Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Området kring Värmskogs tidstypiska stenkyrka utgör en för kulturhistorisk värdefull miljö i ett tilltalande landskapsparti. I kyrkomiljön ingår grunderna efter två äldre kyrkor som påvisar platsens långa kristna kontinuitet. Kyrkobyggnaden eldhärjades 1799, men återuppfördes på de bevarade murarna. Kyrkan har därefter till sin exteriör endast förändrats i marginell omfattning. Interiört präglas kyrkorummet av altartavla från 1802, västläktare och nyklassicistisk orgel från 1800-talets andra hälft och av 1950-talets renovering vilken hade som avsikt att framhäva kyrkorummets och de äldre inventariernas ursprungliga färgsättning mm. Karaktär åt kyrkogården, samtida med kyrkobyggnaden, ger två fribyggda gravkapell uppförda på 1810-talet strax söder om kyrkans kor.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön: - kyrkan, kyrkogården och tillhörande bebyggelse utgör tillsammans med grunderna efter två äldre kyrkor en samlad miljö med en närmare tusenårig historia och påvisar en lång historisk kontinuitet
- kyrkans exteriör har fortfarande prägel från byggnadstiden
- i interiören är tre epoker av kyrkans historia tydliga: nybyggnadstidens gustavianska stil i altartavla, nyklassicism i västläktare och orgel från ca 1850 samt 1950-talets renovering i färgsättning och utsmyckningsdetaljer
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
Kyrkan i sten består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Sakristian har egen ingång från söder. Murarna är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Taket är brutet, sk mansardformat och valmat över koret samt täckt med skiffer. Sakristian har sadelformat tak med valmad spets. Profilerad takfotslist. Skiffret ligger mönsterlagt och bildar romber av rundhuggen sten på långsidorna samt ränder. Galvad plåtnock över långhuset. Sakristian är rektangulär till planen och har i östra gavelröstet gråmålad slätpanel. Kvadratiska fönster i söder och öster.
Tornet är försett med något framspringande hörnpartier, upptill finns två tornluckor i vardera väderstreck. De är av slätpanel och målade svarta. Tornet kröns av en huv med trälanternin, med tidstypisk gustaviansk utformning, nästan balkongräckesliknande utsmyckning under fönstren. Dess nedre den är slätpanelad. Lanterninen är målad grön och vit med vita fönsterbågar. Skiffer ligger på båda takfallen här. Huven avslutas med ett kors med sex kulor och tupp. Gördelband och profilerad taklist under huven. Tornet har synliga ankarslut och mot väster en vapensköld med det sk Värmskogsvapnet och årtalet 1762. Hängrännor och stuprör är av koppar på tornet, på långhuset av svartmålad galvad plåt. Dörrarna är utvändigt bruna, fönsterbågarna målade grågröna. Runda fönster finns över portarna i väster och söder, med stjärnfomrad spröjsning. Sockeln är gråslammad.
Trappa finns i väster med skifferhällar, 6 steg, och en annan i söder med 3 steg. Kyrkan eldhärjades 1799, men kunde återuppföras på de gamla murarna. Exteriören har därefter förändrats endast marginellt.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummets har lackat och betsat trägolv, ett förhöjt kor med tresidigt avslut och täcks av ett blåmålat trätunnvalv med vit profilerad taklist. Vitputsade väggar genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade bågar. Kyrkans inventarier går delvis åter till 1600-talskyrkan medan föremål från 1200-tals kyrkan saknas. Vid branden 1799 förstördes en rad föremål men åtskilligt räddades. Vid återuppbyggnaden efter branden anskaffades ytterligare inventarier till kyrkans funktion och prydnad.
LÅNGHUSET har betsat och lackat trägolv, putsade vitkalkade väggar, gråmålade rundbågiga fönsterbågar, blåmålat tunnvalv och en vit profilerad taklist. Innerdörrar med två fyllningar målade i blått, grått, gult med mörkare grå omfattningar. Gråblå vävd långhusmatta i ull. Entré sker i väster och söder. Västra väggen har vitmålade stående spåntade brädor runt dörren. Under läktaren finns utrymme för bokbord, klädavhängning mm.
KORET har golv, väggar och tak lika långhuset. PREDIKSTOLEN på norra sidan utfördes 1760 och försågs med nytt ljudtak 1959. Stolen är åttkantig svängd i barockstil och har en fot med korintiskt kapitäl, förgylld. Bladornamentik mellan fyllningarna. Den är blåmarmorerad med gröna fyllningar. Ängel med timglas på predikstolen har tillhört den gamla kyrkan liksom PSALMTAVLORNA. Tavlorna är målade i rött, svart och blått och har ett litet ansikte överst. ALTARTAVLAN, med motivet Kristus på förklaringsberget, är utförd av hovmålaren Carl Wilhelm Swedman 1802 i barock stil. Den har en förgylld bred gustaviansk ram med två ljusarmar, de sista numera monterade på väggen bakom. Altartavlans text: Denne är min före son, hvilken jag hafwer et godt behag: honom hörer. ALTARBORDET är rektangulärt av trä, klätt med plywood och har en vitt podie som bär upp altartavlan. Textilierna hänger på skena. ALTARRINGEN är hästskoformad med svarvade balusterdockor i vitt och guld. Tyg i grått på överliggare och knäfall. Altarbord och altarring nygjordes vid restaureringen 1899. Innanför altarringen är golvet förhöjt. DOPFUNTEN är placerad i korets södra del, huggen av bohusgranit och tillkom 1946. Dekor med en förgylld duva. Dopaltare från 1959 efter ritning av John Engwall med likande duva i dekoren. Textil ovan dopaltaret är skapad av Värmlands Hemslöjd, även den med en duva i motivet. Kyrkvärdsbänkar 2 st. Dörrpartier från den gamla kyrkan. Stolar 2 st. En restaurering på 1950-talet hade som avsikt att framhäva kyrkorummets och de äldre inventariernas ursprungliga färgsättning. I nordvästra delen av koret en mindre ORGEL tillverkades av L M Eriksson som fästmögåva till hans fru 1874-76. Ambo målad i blått. Blå dopmatta. Radiatorer.
BÄNKINREDNINGEN är ursprungligen från 1899, men ombyggdes i samband med 1950-talets restaurering. De sluter ej an mot väggen och bildar en korsarm mot söder. Har dörrar mot mittgången, numrerade och målade i kyrkans grönblå kulör med fyllningar svagt marmorerade i grått med gula listverk. Invändigt dörrar och sittdynor målade rosaröda med stänkmålning, i övrigt grått. Kvarteren avslutas längst fram av en stor svarvad kula upptill med en spets. Bänkvärmare och rosaröda dynor.
LÄKTAREN i kyrkans västra del uppfördes på 1850-talet och ersatte en läktare, som inreddes i tornet 1776. Läktarens mittparti skjuter fram halvcirkelformigt och har fyllningar i ramverk med rosa marmorering, den runda delen sirad med halvbalustrar. Gråmålade pelare bär upp läktaren. ORGELN är utförd 1857 av orgelbyggmästare Setterquist i Örebro. Överstycket på framfasaden tillkom 1899. Den är målad i vitt med förgyllning. Läktaren är försedd med enkla träbänkar på gradänger. Barriären är förhöjd med ett smidesräcke inmålat i grått. Undersidans tak av gråmålade plank.
VAPEHUSET har skiffergolv, putsade väggar och ett äldre gråmålat trätak. Ett fönster finns i söder, rundbågigt med gråmålad båge. Trappa tre steg innanför bruna ytterdörren. Trappa till tornet efter norra väggen med litet städutrymme under. Pardörrar till vindfång med fyllningar, målad grön, gul och beige. I vindfånget finns förråd på vardera norra och södra sidan. I vapenhuset finns en bildsten med ett ristat drakhuvud som troligtvis är kyrkans äldsta föremål och en soldattavla.
SAKRISTIAN har tegelgolv, putsade väggar och ett betsat trätak. Gråmålade fönster i norr och öster med trä i nischerna. Framför östra fönstret ett bönealtare från 1957. Efter norra sidan ett skåp för skrudar. Utgång i söder. Bord och tre stolar. 1700-tals skåp. Tavla med fattigmansbrickor och bilder på präster och förtroendemän.
ÖVRIGT - Antependieskåp under läktaren. Bakom altaret är golvet handikappanpassat eftersom rullstolar släpps in via sakristian. Piscina bakom altartavlan. Toalett saknas i kyrkan.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 05
Byggnadsdel (2002): Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Tupp
Inventeringsår 2002
Komplettering vid inventering 2002:
Kyrkan är i sten, uppförd 1802 på äldre murar, består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Byggnaden grundlades på 1760-talet efter att församlingen uppdragit åt den i stiftet kände murmästaren Christian Haller att lämna ritningar och kostnadsförslag till ny kyrka. Haller dog emellertid under byggtiden och hans maka Hedvig Haller övertog kontraktet och fullbordade kyrkobygget. Kyrkan invigdes 1763. År 1799, den 27 juli eldhärjades kyrkan. Gnistor från en hyggesbränning i närheten antände tornet. Branden gick inte att stoppa och kyrkan blev helt utbränd. En stor del av inventarierna kunde dock räddas. Ansvarig för hyggesbränningen var brukspatron Nils Hagberg på Prästbols gård. Han pliktades att återställa kyrkan i det skick hon hade före branden inom en tid av två år. Församlingsborna kom dock att bistå Hagberg med dagsverken. Kyrkan återuppfördes av byggmästare John Westman och tornet fick en ny överbyggnad efter ritning av byggmästare Sundberg. Kyrkans tak belades nu med skiffer, tidigare hade det varit täckt av spånor. Hagberg lät även uppföra ett gravkor för sin familj skulle vila.
I den nya kyrkan återinsattes en del äldre kyrkoinventarier, bl a predikstolen. En ny altartavla beställdes dock från Stockholm. Den fick motivet Kristi förklaring och målades av hovmålaren Carl Wilhelm Swdman. År 1855 byggdes västläktaren och två år senare placerades där en orgel byggd av E A Setterqvist, Örebro. 1884 insattes nya fönster och 1890 en kamin. Mer omfattande arbeten skedde därefter år 1899, då man belade kyrkans stengolv med trä och innertaket kläddes med spåntad panel och kyrkorummet fick nya bänkar. Man byggde även ett nytt altare och en ny altarring. En äldre baldakin borttogs från predikstolen som sattes på en pelare och försågs med ny trappa. Den fasta inredningen målades i huvudsak vit med förgyllning och väggarna försågs med enkla schablondekorationer runt fönsternischerna.
Nästa större renovering genomfördes 1958-59 under ledning av slottsarkitekt Ragnar Jonsson, Stockholm i samarbete med konservator Olle Hellström, Skara. Exteriören omputsades och avfärgades och man monterarade hängrännor. Skorsten plockades bort och trapporna omlades. Tornhuven fick ett nytt avslut med tupp. Interiört fick vapenhuset nytt golv av skiffer och trappan till läktaren ombyggdes. Ett vindfång byggdes mellan vapenhus och kyrkorummet och i dess sidoutrymmen ordnades utrymmen för städ- och elutrustning. I kyrkorummet rengjordes och ommålades väggarna och gångarna fick nytt golv av skiffer. Nya innerdörrar tillkom, innertaket slätpanelades, läktarbarriären byggdes om och bänkarna omformades. I fönsternischerna inlades skiffer. Till predikstolen tillverkades ett nytt ljudtak och hela stolen ommålades. En modern dopfunt (1946) placerades i korets södra del. Därefter har endast arbeten av underhållskaraktär genomförts. Fasaderna avfärgades 1981, skiffertaket renoverades 1991.
1200-talskyrkan, 1600-talskyrkan och 1750-talskyrkan: 1947 företogs arkeologiska utgrävningar söder om kyrkan. Här påträffades den äldsta kyrkplatsen med grundlämningar efter två kyrkor varav den äldsta antas vara från 1200-talet och den senare från 1600-taley. 1200-tals kyrkan har en total längd av 18,7 m, långhusets längd 13,1 m samt bredd 9,1 m. Koret är kvadratiskt 5,6 x 5,6 m. Grundmurar av gråsten i sk kallmur. Kyrkan i övrigt var uppförd av trä. Kyrkan stod kvar till omkring 1650 då den "begynt ruttna och alldeles förfalla" och revs. Kyrkans inventarier har gått förlorade. 1600-talskyrkan uppfördes uppfördes i omedelbar anslutning till 1200-talskyrkan. Den nya kyrkan, även den av trä, blev något kortare än den föregående. Långhus och kor 16,7 m, bredd 10,7 m. Åt norr fanns en sakristia och i väster ett mindre vapenhus som var en senare tillbyggnad. Kyrkan hade ett tidsenligt tresidigt avslutat kor. I kyrkan fanns en altartavla daterad 1353, där fanns predikstol och en liten läktare. 1689 byggdes en klockstapel. Redan 1739 ansågs kyrkan vara för liten och dålig. 1756 fick församlingen medgivande att bygga en ny kyrka då den gamla, enligt syneprotokoll från detta år ansågs "så förfallen att den nödvändigt bör ånyo uppbyggas". Det virke som ansågs användbart skall ha fraktats till Strand för att där användas till "sal" i den mangårdsbyggad som uppfördes där. Den nya kyrkan byggdes i sten. 1762 Färdigställdes tornet och långhustaket belades med spån. Kyrkan vitlimmades och fönster insattes. Den 18 september samma år förättas invigning av prosten Andreas Lagerlöf. 1776 Läktare byggdes. 1785 målades kyrkan av målarmästaren Erik Jonaeus, Karlstad.
År 1760-1762 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Byggmästare: Christian Haller
År 1763 Invigning
Invigning 18 september av prosten Andreas Lagerlöf.
År 1785 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkan målas interiört av målarmästare Erik Jonaeus, Karlstad.
Konstnär - Dekormålare: Erik Jonaeus
År 1802 Fast inredning - altaruppsats
Ny altartavla med motiv Kristi förklaring.
Konstnär: Carl Wilhelm Swedman
År 1857 Fast inredning - orgel
Orgel på västläktaren tillkommer. 6 1/2 stämmor.
År 1857 Arkitekturbunden utsmyckning
En ny tornspira av järn uppsätts och klotet under förgylls.
År 1942 Teknisk installation - el
Elektrisk beslysningsanläggning. Ljuskronor förses med formljuslampor i kransar intill
År 1946 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av huggen bohusgranit skänks till kyrkan av kyrkliga arbetskretsen.
År 1952 Arkitekturbunden utsmyckning
Ny tornprydnad.
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1953 Teknisk installation
Elektrisk klockringning samt fläkt i orgeln. Nya vägglampetter.
År 1955 Fast inredning - orgel, orgelverk
Renovering av orgeln.
År 1958-1959 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Exteriören putslagas och avfärgas med Keim. Skorsten borttages. Hängrännor och stuprör av koppas uppsätts. Nya fönster, fönsterbleck av koppar. Portarna lagas och målas, nya smidda beslag. Trapporna omläggs. Vapenhuset får ett nytt golv av skiffer. Trappan till läktaren ombyggs. Dörr till kyrkorummet förnyas och insätts i en ny vägg väster om den befintliga. På vardera sida om det nya vindfånget ordnas utrymme för städ och elektrisk central. I kyrkorummet rengörs och ommålas väggarna. Gångarna får nytt golv av skiffer. Trägolv i kort och kvarter ges en översyn. Nya innerdörrar. Läktarbarriären byggs om och orgeln flyttas frammåt. Bänkarna byggs om. Skiffer läggs i fönsternischerna. Elektrisk installation, värmeanläggning. Kaminer plockas bort. Ett nytt ljudtak till predikstolen tillverkas. Predikstolen ommålas i grönt. Nummertvalor och ljusarmer flyttas. Dopfunt får placering i korets södra del. Ny kormatta. Sakristian får ett nytt bönealtare.
Konservator: Olle Hellström
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1959 Invigning
Återinvigning av kyrkan förättas av biskop Gert Bergenstierna.
År 1960 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln konserveras.
År 1979 Teknisk installation - el
Kronpendlarna förses med halogenlampor.
År 1981 Underhåll - exteriör
Fasaderna ommålas med KC-färg. Fönstren ommålas. ÅJ måleri Karlstad.
År 1986 Teknisk installation - el
Punkbelysning i koret installeras.
År 2004-2005 Konservatorsarbeten
Konservering av kyrkotextilier, kalkkläde och mässhake.
År 2006 Underhåll - takomläggning
Renovering av tornets lanternin och torntak. Renovering av tornets skiffer och plåtbeläggning. Lst d nr 433-12446-2005. Projektör K-konsult i Karlstad, entreprenör Skiffertakrenovering AB.
År 2011-2012 Teknisk installation - värme
Installation av styr- och reglersystem för värme och luftfuktighet.
År 2014 Teknisk installation - larm
Installation brand- och inbrottslarm.
År 2015 Underhåll - målningsarbete
Ommålning av dörrar och takfot på samt ommålning av fönster och gavelfasad.
År 2017 Konservatorsarbeten
Konservering violett antependium.
År 2018-2019 Underhåll - exteriör
Lagning av skiffertak
År 2020 Underhåll - fönster
Fönstermålning
Värmlands Museums topografiska arkiv, Värmskogs kyrka. / ATA Stockholm, Värmskogs kyrka..
Ditt Värmland, kulturmiljöprogram 1990. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Westman,Johan:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin