomstermotiv.
År 1642 Fast inredning - läktare
Ny skulpterad läktarbarriär. Skänkt av landshövding Peder Erlandsson (Bååt) och hans hustru Helena Flemming, Fituna.
År 1667 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol i barockstil. Skänkt av Helena Flemming.
År 1738 Fast inredning - orgel
Ny orgel
Orgelbyggare: Olof Hedlund
År 1747-1749 Fast inredning - bänkinredning
Bååtska gravkoret inreds med bänkar 1748, som målas 1749.
År 1839 Fast inredning - glasmålning
Högkorets östra fönster förses med glasmålning i masverk av järn. Efter förslag av C G Brunius
Arkitekt: Carl Georg Brunius
År 1897-1901 Fast inredning - bänkinredning
Nya öppna bänkar. Gamla bänkdörrar från början av 1700-talet infogas i de främsta bänkskärmarna. Korbänkarna tillkommer, utförda i renässansstil, gråmålade.
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Hantverkare - Snickare: Karl Johan Kjellberg
År 1897-1901 Fast inredning - altarring
Ny tät altarring i trä
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1897-1901 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - En del av det östra valvet rasar in. Kyrkan renoveras. Grundförstärkning under koret. Omputsning utvändigt. Målningar i Bååtska gravkoret tas fram. Orgelläktaren förminskas. Del av barriären till orgelläktaren placeras på långhusets norra vägg. Väggar och valv dekoreras med schablonmåleri. Predikstolen flyttas till södra sidan. Central uppvärmning med värmekammare under sakristian.
Arkitekt: Gustaf Pettersson
Hantverkare - Snickare: Karl Johan Kjellberg
År 1936 Teknisk installation - el
Elektrisk belysninig installeras
År 1951 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning installeras
År 1958 Underhåll - exteriör
Yttre reparationer
År 1963-1964 Konservatorsarbeten
Konservering av altarskåp m.m.
Konservator: Gösta Lindström
År 1964-1965 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk i 19 stämmor. Orgelläktaren byggs ut
År 1964-1965 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren byggs ut
År 1981 Ändring - tilläggsisolering
Isolering av vidsbjälklag med gullfibermatta
År 1993 Specifika inventarier - textilskåp
Skåp för liggande förvaring av textilier i Flemingska gravkoret
Arkitekt: Margit Webjörn
År 2004 Underhåll - exteriör
Tjärning av spåntak
År 2005 Teknisk installation - el
Översyn av belysning och el
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Lindgren, Mereth. (1983). Att lära och att pryda. Om efterreformatoriska kyrkmålningar i Sverige cirka 1530-1630.
Bennett, Robert. (1982). Sorunda kyrka, Sörmländska kyrkor 32.
Bennett, Wadström, Wilcke-Lindqvist, Robert, Inger, Ingeborg. (1972). Sorunda kyrka, SvK vol. 146.
Schnell, Ivar. (1973). Sorunda kyrka, Sörmländska kyrkor 32.
Wilcke-Lindqvist, Ingeborg. (1944). Sorunda kyrka, Sörmländska Kyrkor 32.
Westerin, Gustaf. (1906). Anteckningar om Sorunda kyrka i Södertörn.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin