Motivering (skydd): Duvbo kyrka ligger mitt bland egnahemsbebyggelsen och utgör en viktig del av stadsdelens bevarade karaktär. Kyrkans exteriör i enkel nygotik är ännu välbevarad sedan kyrkan invigdes 1904.
Interiört har kyrkan genomgått fler förändringar, framförallt under 1900-talets mitt. Idag karaktäriseras därför kyrkorummet av framförallt två tidsepoker. Dels framträder det ursprungliga kyrkorummet med den öppna takstolen, väggarnas övre målningar, liksom korets dominanta glasmålningar. Till kyrkans ursprungliga karaktär hör även altarringen, krucifixet på korväggen, den äldre dopfunten samt predikstolen, om dock i nya färger. Bänkarna hör till den ursprungliga inredningen, även om de byggts om och målats om.
I samband med 1950-talets renovering och kort därefter försågs koret med moderna målningar av Erik Stenholm. Målningarna påverkar påtagligt korets karaktär. Till 1950-talets mer dominanta tillägg hör även orgelläktaren och orgeln i väster. Glasmålningarna under läktaren tillkom tio år senare.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· kyrkans exteriör
· interiörens öppna takstol och glasmålningarna i koret
· kyrkans ursprungliga inredning med altarring, predikstol, bänkar samt korväggens krucifix.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Duvbo är ett av landets första egnahemsområden och speglar ännu idag idéerna och organisationsformerna i egnahemsrörelsens första skede. Stadsdelen är planlagd med ett terränganpassat gatunät, enligt dåtidens nya ideal. Villorna är individuellt utformade och ligger på stora tomter. Under 1920-talet utvidgades området med ett mer regelbundet gatunät, och även villorna gavs större enhetlighet i placering och utformning. Kyrkan är uppförd i en brant bergssluttning, mitt bland villabebyggelsen. I kyrkans närhet ligger även skolan.
Kyrkomiljön
Kyrktomten, som framförallt består av naturlig vegetation, iordningsställdes först under 1940-talet. Arbetet utfördes efter förslag av arkitekten Nils Sterner. Bland annat uppfördes då de stora terrassmurarna. Bergstomten var direkt olämplig som kyrkogård, och Duvbo begravningsplats anlades därför separat, mellan Duvbo och Hallonbergen. Kyrkogården är numera förenad med Sundbybergs kyrkogård.
Kyrkobyggnaden
Den tvåskeppiga kyrkan ligger i öst-västlig riktning med torn i nordväst. I vinkel mot koret i öster ligger församlingssalen samt utrymmen som tidigare tjänat som vaktmästarbostad.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Duvbo är ett av landets första egnahemsområden och speglar ännu idag idéerna och organisationsformerna i egnahemsrörelsens första skede. Stadsdelen är planlagd med ett terränganpassat gatunät, enligt dåtidens nya ideal. Villorna är individuellt utformade och ligger på stora tomter. Under 1920-talet utvidgades området med ett mer regelbundet gatunät, och även villorna gavs större enhetlighet i placering och utformning. Kyrkan är uppförd i en brant bergssluttning, mitt bland villabebyggelsen. I kyrkans närhet ligger även skolan.
Anläggningen
Kyrktomten, som framförallt består av naturlig vegetation, iordningsställdes först under 1940-talet. Arbetet utfördes efter förslag av arkitekten Nils Sterner. Bland annat uppfördes då de stora terrassmurarna. Bergstomten var direkt olämplig som kyrkogård, och Duvbo begravningsplats anlades därför separat, mellan Duvbo och Hallonbergen. Kyrkogården är numera förenad med Sundbybergs kyrkogård.
Kyrkobyggnaden
Den tvåskeppiga kyrkan ligger i öst-västlig riktning med torn i nordväst. I vinkel mot koret i öster ligger församlingssalen samt utrymmen som tidigare tjänat som vaktmästarbostad.
Inventeringsår 2002
Duvbo kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten David Jansson (1860-okänt) och invigdes 1904. Han har även ritat Grycksbo kyrka i Dalarna, 1905-1906. Fasaderna utformades i enkel och fritt gestaltad nygotik, medan interiören inspirerades av en måttfull jugend. I samband med en restaurering under 1950-talet förändrades delar av kyrkans interiör. Under samma restaurering byggdes kyrksalen till mot söder för att ge plats åt ett kapp- och förrådsrum.
Duvbo kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
Till skillnad mot Sundbyberg och Lilla Alby tillkom Duvbo, som ursprungligen hette Dufvebol, inte som en direkt följd av den akuta bostadsbristen i Stockholm. Från 1890-talets mitt började myndigheterna främja tillkomsten av egnahemsområden. Detta skedde genom förmånliga exploateringslån. Lägre tjänstemän och ekonomiskt stadgade arbetare fick möjlighet att med egna händer bygga ett eget hem. Duvbo förvärvades 1899 av bolaget AB Hem på Landet. Samma år moderniserades namnet och tomter började säljas. Några år senare var Duvbo utbyggt.
I det nybyggda området fanns varken präst eller kyrklig samlingslokal. Upphovsmannen till AB Hem på Landet, Carl Alm, tog därför initiativ till en sammanslutning som kallades Sällskapet för främjande av kyrklig själavård. Till församlingskretsen i Duvbo anställdes Carl Malmberg som predikant och folkskollärare, varpå Alm och Malmberg gemensamt förberedde ett kyrkbygge i området. Deras arbete utgjorde underlag för arkitektens förslag till kyrka. AB Hem på Landet donerade en tomt samt en del medel och 1903 kunde grunden läggas till kyrkan.
Så småningom övertog Spånga församling ansvaret för prästtjänsten i Duvbo och 1935 löste församlingen in kyrkan och inventarierna. Sedan regleringen 1949 ingår Duvbo i Sundbybergs pastorat.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum arkivet
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsens serie U: 22, 1997 Ljungström, L, Duvbo och Alby kyrkor, Katrineholm 1988
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Österberg, Henning, Sundbyberg bygger en kyrka, Sundbyberg 1981
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Inventeringsår 2016
Duvbo kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten David Jansson (1860–okänt) och invigdes 1904. Han har även ritat Grycksbo kyrka i Dalarna, 1905–1906. Fasaderna utformades i enkel och fritt gestaltad nygotik, medan interiören inspirerades av en måttfull jugend. I samband med en restaurering under 1950-talet förändrades delar av kyrkans interiör. Under samma restaurering byggdes kyrksalen till mot söder för att ge plats åt ett kapp- och förrådsrum.
Duvbo kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
Till skillnad mot Sundbyberg och Lilla Alby tillkom Duvbo, som ursprungligen hette Dufvebol, inte som en direkt följd av den akuta bostadsbristen i Stockholm. Från 1890-talets mitt började myndigheterna främja tillkomsten av egnahemsområden. Detta skedde genom förmånliga exploateringslån. Lägre tjänstemän och ekonomiskt stadgade arbetare fick möjlighet att med egna händer bygga ett eget hem. Duvbo förvärvades 1899 av bolaget AB Hem på Landet. Samma år moderniserades namnet och tomter började säljas. Några år senare var Duvbo utbyggt.
I det nybyggda området fanns varken präst eller kyrklig samlingslokal. Upphovsmannen till AB Hem på Landet, Carl Alm, tog därför initiativ till en sammanslutning som kallades Sällskapet för främjande av kyrklig själavård. Till församlingskretsen i Duvbo anställdes Carl Malmberg som predikant och folkskollärare, varpå Alm och Malmberg gemensamt förberedde ett kyrkbygge i området. Deras arbete utgjorde underlag för arkitektens förslag till kyrka. AB Hem på Landet donerade en tomt samt en del medel och 1903 kunde grunden läggas till kyrkan.
Så småningom övertog Spånga församling ansvaret för prästtjänsten i Duvbo och 1935 löste församlingen in kyrkan och inventarierna. Sedan regleringen 1949 ingår Duvbo i Sundbybergs pastorat.
År 1904 Invigning
Duvbo kyrka invigs.
Legars, Niss Maria. (2008). Duvbo kyrka. Duvbo kyrka. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin