Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Hardemo kyrka är belägen på en rullstensås i ett omgivande odlingslandskap. Området har en lång bebyggelsekontinuitet. I miljön kring kyrkan finns flera för ett sockencentrum karaktäristiska byggnader; prästgård f.d. ålderdomshem, sockenmagasin från 1758, Lundmarkska skolan, uppförd 1880 efter en privat donation och nu innehållande ett skolmuseum, fungerande kyrkskola från 1903, nytt daghem samt församlingshem från 1983, benämnt Sockenstugan. Norr om kyrkan finns S:t Olofs källa, till vilken många lokala sägner är knutna.
Kyrkan ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården med rik förekomst av gravfält, bevarade agrarhistoriska lämningar såsom fossila åkrar och odlingsrösen. Norr om kyrkomiljön finns Torshögen som är en av Närkes största gravhögar.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan är belägen på åsens krön. Omgivande kyrkogård följer åsens sluttning, främst i väster. Kyrkogården omges av en stenmur som även har funktion av stödmur. Innanför muren, i väst, öst och söder, löper en äldre trädkrans med ädellövträd. Ytterligare avgränsning utgörs av en planterad häck i öst, norr och väst.
Det finns tre ingångar till kyrkogården, i söder, väster och i utvidgningen i norr. Den södra entrén har grindstolpar av huggen sten som kröns med lyktor och är försedda med järngrindar. Från södra entrén löper en allé av äldre träd upp mot kyrkans port i söder. Söder om kyrkan sluttar kyrkogården åt väster och är till viss del terrasserad.
1935 utvidgades kyrkogården åt norr. Denna del ligger något lägre än den äldre delen av kyrkogården. Norr om kyrkan löper en allé över hela kyrkogården som binder samman kyrkogårdens äldre och yngre delar. Allén utgörs av både äldre och nyplanterade träd. Kyrkogården består till största delen av gräs med några få asfalterade gångar.
Norr om kyrkan finns en medeltida grav som syns som en förhöjning i marken. En skylt vid graven berättar: ”Gravkista. Familjegrav från tidigt medeltid (1000-1200) dateringen osäker. Byggd av kalkstenshällar, påträffad och utgrävd 1930.”
På kyrkogården finns flera äldre stora gravvårdar.
KYRKAN - Hardemo kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korpari i öster, sakristia i nordost, ett litet vindskydd för porten i söder samt torn i väster. De av sten murade ytterväggarna, som är spritputsade med släta knutar och fönsteromfattningar, är avfärgade i en bruten vit kulör, tornets murverk har ingen puts utan står bart. Kyrkans fönsteröppningar och fönster är stickbågiga. Långhus och sakristia är täckta med svartmålad kopparplåt och tornet huv är täckt av spån.
Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn med avtrappat murliv och tudelade ljudöppningar, burna av dekorerade stenkolonnetter, ovanför finns en dekorativ bågfris. Tornet har ingen puts utan murverket av kalksten med rundstruken fog står bart. Avtrappningarna markeras med en gördelgesims vid varje våning.
Tornportalen i väster med smidesbeslagen dörr från 1100-talet utgjorde ursprungligen medeltidskyrkans sydportal. Portalens tympanon har en relief med det s. k livsträdsmotivet – ett stiliserat träd, omgivet av två djur.
HISTORIK - I Hardemo uppfördes en stenkyrka vid slutet av 1100-talet med långhus, smalare kor i öster och avsmalnande torn i väster.
Under 1600-talet och tidigt 1700-tal tillkom delar av kyrkans inredning så som dopfunt, predikstol och altaruppsats.
1766-67 revs den medeltida kyrkan förutom tornet. Man uppförde ett nytt vitputsat långhus med tresidigt avslutat kor, täckt av ett putsat spegelvalv av trä, sakristia i nordost samt vindskydd vid södra portalen. Den medeltida sydportalen flyttades till tornets västra port.
1871-72 renoverades kyrkan, invändigt målades predikstol, bänkinredning och läktare om. Utvändigt gjordes bland annat lagningar på tornmuren och fasaderna putsades och vitlimmades.
1903 skedde nästa renovering under ledning av stadsarkitekt M. Dahlander, Örebro. Kyrkan försågs med nya öppna bänkar, ny orgel och altarringen flyttades in. Kyrkorummet försågs med dekorationsmålning på väggar med bland annat apostlabilder, bibelcitat under taklisten och dekor i taket. Utvändigt omlades taket med plåt och tornets puts knackades ned.
1953-1954 genomfördes en omfattande renovering av kyrkans interiör under ledning av arkitekt Ragnar Jansson, Stockholm. Man gav bland annat kyrkorummet en ny sluten bänkinredning, orgelläktaren flyttades fram och försågs med en ny barriär. Altaruppsats och predikstol återfick sin ursprungliga färgsättning. Takstolarna förstärktes, innertaket putsades om och under arbetet fann man bemålade bräder från medeltiden som återanvändes i vapenhuset. Väggarna avfärgades i en gulvit nyans.
1982-83 utfördes en invändig renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Koret fick ett nytt fristående altare av trä och korfönstren försågs med glasmålningar. Konservatorsarbeten utfördes på altaruppsats, altare, altarring, predikstol samt på taket i vapenhuset. Interiören fick ny färgsättning och sakristian ny inredning. Året efter, 1984, fick kyrkan en ny orgel med orgelfasad dekorerad av konstnär Pär Andersson, som även ritat glasmålningarna i koret.
1991 omlades taket med kopparplåt som sedan svartmålades.
2000 togs två bänkrader bort för att ge utrymme åt en läktarunderbyggnad i kyrkans bakre del. Den uppfördes med laserad panelvägg mot kyrkorummet. Arbetena utfördes under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Miljön kring kyrkan och kyrkogården är ett välbevarat exempel på ett äldre sockencentrum med därtill hörande byggnader. Förhistoriska gravfält och bevarade agrarhistoriska lämningar i området visar på bebyggelsens långa kontinuitet.
I exteriören är två epoker av kyrkans historia tydliga: medeltiden genom det för Närke karakteristiska tornet med avtrappat murliv och spånklädd pyramidformad huv samt 1700-talet genom det nyuppförda långhuset med putsade fasader och tresidigt avslutat kor i nyklassicistisk stil.
Särskilt värdefulla är olika välbevarade detaljer i det romanska tornet som de kolonettförsedda ljudöppningarna, västportalens dekorerade tympanonfält och den smidesbeslagna dörren från 1100-talet, det sistnämnda dock i sekundära lägen.
Invändigt har kyrkan kvar mycket av sin ursprungliga prägel, trots flera förnyelsefaser med tillskott av ny inredning samt ny, delvis kraftig färgsättning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ- i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det för Närke karakteristiska romanska tornet med avtrappat murliv och spånklädd pyramidformad huv. Ovanlig för landskapet är den bevarade kalkstensornamentiken och den smidesbeslagna porten.
- Kyrkorummet med sin 1700-tals karaktär och välbevarade originalinredning av högt konstnärligt och hantverksmässigt värde.
- Den under 1950-talet återskapade slutna bänkinredningen har en sammanhållande verkan på det breda kyrkorummet och vittnar om sin tids syn på restaureringsideologi och gestaltning av ny inredning i kyrkor.
- Det målade språkbandet med bibelcitat under takgesimsen utgör en rest av den tidstypiska renovering kyrkan genomgick 1903. Denna typ av dekormåleri, representativt för det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, är i dag ovanlig i Närke.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2008)
Hardemo kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korpari i öster, sakristia i nordost, ett litet vindskydd för porten i söder samt i väster ett medeltida torn med avtrappat murliv.
Tak: Långhusets sadeltak är valmat över koret, sakristian och vindskyddet i söder har sadeltak med valmad spets, samtliga är täckta med svartmålad kopparplåt. Långhus och kor har vattplåt av koppar, sakristan och vindskyddet i söder har hängrännor av koppar, samtliga har stuprör av koppar. Kortaket kröns av en vindflöjel från 1766. Tornet har på medeltida sätt en spånklädd pyramidformad huv.
Fasader: De av sten murade ytterväggarna, som är spritputsade med släta knutar och fönsteromfattningar, är avfärgade i en bruten vit kulör. Sockeln är slätputsad och avfärgad i grått och täcks till viss del av en vattplåt av koppar.
Tornet är ett av Närkes romanska medeltida torn med avtrappat murliv och tudelade ljudöppningar, burna av dekorerade stenkolonetter, ovanför vilka det finns en dekorativ bågfris. Tornet har ingen puts utan murverket av kalksten med rundstruken fog står bart. Avtrappningarna markeras med en gördelgesims vid varje våning. Tornet har en markerad sockel, även den står bar utan puts.
Tornportalen i väster är samtida med tornet och utgjorde ursprungligen medeltidskyrkans sydportal. Portalens tympanon har en relief med det s. k livsträdsmotivet – ett stiliserat träd, omgivet av två djur.
Fönster: Kyrkans fönsteröppningar och fönster är stickbågiga. Fönstren är i fyra luft med båge och spröjs av trä målade i en grå kulör. Solbänkarna är av sedimentär bergart. På långhusets västra fasad i höjd med läktarvåningen finns på var sida om tornet ett runt fönster med båge och spröjs av trä målade lika övriga fönster. Fönstren har antikglas. Sakristian har ett något lägre fönster i östra fasaden, även det med stickbågig fönsteröppning och fönster. Fönstret är i fyra luft med mindre, blyspröjsat antikglas. Fönstret har beslag av 1700-talstyp.
Dörr: I tornportalen i väster finns en smidesbeslagen dörr från 1100-talet, som även denna ursprungligen suttit i medeltidskyrkans sydportal. Entrén på långhusets södra sida utgörs av en pardörr av trä med snedställd svagt profilerad panel med dekorativa järnbeslag. Dörren är målad i en beige kulör.
LÅNGHUS – Kyrkorummet har ett brett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti. Rummet täcks av ett putsat spegelvalv av trä med takgesims. Taket är svampmålat i grått och gesimsen är målad i en beige kulör som går ihop med underliggande språkband. Väggarna är putsade och avfärgade vita med ett målat band mot takgesimsen, försett med bibelcitat. Golvet är belagt med kalkstensplattor och under bänkkvarteren ett förhöjt trägolv. Långhuset har fyra fönsteröppningar, två i norra muren och två i den södra. Fönsterbågarna av trä är indelade i fyra luft, de två övre med rakt överstycke och avskurna hörn, varje luft är indelad i mindre rutor med träspröjs.
I västra gaveln, ovanför orgelläktaren, finns två runda fönster med antikglas samt båge och spröjs av trä. Innerdörren, som skiljer långhuset från en läktarunderbyggnad, utgörs av en gulmålad pardörr av trä med två fyllningar i varje dörrblad. Den undre fyllningen är marmorerad i gult med röd ram, den övre med blyinfattat, delvis färgat glas.
Vid södra entrén finns en pardörr av trä med två fyllningar i varje dörrblad, målad i grågrön kulör. Utanförliggande vindskydd har putsade vita väggar och golvet är belagt med kalkstensplattor.
LÄKTARUNDERBYGGNAD – Under orgelläktaren i väster finns en läktarunderbyggnad med ett plant målat brädtak. Golvet är belagt med kalkstensplattor. Vapenhuset i tornets bottenvåning skiljs från läktarunderbyggnaden av en pardörr lika den mot långhuset. Underbyggnaden rymmer wc, kapprum, förråd och trappa upp till läktaren.
KOR – Kyrkorummets tresidigt avslutade korparti markeras genom ett något förhöjt korgolv belagt med kalkstensplattor samt sex äldre gravhällar från 1700-talets första hälft. Väggar och tak är lika långhus. Korets två fönster har färgstarka glasmålningar insatta vid renoveringen 1982-83. Det sydöstra fönstret föreställer lammet med segerfanan och det nordöstra fönstret föreställer det himmelska Jerusalem. Porten till sakristian är belägen i norra muren och utgörs av en rundbågig järndörr.
VAPENHUS – Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Det är täckt av ett dekorationsmålat trätak från 1600-talet, som antagligen ursprungligen utgjort en del av brädtaket i den rivna medeltidskyrkan. Väggarna är putsade och avfärgade vita, vid väggens södra sida leder en trappa upp i tornet. Golvet är belagt med kalkstenplattor. Den medeltida dörren i väster är en stickbågig enkeldörr av trä med stående plank på insidan samt smidda beslag. Dörren är målad i ljusgrå kulör.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen norr om koret och nås dels därifrån, dels direkt utifrån. Ytterdörren i väster består av en modern grågrön målad trädörr med snedställd panel. Innerdörr av trä med två speglar är målad i samma kulör som ytterdörren. Väggarna och det plana taket är putsade och avfärgade i vitt. I rummets nordvästra hörn finns en öppen spis, även den vitputsad. Fönstret i östra muren är stickbågigt med innerbåge av trä, indelat i fyra luft med mittpost och tvärpost. Fönstret är försett med galler mellan inner- och ytterbåge. Fönsterbänk av kalksten.
FAST INREDNING
ALTARE – Väggfast altare av trä, som har rakt avskurna hörn i framkant, är målat i en grågrön kulör. Altarskivan är av kalksten med rundade hörn. Altaret är dekorerat med speglar med bland annat en kalk och en lagerkrans med IHS inuti. Närmast kalkstenskivan finns en dekorativ fris i guld.
FRISTÅENDE ALTARE – Fristående altare av trä målat i en beige kulör med detaljer målade i guld. Altaret tillkom vid renoveringen 1982-83 och är ritat av arkitekt Jerk Alton, Kumla.
BÄNKINREDNING – Långhuset har en sluten bänkinredning i fyra kvarter från renoveringen 1953-54 med bänkskärmar från slutet av 1700-talet. Bänkskärmarnas speglar är marmorerade i gult med rödmålad ram, speglarna är dekorerade med utskurna lagerkransar försedda med förgyllda bandrosetter. Mellan fyllningarna finns kannelerade lisener marmorerade i gult. Dörrarna är försedda med marmorerade speglar lika bänkskärmarna. Överliggaren på bänkkvarteren är målad i grönt och insidan av bänkarna, rygg, sits och dörrens insida är målade i blått.
Koret har korbänkar i söder och norr lika kyrkorummets bänkinredning.
PREDIKSTOL – Predikstol i barockstil tillverkad 1692 av den lokalt verksamme snickaren Marcus Höök. Korgen har fyra sidor med en förhöjd spegelfyllning på vardera sida. Sidorna är kolonnomgivna med svarvade kolonner målade i svart. Hela predikstolen går i svart och gyllenbrunt med fantasifulla marmoreringar. Trappbarriären med två fyllningar är senare tillkommen eventuellt även foten som korgen vilar på. Predikstolen saknar ljudtak.
ORGEL – Kyrkans orgel byggdes om 1984 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgelfasaden är ritad av arkitekt Jerk Alton och dekorerad av konstnär Pär Andersson. Orgeln har två manualer och pedal med 19 stämmor, varav tre från föregående orgel (Setterqvist 1922
LÄKTARE – Nuvarande orgelläktare uppfördes 1903. Den utvidgades och fick en ny läktarbarriär vid renoveringen 1953-54. Läktarens barriär är rak med stående rektangulära fyllningar i två storlekar. De breda fyllningarna är gråmarmorerade med en smal guldmålad ram och de smala fyllningarna är målade i grå kulör lika barriären i övrigt. Läktaren vilar på två kvadratiska pelare med nedre delen marmorerad i grågrönt, övre delen är försedd med spegel på var sida och är laserad i grågrönt, kapitälen har detalj i guld.
SPRÅKBAND – Kvar från renoveringen 1903 finns under takgesimsen målade språkband med bibelcitat. Denna renovering genomfördes under ledning av Magnus Dahlander, stadsarkitekt i Örebro.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavla med oljemålning av Kristi uppståndelse. Målningen är inte samtida med altaruppsatsen utan är av senare datum.
ALTARUPPSATS – Altaruppsats av snidat och bemålat trä i barockstil, tillverkad 1708 av bildhuggaren Olof Wiström, Vadstena. Den senare tillkomna altartavlan flankeras på var sida av två snidade kolonner. Troligtvis har uppsatsens mittparti ursprungligen varit prydd med skulpturer föreställande korsfästelsen. Dessa har senare ersatts av nuvarande målning, Kristi uppståndelse. Altaruppsatsens övre del föreställer även den Kristi uppståndelse.
ALTARRING – En öppen, rund altarring med omväxlande balusterdockor och rektangulära fält med förgyllda spegelramar och dekor. Överliggaren är av trä med en snidad repstav i framkant. Sargen under överliggaren är dekorerad med en pärlstav. Den ljusa altarringen är delvis marmorerad i grått med detaljer i guld. Knäfallet är stoppat och klätt med grönt tyg. Altarringen är från 1700-talet och troligtvis från kyrkans ombyggnad 1766-67.
DOPFUNT – Dopfunt av kalksten från 1666 med åttkantig liten cuppa och högt slankt skaft.
MEDELTIDA SKULPTUR – På korets norra vägg finns, från den medeltida kyrkan, en skulptur av trä föreställande S:t Olof, kyrkans skyddshelgon. Skulpturen är från 1200-talet och saknar i dag både färg och attribut. Ursprungligen var skulpturen placerad i ett skåp.
NUMMERTAVLA – Två ovala nummertavlor med förgyllda ramar, kröns av snidad bandrosett med lagerblad på sidorna.
GLASMÅLNING – Det sydöstra fönstret föreställer lammet med segerfanan, en bild för Kristi seger över synd och död. Från lammet utgår de fyra evangeliefloderna, i vilka två hjortar släcker sin törst, en symbol för människans längtan efter evangeliet om Jesus Kristus. Det nordöstra fönstret föreställer det himmelska Jerusalem, enligt en vision av aposteln Johannes. Det är en bild för det eviga livet och paradiset. Solen symboliserar Gudstronen, vars ljus lyser över människorna. De målade fönstren i koret tillkom vid renoveringen 1982-83 av konstnär Pär Andersson.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1175-1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Stenkyrka med långhus, smalare kor och västtorn med avtrappat murliv och ljudöppningar.
År 1600-1699 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Långhusets brädtak dekormålades.
År 1666 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av kalksten med åttkantig cuppa och högt slankt skaft av sten.
År 1692 Fast inredning - predikstol
Predikstol i barockstil.
Hantverkare - Snickare: Marcus Höök
År 1708 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats i barockstil.
Konstnär - Bildhuggare: O Wikström, Vadstena
År 1766-1767 Ritning godkänd / bygglov
Man rev den medeltida kyrkan förutom tornet och uppförde ett nytt vitputsat långhus med tresidigt avslutat kor, täckt av ett putsat spegelvalv av trä, sakristia i nordost samt vindskydd vid sydportalen. Den medeltida sydportalen flyttades till tornet.
Byggmästare: Johan Berg
Byggmästare: Olof E Nygren
År 1766-1767 Fast inredning - altarring
Altarringen är från 1700-talet, troligtvis från detta tillfälle.
År 1804 Fast inredning - altaruppsats
Nedre avdelningen av altaruppsatsen målas om.
Hantverkare - Målare: - Lindström, Askersund
År 1871-1872 Underhåll - exteriör
Utvändigt, lagning av tornmuren, strykning av taken, fasaderna putsades och vitlimmades.
Obestämd yrkestillhörighet: A W Kjellström
År 1871-1872 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändigt målades predikstol, bänkinredning och läktaren.
Obestämd yrkestillhörighet: A W Kjellström
År 1894 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel med 5 stämmor.
Hantverkare - Snickare: - Klingberg, Viby
År 1903 Underhåll - takomläggning
Taket omlades med plåt.
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1903 Fast inredning - läktare
Ny orgelläktare
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1903 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekorationsmålning på väggar med bl. a. apostlabilder, bibelcitat under taklisten och dekor i taket.
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1903 Underhåll - exteriör
Tornets puts knackades ner
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1903 Fast inredning - bänkinredning
Nya öppna bänkar
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1903 Fast inredning - altarring
Altarringen flyttades in
År 1922 Fast inredning - orgel
Ny orgel med 11 stämmor och en transmission.
År 1931 Underhåll - målningsarbete, interiör
Det mesta av dekoren målades över.
År 1931 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem
År 1946 Underhåll - takomläggning
Tornets spåntak lades om.
År 1953-1954 Fast inredning - orgel
Orgeln renoverades
År 1953-1954 Underhåll - golv
Delar av korgolvet lades om. Sakristians trägolv byttes till tegel, ny piscina.
År 1953-1954 Teknisk installation - el
Takkronor elektrifierades. Komplettering med lampetter.
Arkitekt: Ragnar Jansson
År 1953-1954 Underhåll - målningsarbete, interiör
Innertaket putsades om (putsen knackades ner helt). Vid arbetet fann man bemålade bräder från medeltiden som återanvändes i vapenhuset. Väggarna målades i en gulvit nyans, bibelspråket upptill bibehölls.
Konservator: Olle Hellström
Arkitekt: Ragnar Jansson
År 1953-1954 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren flyttades fram en bit och fick ny barriär.
Arkitekt: Ragnar Jansson
År 1953-1954 Fast inredning - predikstol
Predikstolen fick sin ursprungliga färgsättning
Arkitekt: Ragnar Jansson
År 1953-1954 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen fick sin ursprungliga färgsättning
Arkitekt: Ragnar Jansson
År 1953-1954 Fast inredning - bänkinredning
Nya slutna bänkar
Arkitekt: Ragnar Jansson
År 1962 Underhåll - exteriör
Avfärgning av fasader
År 1971 Underhåll - exteriör
Avfärgning av fasader. Målning av plåttak.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1979 Underhåll - exteriör
Utvändig renovering. Lagning av puts samt avfärgning av fasader. Takplåt målades om svart, tornets spåntak ströks med trätjära. Ny ingång togs upp i sakristians västvägg.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1982 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning av interiör.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1982 Teknisk installation - värme
Ny värmeanläggning.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1982 Konservatorsarbeten
Konservators- arbeten utförs på altaruppsats, altare, altarring, predikstol samt på tak i vapenhus.
Konservator: Alf Hedman
År 1982 Fast inredning - altare
Nytt fristående altare
Arkitekt: Jerk Alton
År 1982 Fast inredning - glasmålning
Nya glasmålningar i korfönster,
Konstnär: Pär Andersson
År 1984 Fast inredning - orgel
Ny orgel med 19 stämmor. Orgelfasad dekorerad av Pär Andersson. Ersatte orgeln från 1922. Mårtensson, orgelfabrik, Lund. Orgelfasad ritad av J. Alton, Kumla
Arkitekt: Jerk Alton
År 1991 Underhåll - takomläggning
Omläggning av taket med kopparplåt som svartmålats.
Arkitekt: Jerk Alton
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Nygren,O:Byggmästare"; "Berg,J:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin