Motivering (skydd): NORRSTRANDSKYRKAN är en stadsdelskyrka uppförd 1959. Kyrkan, sammanbyggd med församlingsdelar, har spånklädda fasader under ett brant sadeltak och uppvisar i form, exteriör och materialval både modern enkelhet såväl som tydliga influenser från äldre svensk träkyrkobyggnadskonst.
Kyrkorummet är en väl sammanhållen enhet där de flesta ursprungliga inventarierna som altare, dopfunt, kyrkbänkar, korfönster och textilier finns bevarade. Karaktär och särprägel åt kyrkorummet ger den höga takhöjden och tak samt väggars blottade limträbjälkar. Korfönstret i öster är ett fint verk av glaskonstnär Jan Brazda. Även den textila utsmyckningen är av hög kvalitet.
I kyrkan förenas på ett stilfullt vis den medeltida kyrkans resning med den moderna 1950-tals kyrkans formknapphet.
Norrstrands kyrka är inte skyddad enligt kulturminneslagen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - kyrkobyggnaden är ett välbevarat exempel på 1950-talets kyrkobyggande med integrerad församlingsdel - kyrkan har i såväl helhet som detaljer ömtåliga och värdefulla kulturhistoriska karaktärsdrag som bör beaktas
Inventeringsår (2005)
Kyrkan med långhus i väst-östlig riktning är sammanbyggd med en församlingsdel i söder. Kyrkorummet är markerat i exteriören med tjärad spånklädd fasad och en hög takresning med eternitskiffer. På vardera gavelspetsen finns ett kulkors. Den lägre församlingsbyggnaden har ljust putsade fasader och falsat plåttak. I det sydöstra hörnet finns en klockstapel. Byggnadskropparna är placerade kring en atriumgård som på 1990-talet byggts över med ett pyramidformat tak av glas.
Kyrkan vilar på en betonggrund. Utmed kyrkans långsidor finns blågrå tvåluftsfönster (mot norr fyra fönster, mot söder två fönster). I korväggen syns ett mindre långsmalt fönster med glasmosaik och i gavelpartiet mot väst, vid orgelläktaren, finns två fönster. Över porten vid vapenhuset i väster finns ett pelarburet skärmtak. Pelarna är av betong med natursten synlig i ytan och står på ett trappfundament av natursten. Kyrkporten är en svartmålad trädörr med kopparhandtag.
Församlingsdelen har putsfasader i ljust beige kulör med inslag av glimmer. En kopparplåtkant markerar takfoten till de flacka takfallen med falsad plåt. Församlingssalen, som ligger i anslutning till kyrkorummet, är idag markerad i byggnadens exteriör genom tre små, rektangulära och blyspröjsade fönster i byggnadskomplexets östra fasad.
Församlingsdelen som är sammanbyggd med kyrkan är försedd med suterrängvåning. Till ungdomslokalerna finns en separat ingång i bottenplan i söder med ett påkostat entréparti i trä och glas.
Kyrkans klockstapel är ihopbyggd med församlingsdelen och markerar byggnadskomplexets sydvästra hörn mot parken. Stapeln har en stomme av betong och innehåller ett trapphus ned till källaren. Dess nedre del är spånklädd och försedd med små fönstergluggar som ger ljus till trapphuset. I den övre delen är konstruktionen öppen och de fyra betongpelarna som bär upp den stora och lilla klockan är synliga. Konstruktionen kröns av ett flackt sadeltak belagt med svart plåt. Övriga plåtdetaljer på klockstapeln är utförda i koppar. Storklockan och lillklockan är tillverkade vid Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Storklockan har en inskription från Ps 4:1.
1991 års tillbyggnad av församlingslokalerna ansluter väl till församlingsdelen från 1959 med sina slätputsade fasader i grått. Tillbyggnadens östra gavel har försetts med ett spånklätt burspråk som anspelar på långhusets fasadbeklädnad. Portalen vid den nya entrén i söder har ett liknande formspråk som portalen vid vapenhuset, men är här utförd i trä.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - I byggnadskomplexets norra del ligger det salformade kyrkorummet med ett brant sadeltak, orgelläktare i väster och förhöjt kor i öster. Församlingssalen ligger i vinkel med kyrkorummet och kan förenas med kyrkan genom en vikvägg i anslutning till koret. Kyrkorummet har avdelat vapenhus i väster med trappa till läktaren för orgel och kör.
Kyrkorummet har ett oljebehandlat, rött tegelgolv. Väggar och tak är klädda med vitlaserad, smal, stående, ohyvlad panel. De synliga takstolarna av limträ är gråmålade. Tak, limträbjälkar och väggar utgör en helhet. Utmed rummets långsidor sitter kopplade tvåluftsfönster med blyspröjs och antikglas.
Kyrksalen har öppna, brunbetsade LÅNGBÄNKAR i trä placerade i två kvarter på var sida om mittgången. I bänkgavlarna finns hål för ljushållare. Från taket hänger ljuskronor i mässing ner över bänkkvarteren.
KORET är rakt avslutat och väggen pryds av ett mindre glasmosaikfönster placerat ovanför altaret. Fönstret är utformat av glaskonstnären Jan Brazda och föreställer det himmelska ljuset som i treenig glans bryter ned i mänsklighetens mörker och uppenbaras i Kristi törnekrona. ALTARET i form av ett bord är utfört i bohusgranit. Under altaret finns ett fast podium som är murat i samma tegel som kyrkans golv. Altarskivans framkant bär altarbrun och har ett fundament med Kristimonogram, Chi-Rho-symbol. Ovanför altaret under glasmosaikfönstret sitter ett krucifixutformat av professor Hermann Sutor, Karlsruhe. Kring altaret finns en flyttbar altarring/knäfall i grålaserat trä. I koret förskjuten mot församlingssalen i söder är DOPFUNTEN placerad. Den är utförd i gotlandsmarmor. Ovanför dopfunten hänger en armatur i koppar med ett dekorativt korsmönster som bildas av instansade hål. Både altare och dopfunt med belysning är ritade av kyrkans arkitekt Sten Hummel Gumaelius. Kyrkan har inte några psalmnummertavlor utan psalmsiffrorna i oxiderad koppar fästs direkt på korväggen. I koret finns även en orgel och flygel placerad.
PREDIKSTOLEN är utförd i grålaserat trä, ett slags gallerverk och är prydd med ett predikstolskläde. Klädet föreställer kyrkans skepp som avtecknar sig mot bakgrund av korset. Ovanför predikstolen hänger en silverduva tillverkad av silversmed Birger Haglund.
Flera av kyrkans textilier (altarbrun, predikstolskläde, mässkrudar, stolor, bursa) är komponerade av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Odelqvist-Kruuse och utförda på Libraria ateljéer. På väggen mot vapenhuset finns en större textilbonad med motivet "De tolv apostlarna" av Anna-Lisa Odelqvist-Kruuse. Den var från början tänkt att pryda stora församlingssalens fondvägg. Den blå kormattan i röllakan, som tar upp färgerna i korfönstret, är komponerad av textilkonstnärinnan Ethel Halvarsson.
På långhusets södra vägg hänger ett modernt konstverk i smide kallat "Blommande krucifix" av Herman Reijers. I taket framför orgelläktaren hänger ett kyrkskepp, en sk huckert, ett handelsfartyg på Vänern under 1700-talet. Modellen är utförd av komminister George Elinder efter ritningar av F H af Chapman.
Kyrkans ORGEL har en grålaserad träfasad och är placerad på orgelläktaren i väster. Orgelläktarens barriär är uppbyggd av vitmålat skivmaterial med ett svart metallräcke fäst i överkant. På var sida om orgeln finns två mindre långsmala fönster. Orgeln hade ursprungligen 16 stämmor. 1967 omdisponerades och omintonerades den av Walter Thür, Torshälla. 1986-87 skedde en ombyggnad av läktarorgeln, orgelverket byttes ut och hela orgeln flyttades fram något på läktaren. Orgeln byggdes ursprungligen 1960 av Starup & son, Köpenhamn. Ombyggnaden 1986-87 utfördes av Finn Krohn´s orgelbyggeri ApS, Hillröd.
I anslutning till koret finns, som tidigare nämnts, FÖRSAMLINGSSALEN. Dess golv är belagt med en grå linoleummatta, väggarna är vitmålade och i taket sitter vita, ljudabsorberande skivor. Vikväggen vid kyrkorummets kor är vitmålad. Mot den överbyggda gården finns glasade balkongdörrar, i den östra väggen sitter fyra mindre fönster i nischer med fönsterbrädor av kalksten och mässingsljusstakar. Ett glasat parti utgör vägg i söder. I församlingssalens tak hänger åtta ljusglober och rummet är möblerat med lösa stolar i bok från 1950-talet.
Mellan kapprummet och vapenhuset i församlingsdelens nordvästra hörn är SAKRISTIAN placerad. Här finns skrudkammare, ett mindre altare och en piscina (sköljskål för nattvardskärl).
Kyrkorummet kan enklast nås via ingången i vapenhuset. I anslutning till kapprummet finns entrén vid klockstapeln. En källaringång i söder leder till ungdomslokalerna i bottenvåningen. Genom tillbyggnaden 1992 fick byggnadskomplexet en ny entré i söder som ansluter till barn- och musiklokalerna i öster. FÖRSAMLINGSDELEN har en invändig gångförbindelse kring den numera överbyggda gården. Innan ombyggnaden upplevdes den mer som en inglasad klostergång och har den liksom kapprummet ett golv belagt med terazzo. I anslutning till gången ligger kök, kontor och samtalsrum. På atriumgården med glasat pyramidtak är de fd ytterväggar med beige puts, svarta kyrkspån och blågrå fönsterbågar synlig. Golvet är belagt med gråbeiga golvklinker.
Fasadkulör (2005): Beige, Brun
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Hörntorn
Inventeringsår 2001
1955-56 upprättar arkitekten Sten Hummel Gumaelius, Uppsala, ritningarna till kyrkan på Norrstrand. Först 1959 börjar kyrkan byggas och invigs i november samma år. Byggnadsfirman Erik Olsson & Co, Karlstad, fick uppdraget att bygga kyrkan. Fotografier på den nyuppförda kyrkan visar en kyrka med obehandlade kyrkspån och faluröda vindskivor. Senare tjärströks spånen och vidskivorna färgades gråa för att smälta samman med takmaterialet av eternit. Församlingsdelen som tillfogas kyrkobyggnaden är omfattande och souterrängvåningen inreds för barn och ungdomsverksamhet. 1961 ritar Sten Hummel Gumaelius pastorsexpeditionsbyggnaden som uppförs söder om kyrkobyggnadskomplexet.
Under 1960- och 70 -talet genomgick inte kyrkobyggnaden några större förändringar. Först på 1980-talet förändras kyrkorummet genom att den fasta altarringen tas bort och ersätts med flyttbara, kopplade knäfall. Sannolikt avlägsnas även några av de fasta kyrkbänkarna längst bak i kyrkorummet då. De placeras senare på den överglasade gården. Församlingsdelens takfall, som tidigare var täckta med asbest cement, lades 1985 om med falsad skivplåt. 1986-87 byggs läktarorgeln om, orgelverket byts ut mot ett nytt och orgeln flyttas fram något på läktaren. I samband med förändringarna på orgelläktaren tillkommer sannolikt två mindre långsmala fönsteröppningar i den västra gaveln.
1991-92 genomgår byggnadskomplexet en större förändring. Den kringbyggda gården, med stenklädd yta, vårdträd och springvattenbrunn, glasas över med ett pyramidformat tak för att kunna användas som samlingssal och cafeteria. Församlingsdelen byggs till österut så att utrymmen för musik- och barnverksamhet kan skapas.
1999/2000 genomgår kyrkorummet en renovering. Väggarna tvättas och den av Sten Hummel Gumaelius ritade predikstolen (sexkantig korg med träfasad) byts ut och ersätts med en predikstol från Kroppkärrkyrkan. Samtidigt flyttas Norrstrandskyrkans ambo till Kroppkärrkyrkan för att ersätta predikstolen. Lampetterna som sitter fästade utmed kyrkorummets långväggar byts ut till lampkronor i mässing som hänger från taket för att ge bättre ljus i kyrkbänkarna. Två mindre fönster med samma form som korfönstret tas upp i den västra fasaden vid orgel.
År 1959 Nybyggnad
År 1985 Underhåll - takomläggning
År 1986-1987 Fast inredning - läktare
År 1999 Fast inredning - predikstol
År 1999 Underhåll - interiör
Värmlands Museums topografiska arkiv, Norrstrandskyrkan. / ATA Stockholm, Norrstrandskyrkan. .
Lennart Illerstad, Nya svenska kyrkor 1, 1990./ M Björklund och H Johnsson, Stadens identitet, D11 Sundsta, Karlstad 1996..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Religionsutövning","Klocktorn";"Religionsutövning","Församlingshem", "Hummel-Gumaelius,Sten:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin