Motivering (skydd): UPPSTÅNDELSENS KAPELL, uppfört 1938, efter ritning av arkitekt Gustaf Birch-Lindgren, i funktionalistisk stil ingår sedan 1968 års tillbyggnad i ett komplex med KORSETS KAPELL och tillhörande krematorie- och kontorsdel. Tillbyggnaden har anpassats till Uppståndelsens kapells funktionalistiska stil men uppvisar samtidigt mer modernistiska drag, bl a i materialvalet, typiska för 1960-talets byggande.
Uppståndelsens kapell har en interiör präglad av en omgestaltning och renovering 1968 då ett nytt altarbord tillkom med ny placering och de gamla långbänkarna ersattes med lösa stolar. Interiören i Korsets kapell är välbevarad och tidstypisk från uppförandet 1968. Rummet har en stilren och sparsmakad inredning med medveten ljusgestaltning och genomgående höga materialval. Viktiga karaktärsskapande inventarier är altarväggens kors, armaturerna och textilierna.
Kapellkrematoriet är placerat vid kyrkogårdens sydvästra del i anslutning till kyrkogårdens äldsta del från 1919 utformad av Sigurd Lewerentz.
Kyrkogårdens naturliga förutsättningar har tillvaratagits och resulterat i en varierad gestaltning av de olika delarna, alltifrån symmetriskt rutnätsmönster till fria formeringar av skogskyrkogårdskaraktär. De monumentala gravvårdarna återfinns på det äldre området i söder och de mindre med mer anspråkslös karaktär i norr.
Norra kyrkogården med Uppståndelsens- och Korsets kapell är skyddade enligt kulturminneslagen (4 kap. 3 resp 13 §).
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - anläggningen har välbevarade funktionalistiska karaktärsdrag
- i Korsets kapell är i stort sett alla delar av rummets inredning och inventarier viktiga komponenter i helhetsgestaltningen
- kyrkogårdens olika delar vad gäller utformning och karaktär
Inventeringsår (2005)
Anläggningens byggnadskropp har en oregelbunden form. Den består i huvudsak av två delar, den ursprungliga byggnaden från 1938 och 1968 års tillbyggnad. Uppståndelsens kapell från 1938 består av två byggnadskroppar i vinkel, en högre och en lägre. Tillbyggnaden från 1968 följer den sluttande terrängen och sträcker sig över fyra våningsplan. Uppståndelsens kapell kröns av flacka sadeltak och har markerats i exteriören med en förhöjd kordel och ett högt klocktorn som kröns av ett kors. Ett stort, asymmetriskt placerat, runt fönster ger ljus åt koret. Tillbyggnaden med Korsets kapell är materialmässigt anpassad till den befintliga byggnaden med sockelvåning i granit och vitputsade fasader. De platta taken med kraftigt markerad takfot och spelet mellan byggnadskropparnas olika nivåer, som trappas av mot väster och söder ger dock den en helt annan prägel. Koret i Korsets kapell är markerat med en högt utskjutande del försedd med ett stort fönsterparti och ett kors i metall. Uppståndelsens- och Korsets kapell är de publika utrymmena som framhävs i arkitekturen medan kontors- och krematoriedelen spelar en mer undanskymd roll.
Uppståndelsens kapell vilar på en granitklädd sockel. Kapellets fasader är vitputsade och de flacka sadeltaken täckta med kopparplåt (falsad plåt med förskjutna skarvar). Portomfattningar, yttertrappor och terrassavtäckningar är belagda med skiffer. Huvudentrén har en port klädd med kopparplåt. Ovan porten är Arvid Knöppels bronsskulptur "Flicka skyddande låga" placerad. Den intilliggande väntsalen har glasade aluminiumpartier. Regnvattensystemet består av hängrännor och stuprör i koppar.
Korsets kapell har likt Uppståndelsens kapell en granitklädd sockel och vita putsade fasader. Delar av tillbyggnadens byggnadskroppar är låga och består därför av enbart sockelvåningen i natursten. Dessa byggnadskroppar har en kraftigt markerad takfot, klädd med plåt. De platta taken har klätts med papp. Mot väster finns stora fönsterpartier med profiler i brun aluminium. Porten till Korsets kapell har väggar klädda med ekfanér. Golvet är belagt med rektangulära granitplattor och gatsten lagd i mönster. Materialen fortsätter på insidan av byggnaden, innanför glas- och aluminiumpartiet, vilket medför att gränsen mellan vad som är ute och inne upplöses. Regnvattensystemet är i huvudsak dolt. Utmed den västra fasaden vid Lilla kapellet finns karaktäristiskt utformade vattenutkastare i granit. I anslutning till Korsets kapell finns en med tak övertäckt kransgård. Den kan även nås från kyrkogården genom en öppning i sockelvåningen och en utvändig trappa. Kransgårdens golv är belagt med Glavaskiffer, väggarna klädda med omväxlande Grythytteskiffer, vit puts och granit, taket är klätt med obehandlad gles råplan. Ingången till kapellet utgörs av ett glasat dörrparti med profiler i oljad ek. Mot norr och väster ramas kransgården in av ett räcke i gjuten betong med överliggare i skiffer. Taket bärs här upp av pelare klädda med granit.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Korsets kapell är placerat i byggnadskomplexets västra del och utgörs av ett rektangulärt rum med kor i norr och ett lägre sidoskepp i väster. Koret, som belyses genom en hög glasad vägg i väster, har samma golvnivå som övriga kapellet. Sidoskeppet i väster har lägre takhöjd och västra väggen är helt glasad. Ett fönsterband löper även utmed den övre delen i kyrkorummets bakre vägg.
Golvet är belagt med räfflad kalksten, lagd i mönster. Väggarna är gråmålade och taket klätt med grå akustikplattor som bildar ett grafiskt mönster. Dörrarna till kyrkorummet är utförda i ekfanér och har kvadratiska handtag. Huvudentrén till kyrkorummet sker i söder vid den bakre väggen. I öst finns sakristia och orgelläktare.
Altarväggen pryds av ett större kors utformat av konstnären Torolf Engström. Materialen som han använt är försilvrat trä som bildar formen av ett grekiskt kors omgiven av en gloria av genomsiktlig plast. Altare är gjutet i betong och vitmålat med terazzoinslag i bordsskivan. Altarbrun är komponerad av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Odelqvist-Kruuse 1968. Kormattan som är utförd av textilkonstnärinnan Ethel Halvarsson läggs ut i kapellet vid de tillfällen det inte används för begravning. I koret finns även en dopfunt i massiv ek med dopskål i glas och psalmnummertavla av plast med siffror i metall.
Predikstolen/ambon i ek med kläde komponerat av Anna-Lisa Odelqvist-Kruuse är placerad i sidoskeppet. Kyrkorummet är möblerat med kopplade, lösa stolar i ekfanér med röd klädsel. Stolarna är placerade i tre kvarter. I sidoskeppet i väst står stolarna vinklade in mot rummets mitt. En bred mittgång bildas mellan de två övriga stolskvarteren. Från kyrkorummets höga tak hänger 16 små, vita glasglober ner på var sida om mittgången. I sidoskeppets lägre tak finns infälld takarmatur. Orgelbarriären är utförd i ekfanér liksom orgelläktarens tak och väggar. Även orgeln är utförd i ek och tillverkad av Grönlunds orgelbyggeri 1970. På läktaren finns även ett digitalt piano.
I söder vid sidan om entrén finns ett väntrum med anslutande kapprum. Golvet är här belagt med slät kalksten och väntrummet har en glasad vägg mot väst. Den norra väggen pryds av en målning av konstnären Jerome Zetterquist, där Kristus välsignande lyfter sina händer mot det trägna arbetets människor. Målningen var tidigare placerad över kolumbariets altare i Uppståndelsens kapell. I väntrummet finns även en akvarell av Tor Hörlin, föreställande ett idéförslag till glasmålning för det runda fönstret i Uppståndelsens kapell.
Det rum som numera kallas Lilla kapellet fungerade ursprungligen som visningsrum och är placerat i byggnadens bottenvåning, i det sydvästra hörnet. Golvet är belagt med lackat tegel, i mönster. Rummet har en fondvägg i tegel med svarta fogar, i övrigt är väggarna vita. Utmed hela den södra väggen finns en hylla/ett altare av räfflad kalksten. Ovanför altaret finns ett väggfast krucifix och på altaret står ljusstakar i oljad ek. Taket är klätt med smala råplan som satts glest. Dörrarna mot entrén är utförda i lackad fura. Utmed västra väggens övre del finns ett horisontellt fönsterband. Rummet har möblerats med lösa stolar i ek, som placerats utmed väggarna. På väggarna är svarta vägglampetter fästade och i taket finns armaturer i glas och metall. I anslutande rum finns ett elpiano.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 04
Byggnadsdel (2005): Kor - Norr, Kor - Rakt, Kors, Kor - Smalare
Inventeringsår 2016
1968 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad av kapellet och krematoriet med bl a Korsets kapell. Arkitekt Rudolf Holmgren ritade om- och tillbyggnaden. Han kände byggnaden sedan tidigare genom att han varit verksam vid Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor redan 1938. Ombyggnaden omfattade även en omgestaltning av Uppståndelsens kapell. Koret vändes, ett nytt altare placerades centralt utmed korets norra vägg, katafalken togs bort, liksom långbänkarna, som ersattes av lösa stolar. Altarmålningen av Tor Hörlin flyttades till rummets bakre vägg. Den öppna urnportiken med urnnischer som kunde användas som vänthall byggdes in. Konstnären Arvid Knöppels bronsskulptur "Flicka skyddande låga" flyttades från urnportikens takkant till platsen över huvudentréns port. Skulpturen var en integrerad del i byggnadens arkitektur. Figuren fanns med från början i ritningarna till det nya kapellkrematoriet och kom på plats redan innan byggnaden stod helt klar 1937.
Redan 1943 köptes ytterligare skogsmark in från Ruds egendom för att trygga framtida behov för begravningsplats. Först 1975 tas utvidgningen i norr i bruk. Begravningsplatsen utformades av arkitekt Åke Porne, Stockholm, som även ritade klockstapeln och ekonomibyggnaderna i området.
På 1980-talet täcktes den tidigare öppna kransgården i anslutning till Korsets kapell över med ett tak.
År 2002-2004 Underhåll
In- och utvändig renovering.
Värmlands Museums topografiska arkiv, Uppståndelsens och Korsets kapell. / ATA Stockholm, Uppståndelsens och Korsets kapell. .
Begravningsplatser i Värmlands län, del 1, Länsstyrelsen i Värmlands län 1988:5./ L-E Samuelsson, U Schenkmanis, Parker och trädgårdar i Värmland, Karlstad 2000./ Det gröna rummet, Värmland förr och nu 1997, Årsbok Värmlands Museum, Årgång 95, Ruds kyrkogård i Karlstad av Ingvar Tropp./Särtryck ur Karlstad samfällda Kyrkofullmäktiges handlingar ser.B nr 1 1966, Reglemente för kyrkogårdarna i Karlstad./ A Svensson, Upptäck Karlstads skulpturer, Kulturnämnden Karlstad kommun./ IGNIS, tidskrift för eldbegängelsespörsmål, Svenska Eldbegängelseföreningen, nr 10, oktober 1938..
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Religionsutövning","Krematorium", "Holmgren,Rudolf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin