Motivering (skydd): Omgivningen runt kyrkan är ett ålderdomligt sockencentrum med klockargård, sockenstuga, skola och Hammersta prästgård.
Kyrkogårdens sandstenskopia av Botkyrkamonumentet, i form av en basilika med inskrifter på latin och runskrift anknyter till Botvidslegenden. Kyrkogårdens äldre del med bogårdsmur och trädkrans av ask, alm och lönn präglas tillsammans med utvidgningar under 1900-talet av olika tiders trädgårdshistoriska ideal. På kyrkogården finns tre gravkor; Liljencrantz gravkor uppfört 1807 av putsat tegel i nyklassisk stil, Pipers gravkor uppfört 1843 i egypticerande stil av grå granitkvader samt Wåhlins gravkor uppfört 1953 av gråsten med pyramidformigt spåntak.
Botkyrka kyrka är känd som en av våra tidiga pilgrimskyrkor. Kyrkans äldsta historia är starkt förbunden med traditionen kring Sankt Botvid. Enligt legenden invigs kyrkan 1176. Med tornbygge och förlängning i öster under höggotik samt tillägg av sakristia och vapenhus präglas exteriören i sin helhet av medeltiden.
Långhuset karakteriseras av rymd genom de höga, medeltida stjärnvalven och av ljus från de förstorade fönstren, i sen tid delvis dämpat av mot norr insatta glasmålningar utförda av konstnären Einar Forseth. Det rakslutna koret domineras av det praktfulla altarskåpet utfört i Antwerpen omkring 1525. Skulpturen har tillskrivits bildhuggaren Jan de Molder medan dörrarnas målningar är utförda av en anonym mästare. Predikstolen är i gustaviansk stil från 1780 medan läktarens barriär och orgelfasaden ritats 1810 av arkitekten Olof Tempelman. Från den tiden är även altarringen.
Kyrkan har en rik samling av textilier och nattvardskärl.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· byggnaden som helhet med dess medeltida grundplan, torn och valv
· det medeltida murverket från flera perioder är ett oersättligt dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick
· inredning och inventarier av hög konstnärlig kvalité från 1500-tal, 1700-tal och 1800-tal · kyrkogårdens skiftande arkitektoniska form och växtlighet, historiska monument och gravkapell.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas för närvarande
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Botkyrka kyrka ligger i stadsdelen Norra Botkyrka. Kyrkan är idag hårt kringskuren av den expanderande storstadens bostadsområden. På 1950-talet byggdes en ny fyrfilig motorväg söder om kyrkan. Den nuvarande huvudbyggnaden till Hammarby prästgård uppfördes 1804. Klockargården, från 1822, fungerade även som sockenstuga och socknens första skola. I dag är klockargården församlingshem. Intill ligger den s k fattigstugan. Hammerstagården, byggd 1911 som ålderdomshem.
Kyrkskolan öster om kyrkan är socknens första egentliga skolbyggnad från 1849, om- och tillbyggd 1924, nu friskola. På Hammarbys ägor ligger Hammersta villaområde från 1940-talet. Större delen av den tidigare åkermarken i norra Botkyrka har under 1960-talet och början av 1970-talet bebyggts med stora bostadsområden och på bergsryggen mellan sjön Aspen och Albysjön reser sig höghusen.
Kyrkomiljön
Den äldre delen av kyrkogården har behållit sin medeltida utsträckning utom mot söder. Den omges av en kallmurad bogårdsmur av gråsten, omlagd under 1700-talets slut. I norr och väster finns ingångar med järngrindar mellan oputsade, plåtavtäckta tegelstolpar. På kyrkogården växer ask, alm och lönn. Tre gravkor: ett ritat av C G Gjörwell 1807 i nordväst för Johan Liljencrantz, riksråd i Gustav III: s regering. I sydost byggdes 1843 ett gravkor för Carl Piper. I sydost byggdes 1953 ett gravkor ritat av Erik Lundberg för familjen Wåhlin på Hallunda gård.
Söder om vapenhuset är en sandstenskopia av det märkliga "Botkyrkamonumentet" placerad. Formad cirka 1150 som en kyrkobyggnad med inskrifter på latin och i runskrift och rest som minnesmärke över Sankt Botvids bror Björn.
Utvidgningar av kyrkogården har gjorts på 1920-talet och i början av 1970-talet med ett stort område på andra sidan kyrkbacken i väster.
Kyrkobyggnaden
Botkyrka kyrka är en salkyrka orienterad i öst-västlig riktning. Den är byggd av vald och kluven marksten med torn i väster, rektangulärt långhus med rakslutet parti i öster, något bredare än långhuset i övrigt. Sakristia och vapenhus är tillbyggda i norr respektive söder.
Inventeringsår (2006)
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka samt tre gravkor.
Kyrkogården
Den äldre delen av kyrkogården har behållit sin medeltida utsträckning utom mot söder. Den omges av en kallmurad bogårdsmur av gråsten, omlagd under 1700-talets slut. I norr och väster finns ingångar med järngrindar mellan oputsade, plåtavtäckta tegelstolpar. På kyrkogården växer ask, alm och lönn. Tre gravkor: ett ritat av C G Gjörwell 1807 i nordväst för Johan Liljencrantz, riksråd i Gustav III: s regering. I sydost byggdes 1843 ett gravkor för Carl Piper. I sydost byggdes 1953 ett gravkor ritat av Erik Lundberg för familjen Wåhlin på Hallunda gård.
Söder om vapenhuset är en sandstenskopia av det märkliga "Botkyrkamonumentet" placerad. Formad cirka 1150 som en kyrkobyggnad med inskrifter på latin och i runskrift och rest som minnesmärke över Sankt Botvids bror Björn.
Utvidgningar av kyrkogården har gjorts på 1920-talet och i början av 1970-talet med ett stort område på andra sidan kyrkbacken i väster.
Kyrkobyggnaden
Botkyrka kyrka är en salkyrka orienterad i öst-västlig riktning. Den är byggd av vald och kluven marksten med torn i väster, rektangulärt långhus med rakslutet parti i öster, något bredare än långhuset i övrigt. Sakristia och vapenhus är tillbyggda i norr respektive söder.
Botkyrka kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövård
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Botkyrka kyrka ligger i stadsdelen Norra Botkyrka. Kyrkan är idag hårt kringskuren av den expanderande storstadens bostadsområden. På 1950-talet byggdes en ny fyrfilig motorväg söder om kyrkan. Den nuvarande huvudbyggnaden till Hammarby prästgård uppfördes 1804. Klockargården, från 1822, fungerade även som sockenstuga och socknens första skola. I dag är klockargården församlingshem. Intill ligger den s k fattigstugan. Hammerstagården, byggd 1911 som ålderdomshem.
På Hammarbys ägor ligger Hammersta villaområde från 1940-talet. Större delen av den tidigare åkermarken i norra Botkyrka har under 1960-talet och början av 1970-talet bebyggts med stora bostadsområden och på bergsryggen mellan sjön Aspen och Albysjön reser sig höghusen.
Anläggningen
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka samt tre gravkor.
Den äldre delen av kyrkogården har behållit sin medeltida utsträckning utom mot söder. Den omges av en kallmurad bogårdsmur av gråsten, omlagd under 1700-talets slut. I norr och väster finns ingångar med järngrindar mellan oputsade, plåtavtäckta tegelstolpar. På kyrkogården växer ask, alm och lönn. Tre gravkor: ett ritat av C G Gjörwell 1807 i nordväst för Johan Liljencrantz, riksråd i Gustav III: s regering. I sydost byggdes 1843 ett gravkor för Carl Piper. I sydost byggdes 1953 ett gravkor ritat av Erik Lundberg för familjen Wåhlin på Hallunda gård.
Söder om vapenhuset är en sandstenskopia av det märkliga "Botkyrkamonumentet" placerad. Formad cirka 1150 som en kyrkobyggnad med inskrifter på latin och i runskrift och rest som minnesmärke över Sankt Botvids bror Björn.
Utvidgningar av kyrkogården har gjorts på 1920-talet och i början av 1970-talet med ett stort område på andra sidan kyrkbacken i väster.
Kyrkobyggnaden
Botkyrka kyrka är en salkyrka orienterad i öst-västlig riktning. Den är byggd av vald och kluven marksten med torn i väster, rektangulärt långhus med rakslutet parti i öster, något bredare än långhuset i övrigt. Sakristia och vapenhus är tillbyggda i norr respektive söder.
Botkyrka kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövård
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - BOTKYRKA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1437, år 1900: 2159, år 1995: 33789
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Tumba utbruten 1974.
LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen mellan Stockholm och Södertälje. Kyrkan ligger i en svag sluttning i gränszonen mellan odlad mark och morän mellan gamla Södertäljevägen och E20. Där motorvägen går låg tidigare kyrkbyns gamla tomt.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett i öster rakt avslutat rektangulärt kyrkorum vars östra hälft är något bredare, sakristia i norr, vapenhus i söder samt torn i väster. Sockennamnet och tillkomsten av kyrkan är förknippade med den helige Botvid, och mycket talar för att legendens uppgift om att en stenkyrka stod färdig 1176 är riktig (legenden omtalar också att den föregåtts av en träkyrka, färdigställd 1129). I det nuvarande långhuset härrör den västra delen från den äldsta stenkyrkan. De stora dimensionerna förklaras av kyrkans betydelse som vallfartskyrka och huvudkyrka på Södertörn, något som också gör det sannolikt att tornet, nästa etapp i byggnadskronologin, uppförts tämligen kort tid därefter. Under 1300-talets första hälft eller mitt förlängdes kyrkan österut och försågs med sakristia. Det nya koret gjordes något bredare än långhuset. De stjärnvalv som slogs under nästföljande århundrade har dock samma spännvidd i denna östra, bredare del som i den äldre västra. Vapenhuset uppfördes möjligen redan under 1300-talet, men kan också vara från århundradet därefter.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Byggnadskropparna täcks av skilda sadeltak; tornet kröns av huv och spira. Västportalen, nu kyrkans huvudingång, tycks ha tillkommit på 1760-talet (1763), eller möjligen först i början av 1800-talet. Vapenhuset, som 1926 inreddes till gravkapell, används sedan 1977 års restaurering som extra ingång och väntrum. De oputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Interiören präglas av valven, den nyklassicistiska inredningen och 1928 års strama och klassicistiska restaurering. Vid denna murades det stora, spetsbågiga fönstret i öster igen, för att bättre låta det praktfulla, flandriska altarskåpet från omkring 1525 komma till sin rätt. En kopia av det så kallade Botkyrkamonumentet står på kyrkogården.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Inventeringsår 2009
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Botkyrka kyrka invigdes enligt Botvidslegenden 1176 av Vilhelm, biskopen i Strängnäs och Stefan, landets förste ärkebiskop. Tornet byggdes strax därefter och ingår tillsammans med långhusets två västliga travéer i dagens kyrka. Under högmedeltid ersattes det lägre och smalare koret med en förlängning av långhus och kor i öster.
Botkyrka kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
Botkyrka socken, belägen på norra Södertörn, gränsar i norr till Mälaren, i öster till Huddinge, i sydost till Västerhaninge, i söder och sydväst till Grödinge och i väster till Salem. Området
Norra Botkyrka är beläget i en av Sörmlands rikaste bronsåldersbygder med rösen som karaktäristiska inslag. Det finns fynd och lämningar efter kontinuerlig bosättning från stenålder till vår tid. Strax norr om kyrkan på Aspberget och Albyberget har ett flertal stora bronsåldersrösen med gravgåvor undersökts. Alla runstenar i Botkyrka är från 1000-talet.
Kyrkan är belägen i en sänka mellan höga åsar. Marken har tidigare hört till Hammarby, S:t Botvids fädernegård, belägen strax väster om kyrkan. Hammarby utgör sedan medeltiden socknens kyrkoherdeboställe.
Namnet Bothwidia Kirkia började användas under tidig medeltid efter martyren och skyddshelgonet Botvid. Efter att Botvid blivit dödad lät brodern Björn uppföra en träkyrka 1129 på gårdens ägor, till minne av Sankt Botvid som lidit martyrdöden. Den ersattes av en romansk stenkyrka, Bothwidiia Kirkia, som omfattade de två västliga travéerna av dagens kyrka och invigdes 1176. I kyrkan bevarades Botvids reliker och Botkyrka kyrka blev en känd pilgrims- och vallfartskyrka. På 1200-talet instiftades ett prebende vid Strängnäs stift, omfattande Botkyrka och Salems kyrkor som underhåll åt en medlem i domkapitlet och stora jordegendomar förvärvades. Vid reformationen 1527 drogs det andliga frälsets egendomar in till staten.
Fyra runstenar finns vid kyrkan, varav en ligger oåtkomlig i vapenhusgolvet, en sten med skadad inskrift står mot kyrkans yttervägg vid sydöstra hörnet, en delvis synlig sten i marken under sydvästra hörnet av tornet samt fragment av en runsten inmurad högt upp på kyrkans norra yttervägg nära sakristian.
Den enda kända patronusgraven från Mälarområdet är den i Botkyrka kyrka.
I kyrkan har funnits både nord- och sydportal från 1300-talets förra hälft i den gotiska förlängningen av kyrkans kor, troligen för att pilgrimer skulle kunna defilera genom kyrkan i samband med vallfart till den helige Botvids reliker.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum arkivet
Muntlig information från församlingens organist 2006
Bennet, R, Botkyrka kyrka. Sveriges kyrkor. Band IV, häfte 1, Uppsala 1975 (huvudsaklig källa) Bonnier, A C, Kyrkorna berättar. Upplands Kyrkor 1250-1350, Uppsala 1987
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Inventeringsår 2016
Botkyrka socken, belägen på norra Södertörn, gränsar i norr till Mälaren, i öster till Huddinge, i sydost till Västerhaninge, i söder och sydväst till Grödinge och i väster till Salem. Området Norra Botkyrka är beläget i en av Sörmlands rikaste bronsåldersbygder med rösen som karakteristiska inslag. Det finns fynd och lämningar efter kontinuerlig bosättning från stenålder till vår tid. Strax norr om kyrkan på Aspberget och Albyberget har ett flertal stora bronsåldersrösen med gravgåvor undersökts. Alla runstenar i Botkyrka är från 1000-talet.
Kyrkan är belägen i en sänka mellan höga åsar. Marken har tidigare hört till Hammarby, S:t Botvids fädernegård, belägen strax väster om kyrkan. Hammarby utgör sedan medeltiden socknens kyrkoherdeboställe.
Namnet Bothwidia Kirkia började användas under tidig medeltid efter martyren och skyddshelgonet Botvid. Efter att Botvid blivit dödad lät brodern Björn uppföra en träkyrka 1129 på gårdens ägor, till minne av Sankt Botvid som lidit martyrdöden. Den ersattes av en romansk stenkyrka, Bothwidiia Kirkia, som omfattade de två västliga travéerna av dagens kyrka och invigdes 1176. I kyrkan bevarades Botvids reliker och Botkyrka kyrka blev en känd pilgrims- och vallfartskyrka. På 1200-talet instiftades ett prebende vid Strängnäs stift, omfattande Botkyrka och Salems kyrkor, som underhåll åt en medlem i domkapitlet och stora jordegendomar förvärvades. Vid reformationen 1527 drogs det andliga frälsets egendomar in till staten.
Fyra runstenar finns vid kyrkan, varav en ligger oåtkomlig i vapenhusgolvet, en sten med skadad inskrift står mot kyrkans yttervägg vid sydöstra hörnet, en delvis synlig sten finns i marken under sydvästra hörnet av tornet samt ett fragment av en runsten är inmurad högt upp på kyrkans norra yttervägg nära sakristian.
Den enda kända patronusgraven från Mälarområdet är den i Botkyrka kyrka. I kyrkan har funnits både nord- och sydportal från 1300-talets förra hälft i den gotiska förlängningen av kyrkans kor, troligen för att pilgrimer skulle kunna defilera genom kyrkan i samband med vallfart till den helige Botvids reliker.
År 1176 Invigning
Kyrkan invigs enligt Botvidslegenden av Sveriges förste ärkebiskop,
Stefan i Uppsala, och biskop Vilhelm i Strängnäs.
Källa: Bennet 1975
År 1781 Ändring - Inhägnad, mur
Kyrkogårdsmurens norra sträckning tillkom i sitt nuvarande skick.
Ersätter en äldre bogårdsmur som var lagd med kalkbruk och avtäckt
med trä.
År 1807 Nybyggnad
Nybyggnad - Gravkor uppförs för ätten Liljencrantz efter ritningar av arkitekt C G Gjörwell.
År 1818 Ändring - Inhägnad, mur
Trägrindarna i stenmuren byts mot grindar av järn.
År 1843 Nybyggnad
Nybyggnad - Gravkor uppförs av greve Carl Claes Piper.
År 1926 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgas väster om kyrkbacken.
Södra vapenhuset inreds till bisättningsrum och begravningskapell efter
ritningar av arkitekt Göran Pauli. Målningar av Sven X: et Erixson.
År 1953 Nybyggnad
Nybyggnad - Gravkor uppförs i äldsta kyrkogårdens sydöstra hörn av familjen
Wåhlin på Hallunda gård efter ritning av arkitekt Erik Lundberg.
År 1968-1974 Utvidgning - Begravningsplats
Etappvis utvidgning av kyrkogården, ritad av arkitekterna Erik Lundberg ATA
och Uno Söderberg.
Karlsson, Ann Mari. (1986). Stjärnvalv i det senmedeltida Sverige.
Berthelson, Bertil. (1943). Botkyrka kyrka, Sörmländska kyrkor 21.
Schnell, Ivar. (1970). Botkyrka kyrka, Sörmländska kyrkor 21.
Bennett, Robert. (1975). Botkyrka kyrka, Sveriges Kyrkor, vol. 161.
Bennett, Robert. (1988). Botkyrka kyrka, Sörmländska kyrkor 21.
Nilsson, Gunilla. (2008). Botkyrka Kyrka, Kyrkokarakterisering av Stockholms stift. Botkyrka kyrka, Kyrkokarakterisering utfört av Stockholms länsmuseum på uppdrag av Stockholms stift 2005-2006. . ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin