Motivering (skydd): Kapellet
Kapellet utgör en viktig del i Medevi Brunns historia och berättar om behovet av kyrka vid en rekreationsanläggning. Den enkla sparsmakade inredningen i kapellet är karaktäristisk för byggnaderna vid Medevi. Medevi Brunns kapell har få motsvarigheter i stiftet och i landet vilket utgör ett särskilt värde. Kyrkans placering ingår i änkedrottning Hedvig Eleonoras stadsplan från 1693.
Sammanfattning
- Kapellet har genom sin funktion som brunns kapell och sin utformning i sparsmakad - Klassicism en särställning i svensk byggnadskultur.
- kapellets konstruktion har ett byggnadshistoriskt värde och utgör en källa till kunskap om 1700- talets byggteknik.
- Altarpredikstolen utgör en av fyra bevarade i Östergötland.
- Den enkla, spartanska gustavianska inredningen utgör ett bra exempel på en kyrklig interiör från sent 1700-talet.
- Bänkinredningen bör förbli omålad.
Interiör beskrivning
Långhus. Ingången är via vapenhuset som är placerad mitt på södra väggen. Ytterligare en ingång finns på östra gaveln. Kyrkorummet är symetriskt vilket förstärks av att altarpredikstolen från 1807 är placerad på norra väggen mitt emot ingången. Bänkarna är placerade i fyra kvarter på var sin sida om altarpredikstolen och de är endast vitmålade utvändigt. Såväl tak som väggar är vita vilket skänker en enkelhet till rummet. Taket är ett tunnvälvt brädtak med en gesimslist. Väggarna är slätputsade med markerade joniska pilastrar. Fönstren är vitmålade och saknar innerbågar. Mellan vapenhuset och långhuset och till sakristian finns bågformade öppningar. Golvet består av äldre obehandlade kilsågade golvplank. I väster står orgeln från 1959 på ett lågt podium. Nedanför podiet står ett piano. I kapellet hänger ett votivskepp som lär vara tillverkat av en straffånge i Vadstena på 1700-talet.
Kor. Kor saknas. En altarpredikstol från 1807 finns på norra sidan i anslutning till sakristian och en femsidig altarring. Snickerierna är målade i brutet vitt med förgyllda lister i altarringen. Altaret är av trä. På båda sidor om den bågformade öppningen bakom altarpredikstolen hänger textilier tillverkade av Anne Marie Kornerup.
Altarpredikstol Sakristians ingång
Sakristian ligger på norra sidan med en hög utvändig trapp till ingången. Invändigt finns ett obehandlat brädgolv. Taket är välvt och målat med vit limfärg. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Mot öster sitter ett spröjsat tvådelat fönster. Såväl fönster som dörrfoder är svagt profilerade och målade i en brutet vitt. Från sakristian går trappan upp till predikstolen. En bågformad öppning förbinder sakristian med långhuset och avskärmas endast med ett draperi.
Vapenhuset är troligen byggt vid sekelskiftet 1900 och har en cementerad sockel. Stommen består av tegel. Ett obehandlat brädgolv med smalare brädor än i öviga kyrkan. Taket är välvt med vita limfärgsmålade brädor. Väggarna är slätputsade och vitmålade. På östra och västra väggen finns väggfasta vitmålade bänkar. Här står fattigbössan som är nersänkt i en bordliknande ställning. En målad, konturskuren figur i trä, föreställande kyrkstöten Jöns Larsson 1715 1789 är också placerad i vapenhuset.
Inventeringsår 2016
Inventeringsår 2016
Kapellet
En av de första byggnader som Gustaf Soop lät bygga på Medevi, troligen redan 1678 -79 var just en kyrka. Änkedrottningen Hedvig Eleonora skriver i ett brev daterat 1691 om behovet av reparation av skiuhlet, varunder gudstjänst härtill blivit hållen. Därav förstår man att det inte var en välbyggd kyrka. På 1707 års karta över Medevi, omtalas den som förfallen. Bredvid kyrkan stod också en klockstapel.
Den nuvarande kyrkan omtalas första gången 1771 och uppges då vara nybyggd. Den är uppförd med medel insamlade av brunnsgästerna och är placerad i stora gångens norra rad. Enligt 1784 års karta ligger Gamla Kyrkbyggningen väster om den nya kyrkan. På samma plats finns enligt 1817 års karta, Nya Kyrkbyggningen. Det är fullt möjligt att den gamla kyrkan ingår i Kyrkbyggningens stomme eftersom namnet har levt kvar så länge.
Redan 1781 behövde den nya kyrkan repareras. År 1860 förstärktes stommen med ankarjärn men hon var ändå på väg att falla så snedvriden är hon.
1867 förstärktes byggnaden igen och då tillkom pilastrarna som döljer de bultade följarna. Fasaderna har genomgått flera ommålningar och kulörförändringar. Troligen var kapellet vitt från början och har sedan varit rosa på 1840-talet och blev ljusgul 1867 för att återigen avfärgas till vitt 1972. Även takmaterialet har förändrats genom åren. Det ursprungliga stavspånet ersattes vid sekelskiftet 1900 med lertegel för att återigen beläggas med stavspån 1972.
Vapenhuset byggdes nytt vid en renovering omkring 1900, troligen fick det samma utformning som det äldre vapenhuset.
Altarpredikstolen och altarringen lär ha tillkommit 1807. Altarpredikstolar har varit vanliga i många kyrkor men idag återstår endast ett fåtal.
Det har funnits en läktare i väster som kan ha fungerat som såväl orgelläktare som herrskapsläktare.
KÄLLOR
Broocman Carl Fredrik: Beskrifning öfwer the i Öster-Götland
.1760.(CFB)
Cnattingius,Bengt: Västra Ny kyrka. Linköpings stifts kyrkor 1965.(BC)
Duren von, Gustaf: Medevi Hälsobrunn och Bad. Stockholm 1867. (GD)
Näsström, Gustaf: Det Gamla Medevi, kulturhistoriska anteckningar. Stockholm 1929. (GD) Lagerqvist, Lars O: Medevi Brunn 300 år 1678 1978. Motala 1978.(LOL)
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760 1860 del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. RAÄ. (SvK) Tham, Wilhelm : Beskrifning över Linköpings län del II Stockholm 1855. (WT) Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län del IV. Uddevalla 1948. (SvB)
Widegren, P. D: Försök till en ny beskrifning öfwer Östergötland. Linköping1830. ( PDW) Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. RAÄ 2004.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv. (ÖLM)
Kartor
Häradsekonomiska kartan 1868 77.
Ekonomiska kartan 1948, 1982, blad 095 10
HÄNDELSELISTA
1691 Äldre byggnad. Omnämns det första kapellet reparation av skiulet, hvarunder gudstjänsten härtill blivit hållen. (GD)
1771 Nybyggnad. Uppger Cnattingius att kyrkan är nybyggd för medel från Brunnssällskapet. (GD)
1781 Vård underhåll. Repareras kapellet. (GD)
1807 Fast inredning predikstol. Ny altarpredikstol tillverkas. (SvK)
1860 Vård och underhåll. Förstärks kyrkan med järnankare, men var ändå på väg att falla så snedvriden är hon. (GD)
1861 Fast inredning orgel. På västra väggen på en läktare ett orgelharmonicum inköpt 1861 av Brunnsbolaget och räntemästaren Hedenstjärna. (GD)
1900 Nybyggnad. vapenhus. Nytt vapenhus ersätter det gamla i samma utförande. (SvK)
1900 Vård och underhåll. Stavspånet och vapenhusets plåttak som ersätts med tegel.(SvK)
1959 Fast inredning orgel. Ny orgel installeras. (BC)
1972 Vård och underhåll. Omläggning av tak, tegeltaket ersätts med stavspån. Fasaderna putsas om och avfärgas i en vit kulör med ockrafärgade snickerier. Ommålning av bänkar och altarring. (SvK)
1995 Vård och underhåll. Fasaderna putsas om och avfärgas i en vit kulör med ockrafärgade snickerier. (SvK)
År 1781 Underhåll
Repareras kapellet.
se historik
År 1807 Fast inredning - Altarpredikstol
Ny altarpredikstol tillverkas.
se historik
År 1860 Underhåll
Kyrkan förstärks med järnankare, "men var ändå på väg att falla så snedvriden är hon."
se historik
År 1861 Fast inredning - orgel
På västra väggen på en läktare ett orgelharmonium inköpt 1861 av Brunnsbolaget och räntemästaren Hedenstjärna.
År 1900 Underhåll - takomläggning
Stavspånet och vapenhusets plåttak ersätts med tegel.
se historik
År 1959 Fast inredning - orgel
Ny orgel installeras.
se historik
År 1972 Underhåll
Omläggning av tak, tegeltaket ersätts med stavspån. Fasaderna putsas om och avfärgas i en vit kulör med ockrafärgade snickerier. Ommålning av bänkar och altarring.
se historik
År 1995 Underhåll
Fasaderna putsas om och avfärgas i en vit kulör med ockrafärgade snickerier.
se historik
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin