Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Borgviks kyrka är ett av de mest kompletta bevarade exemplen på barockens kyrkobyggen i Värmland. Kyrkan har en väl bevarad och för landskapet unik 1700-tals interiör med rokokotakmålningar enligt den västsvenska måleriskolans tradition. Predikstol, altaruppsats och dopfunt är utförda i praktfull lantlig barockstil från byggnadstiden. Gravkoret är ett av fyra bevarade i länet. Kyrkomiljön ingår i Värmlands bäst bevarade bruksmiljö som är av riksintresse för kulturmiljövården.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön: - kyrkan och kyrkogården utgör en samlad miljö och ingår i en bruksmiljö av riksintresse - kyrkan som helhet är synnerligen ömtålig
- kyrkans gravkor är ett av fyra bevarade i Värmland
- kyrkans interiör hör till landskapets mest förnäma med välbevarat rikt dekormåleri från kyrkans byggnadstid på den fasta inredningen liksom i taket
- kyrkogårdsmurens grindstolpar i slaggsten är typiska för bruksmiljön och tillhör några av landets få bevarade
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
Borgviks kyrka är ett av de bästa exemplen på barockens kyrkobyggen i Värmland. Det är en långhuskyrka med ett tresidigt avslutat korparti, oktogonal sakristia vidbyggd i öster samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av gråsten, såväl ut- som invändigt kalkputsad. Långhuset uppfördes 1716-18, tornet 1735-41 och sakristian 1744.
Långhustaket med sadelform var ursprungligen belagt med spån, numera ligger här enkupigt lertegel. Svartmålade galvade plåtnockar. Regnvattensystem av svartmålad galvad plåt med skarpa krökar. Takfoten är träinklädd och målad gråblå. Torntaket med två på varandra öppna lanterniner är belagt med koppar och avlutas med en tupp. Karaktär åt tornet ger profilerade lister med dragstag i järn som uppdelar det i sex fält.
Öster om koret ligger en åttkantig vitputsad sakristia, ursprungligen ett gravkor, med karnischformat svartmålat plåttak. Under taket en profilerad list avslutad med tandsnitt. Långhuset och sakristiebyggnaden är förenade genom en inbyggd passage, täckt med tegel och har utgång i söder. Långhuset och vapenhuset har mångspröjsade ljusgråmålade fönsterbågar avslutade i en åsneryggsbåge. Tornluckorna, två åt vardera väderstreck brunmålade, är rundbågiga, tillika västportalen och sakristians fönster. Långhusets sockel är klädd med skiffer, tornet har en gråputsad sockel. Västentrén med bruna trädörrar nås via en kalkstenstrappa med fem steg flankerad av smidesräcke. Ovan entrén ett litet runt fönster, och ovan det ett än mindre rundbågigt fönster och en glugg formad som ett kors.
På fasadväggarna återfinns flera bokstavskombinationer. På tornets västfasad kan läsas C J U. och E E B. samt årtalet 1741 (Catarina Juliana Usingh, Erik Eriksson Borgström). På sakristian står E N B. - C J U. - E E B. 1744 (Erik Nilsson Borgström, Catarina Juliana Usingh, Erik Eriksson Borgström) samt sitter en solvisare av sten med årtalet 1742 och en gravsten över familjen Borgström. Långhuset har ankarslut i järn som bildar bokstäver.
Byggmästare till tornet och sakristian var domkyrkoarkitekt Christian Haller. Byggmästaren till långhuset är okänd.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Enskeppig hallkyrka med entré via vapenhus i västtorn. Tresidigt avslutat förhöjt korparti i öster med vidbyggt gravkor, numera fungerande som sakristia och minikyrka. Läktare i väster med orgel. Väggfasta bänkkvarter med dörrar mot mittgången. Predikstol på norra sidan om stor altaruppsats och halvcirkelformad altarring. Korets södra sida har litet dopaltare och dopfunt i trä. Kyrkorummet har en välbevarad 1700-tals interiör med praktfulla takmålningar, utförda av Michael Carowsky, samt altaruppsats, predikstol och dopfunt från byggnadstiden. De senare är exempel på barockens praktfulla träarbeten. Väggarna är vitputsade och bryts upp av gråmålade fönster avslutade i en åsnebågsrygg.
KYRKORUMMET med vitkalkade väggar täcks av ett samtida trätunnvalv, som 1745 pryddes med TAKMÅLNINGAR av Michael Caraovsky. De uppvisar motiv som kan indelas i fyra huvudgrupper. I korpartiet längst fram avbildas Treenigheten. Här ser vi Kristus med korset, duvan - symbol för den helige anden - med strålkretsen och Gud Fader med härskarattributen spiran och jordgloben. Därefter kommer Domen. Kristus tronar här sittande mitt på regnbågen, som symboliserar gränsen mellan himmel och jord. På vardera sidan om Kristus finns sex apostlar som bisittare. I det västliga partiet skildras de frommas och de ogudaktigas livsöden: Himmelen och Helvetet. Runt taket en gråmålad profilerad taklist. Långhusgångens golv täcks av skiffer, medan golvet i bänkkvarteren har täckning med linoleummatta. Väggarna bryts upp av gråmålade spröjsade fönsterbågar med skifferhällar. Bågarna tillkom vid 1880-talets renovering och fick då sin översta avslutning i åsneryggsbåge. Tre gråmålade dragstag i järn. Långhuset har två slutna BÄNKKVARTER, 12 i vardera kvarter med dörrar mot mittgången. Utvändigt grå med vita speglar och smala röda lister. Invändigt brunröda med enkel marmorering. Byggda av gamla bänkar, kompletterade med plywood. Bruna dynor. Bänkvärmare. Bakom bänkarna i väster finns utrymme för klädavhägning, psalmböcker, mixerbord, offerkistor och lösa extrastolar. Vägg i väster klädd med bred träpanel. På kyrkorummets långhusväggar hänger mässingslampetter i modernt rektangulärt snitt, tre på vardera sida. Kyrkorummets ingångsdörrar, svängbara, är släta grå med runda fönsteröppningar. Dekorerad med svarta stjärnor och månar vid handtagen. De svarta stjärnorna återkommer som dekor på innanfönstrena. Under läktaren i södra hörnet ingång till ett litet förråd inrymt under trappen. Här ligger ett gammalt stengolv.
KORET är förhöjt 15 cm jämfört med långhuset och har gjutet golv med skiffertäckning. Tresidig avslutning i öster. Fönsteröppningar i de snedställda väggpartierna. I östra väggen, bakom altaruppsatsen, utgång till sakristian. Väggar och tak lika kyrkorummet. Dominerande altaruppsats, predikstol och dopfunt i tidstypisk barockstil-samtliga utförda 1718 av samme bildhuggare. ALTARUPPSATS, PREDIKSTOL och DOPFUNT är alla tillverkade av samme bildhuggare 1718. Bildhuggarens namn är okänt. ALTARTAVLAN i mitten föreställer Nattvarden och är utförd i snidad relief. Strax under sitter ett monogram "EB", syftande på altartavlans givare Erik Borgström, samt inskription "S.Joh 17:3 Thetta är evinnerligt lif att the känna tigh allena sanna Gud, och then tu sändt hafver, Jesum Christum.". På vardera sida har placerats Aron, och en vitskäggig man i turban, möjligen Abraham. Krönet framställer uppståndelsen i ett medaljongformat fält. Allra högst upp vilar ett lamm på en glob. Altartavlan omgjordes 1791 av bildhuggaren Erik Jonaeus. Dominerande kulörer är brunt, grönt och guld. På altaret framför uppsatsen står ett 90 cm högt krucifix, skänkt till kyrkan på 1700-talets mitt. Altarbordet är av trä. ALTARRINGEN tillkom 1850, halvrund med dörrar och balusterformade pilastrar mot marmorerad skiva. Dominerande kulörer är grått och beige, tyg på överliggare och knäfall randigt grönt/guld. PREDIKSTOLEN är försedd med snidade bilder av Kristus och evangelisterna och har på trappskranket målade bibelhänvisningar (1912). Ornamentik av akantusslingor. Predikstolstak även det med bibelhänvisningar. Under taket, med svag himling, hänger en duva och på väggen en nådens sol. På predikstolen, bredvid bokbrädet ett timglas buren av en naken lieman. Predikstolens dominerande kulörer är brunt, grönt och grått. DOPFUNTEN är av trä med lock och utförd med samma utsirning som predikstolen. Målad i grönt, brunt och guld. Renoverad 1912. Ursprungligen hade man en dopskål av tenn, numera används en i silver. Kormatta av Hjortzberg, piano, ljusbärare, tre korstolar (1950-tal) med röd sammet och guldfärgat trä tillverkade i Sunne, enkel psalmnummertavla med guldram, litet dopaltare med krucifix på väggen ovanför. På väggarna fyra lampetter, runda, tillverkade av H. Fernelius, Tösse. Mot östväggen på vardera sida om altaruppsatsen står två snidade figurer på höga vita pelare; Aron och Abraham. Aron fick vid renovering 1912 av misstag en Petrus-nyckel i handen i stället för rökelsekar. Kollekthåvar förvaras hängande under södra korfönstret och över ingång till sakristian. Väggradiatorer.
Från koret når man via en MELLANGÅNG sakristian. Golv av skiffer, putsade väggar och tak. Här finne en utgång i söder, runt fönster i norr. Under golvet har funnits två utrymmen, de är sedan 1950 igenfyllda med sand.
SAKRISTIAN i oktogonal form har skiffergolv och vitputsade väggar. Taket har ett stjärnvalv, åtta valv, som avslutas i en blåmålad cirkel med guldstjärna. Två rundbågiga gråmålade fönster med teglade fönsterbänkar, ett i norr ett i söder. 1997 inrättades ett nytt textilsskåp med bönealtare i mitten efter östra väggen. Skåpet är målat i brunt, grönt, gult och beige. Väggfasta bänkar i ek efter väggarna. På väggarna runda lampetter lika kyrkorummet. Dessutom finns ett modernt skrivbord, liten orgel. Sakristian används ibland under vintern som minikyrka.
LÄKTAREN tillkom 1745. Den raka bröstningen är genom tolv framskjutande kolonner med korintiska kapitäl uppdelad i elva fält. Enligt uppgift ska bröstningen fram till 1880-talet varit prydd med träbilder, apostlarna. En huvudlös bild med stympade armar påfanns 1912 och kan höra hit. Idag är den bröstningen målad i gråsvart marmorering, bruna fält varav tre med signaturer de övriga med änglar. Läktaren bärs upp av åtta träkolonner. Kyrkan saknade ORGEL fram till 1852. Dagens orgel är från 1952, inköpt från firman Marcussen & Soy, Danmark. 12 stämmor. Orgeln är målad i engelskt rött med vikbara luckor med medaljongmönster i grönt, guld, vitt. Marmorerat krön i kulör grå-guld.
Tornets nedre plan är uppdelat i ett VAPENHUS och ett större VINDFÅNGSRUM. Båda dessa rum har skiffergolv, vitputsade väggar och vitmålad träpanel i taken. Vapenhuset har en halvrund nisch inhuggen i norra väggen med ekbänk på skifferstöd. Gråmålat fönster i söder. Entrédörrarna är invändigt bruna. Dörrarna till vindfångsrummet är släta grå. I vapenhuset förvaras ett bokbord, bord och stol. Från vindfångsrummet leder en svängd trappa upp till läktaren. Dörren hit speglad, gråmålad med fönsteröppning. I norr ett utrymme för elcentral. Dörr hit slät gråmålad. I övrigt förvaras två stolar från 1830-talet och ett stort kassaskåp.
TORNRUMMET nås via utgång från läktaren. Gammalt trägolv, putsade väggar. Här förvaras äldre föremål från kyrkan och kyrkogården.
ÖVRIGT- Högtalaranläggning och mixerbord (2000), spootlights i koret (1980-tal), handikappsanpassning genom gallerramp vid västentrén. Toalett i servicebyggnaden väster om kyrkan. I kyrkorummet hänger tre MÄSSINGSKRONOR, en mindre från 1700-talet och två större (2002).
MICHAEL CAROVSKY (1707-1745) är en ganska okänd målare, men när han verkade var han en mästare. 1742 avlade han sitt mästarprov vid Göteborgsämbetet, dit han kommit inflyttad från Danzig i Polen. Han gick i Göteborg i lära hos kyrkomålaren och åldermannen Johan Ross d.ä, och gifte sig år 1744 med dennes dotter Maria Ross. Johan Ross präglade mycket sin elev, och Carovskys måleri kan likt Ross´, härledas till pietismens ideal, där känslan fick stor plats. Carovsky började som dekorationsmålare, 1742 målade han i Göteborgs rådhus, troligtvis tillsammans med Ross. Kyrkmålningarna i Borgvik är idag de enda vi med absolut visshet kan säga ha Michael Carovsky som upphovsman. Att han kom att måla i Borgviks kyrka hör troligtvis samman med brukspatron Erik Borgströms affärsförbindelser med Göteborg. Vi vet från skriftliga dokument att Erik Borgström betalade Carovsky 1500 daler silvermynt för arbetet i Borgviks kyrka. Även Carovskys hustru Maria var målare. Efter Michael Carovskys tidiga död 1745 övertog Maria måleriverkstaden och fick betydelse kanske främst som handledare åt åtskilliga unga målare. Maria Carovsky har bl a utfört arbeten i Göteborgs domkyrka.
Antal våningar (2002): 01, 05
Byggnadsdel (2002): Kor - Polygonalt, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Tupp
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventering 2002:
Borgviks kapellförsamling bildades 11 januari 1716, tidigare hörde man till Grums. Brukspatron Erich Nilsson Borgström begär hos konung Karl XII om privilegium att få bygga en kyrka samtidigt som han lovar att lämna 50 Dlr smt ur egen kassa till Grums kyrkas reparation. Den 11 januari 1716 gav kungen sitt tillstånd. Kyrkobyggandet påbörjades genast och den 24 november 1718 invigdes kyrkan.
Kyrkan har tillkommit i tre olika skeden. Först byggdes långhuset 1716-18 av obekant byggmästare. Dess exteriör bör i huvudsak ha haft samma utseende som nu, möjligtvis hade då det spåntäckta taket valvning både åt öster och väster.
1735-41 tillbyggdes tornet av murarmästare Christian Haller, Karlstad på bekostnad av fru C J Usingh och hennes son, brukspatron E E:son Borgström. Deras initialer C.J.U och E.E.B samt årtalet 1741 står också i järn utanpå tornets västvägg. Då tornet byggdes bröts en bred öppning upp i långhusets västmur av samma bredd som motsvarande öppning i det vidbyggda tornet. Tornspiran med dess åttkantiga dubbla lanternin, vars ritning anskaffades från Stockholm, uppsattes omkring 1740 av byggmästaren Philip Eckel från Karlstad. År 1879 slog åskan ned i tornet och det spräcktes, varför man slog järnband omkring det. Järnbanden täcktes med plåtbetäckta, enkelt profilerade lister och därmed fick tornet sitt nuvarande uppdelade utseende. Genom bjälklag är tornet uppdelat i fem våningar. Bottenvåningen utgör vapenhus.
Som tredje och sista led i kyrkbygget tillkom de östliga tillbyggnaderna. År 1744 uppfördes av murmästare Christian Haller på brukspatron E Borgström den yngres bekostnad öster om kyrkan ett åttkantigt gravkor, åt dennes föräldrar. Samtidigt murades väggarna mellan gravkoret och koret, varigenom man erhöll en sakristia. Tidigare hade man nyttjat utrymmet bakom altaret som sådant. Rundfönster ovanför västdörren upptogs också 1744, samtidigt tillkom vapenfönster i söder.
Kyrkorummets takmålning i rokokostil utfördes 1745 av mästaren Michael Carovsky från Göteborg, genom brukspatron E Borgströms den yngres bekostnad. Motivet kan uppdelas i fyra huvudgrupper. I korpartiet avbildas treenigheten, kristusgestalten med korset, duvan med strålkretsen och gudsgestalten med härskarattributen spiran och jorden. Närmast följer domen, Kristus som domare på regnbågen, gränsen mellan himmel och jord, omgiven av på vardera sida sex apostlar som bisittare. De här delarna är relativt ljusa, andra hälften av målningen är mörkare och skildrar den gudaktige, respektive den ogudaktiges livsöden, himmelen och helvetet. Som centralfigur till människornas värld möter ängeln med det bart huggande svärdet. 1745 lät Borgström även bygga en läktare i väster, enbart ägnad åt Borgviks bruksägare.
Bristen på ordentlig sakristia medförde att församlingen 1842 förvandlade det Borgströmska gravkoret till en sådan.
1800-talets mest omfattande renovering skedde 1880. Den föranleddes bl a av ovan nämda åsknedslag. Nu iståndsattes yttertaket, läktartrappan, kyrkdörrarna och fönstren. Kyrkorummet fick nya öppna bänkar i gotisk stil. Dessutom övermålades stora delar av kyrkans inventarier med vit oljefärg och guld. Takmålningen överkalkades vit.
Några årtionden senare, 1912 genomgick kyrkan en renovering under ledning av arkitekt Bror Almquist. Innerväggarna målades och altaruppsats, predikstol, dopfunt mm renoverades och ommålades av konstnären Allan Norblad, Stockholm.
Den sista större renoveringen av kyrkan ägde rum 1949-51 efter ritningar av professor Erik Lundberg, Stockholm, då skiffergolv inlades, koret höjdes, sakristian inreddes, nya fönster insattes och läktaren ombyggdes. Lösa öppna bänkar utbyttes till nya slutna i 1700-tals stil. På golvet under bänkarna lades linoleummatta. Ny läktartrappa tillkom och förrådsutrymme under läktaren i norr inrättades. Kyrkan fick även elektrisk värme och belysning. Kyrktrappan förstorades. Takmålningarna framtogs av konservator Olle Hellström, Skara.
1965 reparerades yttermuren och kalkströks. Tornspirans plåtbetäckning utbyttes mot koppar och en ny kyrktupp av koppar ersatte den gamla av år 1741. 1991 utbyttes det gamla lertegeltaket mot nytt enkupigt lertegel. 1997 inrättades ett större textilförvaringsskåp efter sakristians östvägg, inrymmandes ett bönealtare. Genom omdisponeringen av sakristian har denna kommit att kunna fungera som minikyrka under kalla vinterdagar. 2002 upphändes två nytillverkade mässingkronor över långhusgången.
År 1716-1718 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Ca 20 m långt, 9 m brett. Ingång från sydfasaden. Spåntäckning. Okänd murmästare.
Byggherre: C Usingh
Byggherre: Erik Borgström
År 1718 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar, 17 st på vardera sida, tillkommer.
År 1718 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats, predikstol och dopfunt tillkommer utförda av okänd bildhuggare.
År 1745 Fast inredning - läktare
Läktare byggs i väster. Dess bröstning orneras med akantusblad mellan kolonnetter samt familjen Borgströms initialer i mitten. Läktaren avdelas från det utanför liggande tornrummet med ett skrank.
År 1745 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar i rokokostil med motiv treenighet, domen, paradiset och helvetet tillkommer genom brukspatron E.Borgström d.y bekostnad. Carovsky dekorerade även altaret, predikstolen, dopfunten, läktaren mm.
Konstnär: Michael Carowsky
År 1791 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Altaret påbättras, förändras.
Konstnär - Dekormålare: Erik Jonaeus
År 1823 Arkitekturbunden utsmyckning
En ny ljuskrona tillkommer.
År 1825 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavlor tillkommer.
År 1835 Arkitekturbunden utsmyckning
Två ljuskronor av böhmiskt glas skänks till kyrkan.
År 1852 Fast inredning - orgel
Orgel tillkommer, skänkt av kammarherre Skjöldebrand.
År 1862 Underhåll
Taket omläggs, tornet och sakristian repareras, bänkar och golv renoveras, väggarna vitlimmas in- och utvändigt.
År 1879 Underhåll
Åska slog ned i tornet som spräcks, varför man slår järnband omkring det och döljer dessa med plåtbetäckta, enkelt profilerade lister. Tornet får därmed ett "uppdelat" utseende. Även orgeln förstörs av åskan.
År 1880 Fast inredning - orgel
Ny orgel av E A Setterqvist & Son, Örebro.
År 1912 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Innerväggar målas. Altaret, två gamla korskranksfigurerna, dopfunten mm renoveras och ommålas av konstnären Allan Norblad, Stockholm. De två figurerna placeras därefter på två pelare flankerande altaruppsatsen.
Konstnär: Allan Norblad
Arkitekt: Bror Almquist
År 1926 Underhåll - interiör
Målning av innerväggar.
År 1949-1951 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Restaurering under ledning av professor Erik Lundberg och arkitekt E. Auby. Skiffergolv inläggs i kyrkorum, vapenhus och sakristia. Koret höjs 15 cm. Sakristian nyinreds. Nya fönsterbågar. Läktaren ombyggs till ursprungliga mått. Mellangången avgränsas mot kyrkorummet av ett nytt dörrparti. Elektrisk uppvärmning installeras, bänkvärmare och väggradiatorer. Takmålningar framtas av konservator Olle Hellström. Altaruppsats och predikstol återställs kulörmässigt. Ny bänkinredning med slutna kvarter. Under bänkarna golv av trä med linoleummatta. Ny altarklädsel. Nya mässinglampetter på väggarna. Nya kyrkvärdsstolar. Väggarna rengjörs från oljefärg och kalkströks. Ändring av öppningens form till sakristian, ny dörr. Nya fönster i sakristian samt fönsterbänkar av bränt tegel, nya bänkar i ek på skifferstöd samt bord, stol och skåp. Under läktartrappan inreds en städskrubb. Skåp bakom altaruppsats ändras till skrudskåp. Många av inredningarna tillverkas av kyrkvärd G. Karlsson, Högboda.
Arkitekt: Erik Lundberg
Arkitekt: Ernst Auby
Konservator: Olle Hellström
År 1950 Byggnadsarkeologisk undersökning
I anslutning till vinkällare under gamla sakristian, mellanutrymmet, påträffas ett angränsande utrymme, skiljt från från vinkällaren med en sönderrostad järnlucka. Vinkällaren och intilliggande utrymmet ingenfylls med sand.
År 1952 Fast inredning - orgel
Ny orgel inköps från Marcusson & Son, Danmark.
År 1989 Underhåll - exteriör
Putslagning med kalkbruk och ny kalkavfärgning. Fönstren renoveras.
År 1991 Underhåll - exteriör
Ny avfärgning av tornet med KC-färg. Utbyte av enkupigt lertegel. Ommålning av trädetaljer med linoljefärg.
År 1997 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt skåp för textilförvaring, kombinerat som bönealtare, inrymmes i sakristian. Tillverkas av Tasebo möbler.
År 2002 Underhåll - exteriör
Översyn och komplettering av långhusets lertegelpannor.
År 2002 Specifika inventarier - altartavla
Kyrkan drabbas av åsknedslag och delar av altaruppsatsen trillar ned. Upplagas av konservator. Viss infästning av lösa färgskikt.
Konservator: Cecilia Skoglund
År 2004-2005 Underhåll - exteriör
Dränering kring kyrkan.
År 2004 Konservatorsarbeten
Konservering och säkring av altaruppsats som lossnat vid åsknedslag.
År 2004-2005 Teknisk installation
Nytt värmesystem och förändrad belysning.
År 2006 Underhåll - fönster
Restaurering och ommålning av fönster. Arbetet utfördes av Arne Nilssons måleri, Storfors.
År 2011 Teknisk installation - värme
Installation av styr- och reglersystem för värme och luftfuktighet.
År 2012-2013 Teknisk installation
Komplettering av belysning i kyrkorummet.
År 2015 Teknisk installation - brandskydd
Installation nytt brandlarm.
År 2017 Underhåll - målningsarbete
Målning, fönster och portar.
Värmlands Museums topografiska arkiv; Borgviks kyrka. / ATA Stockholm; Borgviks kyrka..
Louise Tham, Borgviks kyrka, 1966. / Domar Skafte, Borgviks kyrka, 1950. / Beskrivning över Borgviks kyrka bruk och församling, Borgvik förr och nu, del II, 1959. / Beskrivning över Borgviks kyrka bruk och församling, Borgvik förr och nu, del III, 1958. / Sveriges kyrkor. Grums härad, norra delen, konsthistoriskt inventarium utarbetat av Helge Kjellin, Stockholm 1924. / Ditt Värmland, kulturmiljöprogram 1990. / Kyrkogårdsinventering 1982, Länsstyrelsen i Värmland..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin