Motivering (skydd): Sundbybergs kyrka ligger monumentalt på sin höjd, trots sekundärt tillkomna flerfamiljshus. Den kuperade kyrkotomten är beväxt med naturlig skogsvegetation. Kyrkans tunga fasadspråk, som förstärks av den grovhuggna sockeln och gråvita putsen, hämtar sin inspiration från äldre svensk arkitektur men även från europeisk senjugends enkla former. Närmast inspirerades dock arkitekten av Hjorthagskyrkan i Stockholm.
Invändigt präglas kyrkorummet av ljus och rymd med den öppna takstolen. I kontrast till kyrkorummets ljusa prägel står det absidformade koret, som dekorerats med väggmålningar i nationalromantisk stil. Till kyrkorummets ursprungliga inredning och inventarier hör predikstolen, dekorerad med samma typ av ornamentala målningar som koret. Även dopfunten, krucifixet och minnestavlan tillhör kyrkans ursprungliga inventarier.
I samband med 1960-talets renovering försågs kyrkan med nytt altare, ny altarring och nya bänkar. Altaret och altarringen har en enkel och lätt karaktär i jämförelse med korets tyngd och dess ursprungliga inredning. I kyrkorummet är det annars den västra delen med den nya orgeln som mest påverkats av 1960-talets ingrepp.
Kyrksalen karaktäriseras framförallt av 1960-talets renovering, med det moderna takbjälklaget, glasmålningarna i fönstren och nischen för altaret mot norr. Den övre salen tillkom i sin helhet under renoveringen. Dock ger det bevarade innertaket en uppfattning om den ursprungliga kyrksalens rymd och karaktär.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· naturtomten kring kyrkan, liksom murar och trappor, terrasser och gångvägar
·kyrkans monumentala, tunga och välbevarade exteriör med bl a den grovhuggna sockeln
· kyrkorummets form som en basilika med öppen takstol
·målningar i kor och långhus
·kyrkans originalinredning och ursprungliga inventarier med dopfunten, "altartavlan", predikstolen, orgelläktaren samt originalarmaturer.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Sundbyberg är en av Stockholms äldsta förorter. Idag är Sundbyberg bebyggelsemässigt sammanväxt med huvudstaden och utgör en del av Storstockholm.
Sundbyberg bildar en egen kommun, som genomkorsas av Europaväg 18 och järnvägen Stockholm-Västerås samt av tunnelbanan.
Idag är Sundbyberg till största delen bebyggt med flervåningshus. Förutom Sundbybergs centrum, består kommunen av stadsdelarna Duvbo, Lilla Alby, Storskogen, Hallonbergen, Ursvik och den senast tillkomna stadsdelen Rissne, invigd under 1980-talet.
Kyrkomiljön
Kyrkan ligger på en höjd med vid utsikt över omgivande landskap. Den kuperade kyrkotomten har bevarats med naturlig terräng, blandskog och stenhällar. Bergstomten medförde att man inte kunde anlägga någon begravningsplats omkring kyrkan. En kyrkogård anlades istället vid Lötsjön. Kyrktomten inramas med stenmurar och terrasser, som anlades åren 1918-25. Kyrkan och kyrkotomten omges av flerbostadshus, flertalet uppförda under 1900-talets första hälft.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är uppförd som en treskeppig basilika med murverk av tegel. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med koret utformat som en absid och med sidoställt torn i väster. På kyrkans norra sida ligger församlingssal, sakristia och övriga utrymmen i en separat byggnadskropp.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Sundbyberg är en av Stockholms äldsta förorter. Idag är Sundbyberg bebyggelsemässigt sammanväxt med huvudstaden och utgör en del av Storstockholm. Sundbyberg bildar en egen kommun, som genomkorsas av Europaväg 18 och järnvägen Stockholm-Västerås samt av tunnelbanan. Idag är Sundbyberg till största delen bebyggt med flervåningshus. Förutom Sundbybergs centrum, består kommunen av stadsdelarna Duvbo, Lilla Alby, Storskogen, Hallonbergen, Ursvik och den senast tillkomna stadsdelen Rissne, invigd under 1980-talet.
Anläggningen
Kyrkan ligger på en höjd med vid utsikt över omgivande landskap. Den kuperade kyrkotomten har bevarats med naturlig terräng, blandskog och stenhällar. Bergstomten medförde att man inte kunde anlägga någon begravningsplats omkring kyrkan. En kyrkogård anlades istället vid Lötsjön. Kyrktomten inramas med stenmurar och terrasser, som anlades åren 1918-25. Kyrkan och kyrkotomten omges av flerbostadshus, flertalet uppförda under 1900-talets första hälft.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är uppförd som en treskeppig basilika med murverk av tegel. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med koret utformat som en absid och med sidoställt torn i väster. På kyrkans norra sida ligger församlingssal, sakristia och övriga utrymmen i en separat byggnadskropp.
Inventeringsår 2003
Sundbybergs kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekt Axel Sjögren och invigdes 1911. Kyrkan uppfördes i jugendstil och hämtar tydliga influenser från Hjorthagskyrkan i Stockholm, som invigdes 1909 och är ritad av arkitekten Carl Bergsten.
Axel Sjögren (1877-1962) var verksam i Stockholm från 1903 och har inte ritat några andra kyrkor.
Den tid som kyrkan uppfördes var en brytningstid i svenskt kyrkobyggande arkitektoniskt, men även i liturgiskt avseende. 1800-talets historiserande nygotik stod mot mer moderna uttrycksmedel. Kyrkorådet bjöd in två arkitekter att upprätta förslag till den nya kyrkan i Sundbyberg. Den ene arkitekten, Gustaf Hermansson representerade den äldre generationens arkitektur. Den andre arkitekten, Axel Sjögren var ung och oprövad. Hermanssons förslag var utfört i traditionell nygotik och väckte inget intresse hos beställarna, särskilt inte då förslaget dessutom var dyrare. Sjögrens förslag var betydligt modernare, inspirerat av Hjorthagens kyrka och antogs av kyrkorådet. Som anställd på Bergstens kontor, hade Sjögren arbetat med den för tiden moderna Hjorthagskyrkan.
Kyrkan bevarades i princip utan större ingrepp i exteriör eller interiör till 1960-talet, då en större renovering genomfördes under ledning av arkitekten Åke Porne. Han lät då avlägsna de jugendinspirerade detaljerna i fasaden, men framförallt var det kyrkans interiör som moderniserades. Bl a försågs kyrkan med ny inredning.
Sundbybergs kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Sundbybergs stad växte fram till följd av järnvägens dragning över den dåvarande herrgården Sundbybergs ägor, 1876. Ägaren till gården, AP Löfström, utnyttjade de goda kommunikationerna och anlade därför en förstad. Dess utveckling drog fördel av den svåra bostadsbrist som fanns i Stockholm vid denna tid. Sundbyberg växte fram som stationssamhälle och industriort och blev köping 1888 och fick stadsrättigheter 1927.
Vid den här tiden låg Sundbyberg i Bromma socken. Avståndet till kyrkan i Bromma var dock stort, varför Löfström lät uppföra ett kapell 1878. Kapellet blev med tiden för litet för att motsvara köpingens behov och under 1880-talet beslöt man att uppföra en kyrka på den mark Löfström donerat för stadens räkning. 1909 delades Bromma församling, så att Sundbyberg blev eget pastorat.
Namnet Sundbyberg har sedan 1700-talet använts på ett område vid det gamla Sundby, som då tillhörde Bromma. Orden sund syftar till Bällstaån, vars vatten förr stod högre.
KÄLLFÖRTECKNING
Arkitektregistret, Arkitekturmuseet
Muntliga uppgifter från Hanno Kannussaari, Vaktmästare i Sundbybergs kyrka, 2005 samt Hans Wernstedt, fastighetsansvarig, 2007
Ljungström, L, Sundbybergs kyrka. Upplands kyrkor XV, Katrinholm 1985
Nationalencyklopedin, Band 17
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Österberg, H, Sundbyberg bygger en kyrka, Sundbyberg 1981
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Inventeringsår 2016
Sundbybergs kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekt Axel Sjögren och invigdes 1911. Kyrkan uppfördes i jugendstil och hämtar tydliga influenser från Hjorthagskyrkan i Stockholm, som invigdes 1909 och är ritad av arkitekten Carl Bergsten.
Axel Sjögren (1877–1962) var verksam i Stockholm från 1903 och har inte ritat några andra kyrkor. Den tid som kyrkan uppfördes var en brytningstid i svenskt kyrkobyggande arkitektoniskt, men även i liturgiskt avseende. 1800-talets historiserande nygotik stod mot mer moderna uttrycksmedel. Kyrkorådet bjöd in två arkitekter att upprätta förslag till den nya kyrkan i Sundbyberg. Den ene arkitekten, Gustaf Hermansson representerade den äldre generationens arkitektur. Den andre arkitekten, Axel Sjögren var ung och oprövad. Hermanssons förslag var utfört i traditionell nygotik och väckte inget intresse hos beställarna, särskilt inte då förslaget dessutom var dyrare. Sjögrens förslag var betydligt modernare, inspirerat av Hjorthagens kyrka och antogs av kyrkorådet. Som anställd på Bergstens kontor, hade Sjögren arbetat med den för tiden moderna Hjorthagskyrkan.
Kyrkan bevarades i princip utan större ingrepp i exteriör eller interiör till 1960-talet, då en större renovering genomfördes under ledning av arkitekten Åke Porne. Han lät då avlägsna de jugendinspirerade detaljerna i fasaden, men framförallt var det kyrkans interiör som moderniserades. Bl a försågs kyrkan med ny inredning.
Sundbybergs kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Sundbybergs stad växte fram till följd av järnvägens dragning över den dåvarande herrgården Sundbybergs ägor, 1876. Ägaren till gården, AP Löfström, utnyttjade de goda kommunikationerna och anlade därför en förstad. Dess utveckling drog fördel av den svåra bostadsbrist som fanns i Stockholm vid denna tid. Sundbyberg växte fram som stationssamhälle och industriort och blev köping 1888 och fick stadsrättigheter 1927.
Vid den här tiden låg Sundbyberg i Bromma socken. Avståndet till kyrkan i Bromma var dock stort, varför Löfström lät uppföra ett kapell 1878. Kapellet blev med tiden för litet för att motsvara köpingens behov och under 1880-talet beslöt man att uppföra en kyrka på den mark Löfström donerat för stadens räkning. 1909 delades Bromma församling, så att Sundbyberg blev eget pastorat.
Namnet Sundbyberg har sedan 1700-talet använts på ett område vid det gamla Sundby, som då tillhörde Bromma. Orden sund syftar till Bällstaån, vars vatten förr stod högre.
Legars, Niss Maria. (2008). Sundbybergs kyrka. Sundbybergs kyrka. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin