Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Amnehärads kyrka nära Gullspångsälvens utlopp i Åråsviken i Vänern ligger i en kyrkby strax nordväst om Gullspångs stationssamhälle. Till kyrkbyn hör bland annat två skolbyggnader och prästgård.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den stora kyrkogården, utvidgad bland annat 1953 och 1984 omgärdas av en stenmur, en trädrad och häckar. Ingångarna har smidesgrindar med stenstolpar. På kyrkogården finns flera gravvårdar med järnstaket, trädalléer, en damm med fontän, ett vitputsat bårhus från 1967 och en minneslund. Gravvårdarna indelas i kvarter genom grusgångar och häckar.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Amnehärads medeltida stenkyrka utvidgades 1666 genom ett spånklätt, brunmålat trätorn och 1737 genom ett bredare, åttasidigt kor med två spirkrönta strävpelare. Åldern på nordsidans korsarm (det s.k. Rådakapellet) är okänd, men den fanns 1737 och skall ha tillkommit för att betjäna gudstjänstbesökare från Södra Råda. 1835 uppfördes en sakristia öster om koret och ett vapenhus i söder revs. Den igenmurade sydportalen är avläsbar i sydfasaden. Det vitputsade långhuset och koret täcks av ett högt och brant skiffertäckt sadeltak.
Kyrkans rika interiör präglas av dels barock och dels av de rådande idealen vid sekelskiftet 1900. Det spegelvälvda trätaket tillkom möjligen 1734. Predikstolen, placerad på sydsidan, är tillverkad av Bengt Snidare omkring 1650. Altaruppsatsen, som en tid var övermålad, en uppsättning begravningsvapen, en brudbänk samt ett epitafium och troligen två stolar i Rådakapellet är från 1600-talets andra del. Långhusets golv av schackrutiga klinkers inlades 1904. Samtidigt tillkom nuvarande bänkinredning, altarring och snidade taklister liksom troligen läktarbröstet i nyromanik. Orgelfasaden är från 1875. Från medeltiden har bevarats en dopfunt och en kyrkklocka med minuskler. 1958 inreddes ett dopkapell i korsarmen
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkan ligger i en kyrkby
- Kyrkans exteriör med prägel av 1600-och 1700-tal
- Kyrkans spånklädda torn från 1666
- Rådakapellet
- Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Den medeltida dopfunten och kyrkklockan
- Kyrkorummets prägel av två tidsskikt, 1600-tal och 1904
- Kyrkorummets trätak och schackrutiga golv
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (2005)
AMNEHÄRADS KYRKA - Amnehärads kyrka består av rektangulärt långhus, bredare, femsidigt (lägre) kor i öster, lägre och smalare sakristia öster om koret, vidbyggt dopkapell (tidigare sakristia) i norr och i väster ett smalare torn. Tornet har trästomme och är nedtill utkragat. Tidigare hade kyrkan ett litet vapenhus i söder.
FASAD - Kyrkans långhus, kor, sakristia och korsarm är murade av sten samt slätputsade. I sydfasadens västligaste parti (väster om det västligaste fönstret) är en ristad markering av en äldre ingång i form av en rundbågig port. Väster om detta sitter ett solur. Kyrkans "sockel" är gråputsad och ej utskjutande från fasaden i övrigt. Det femsidiga koret stöttas i öster (nordöst respektive sydöst) av två murade och putsade strävpelare med tak. Tornet är helt spånklätt och tjärat.
PORT - Kyrkans huvudingång är beläggen i tornets sydfasad och utgörs av en rektangulär, rödbrun pardörr med fiskbensmönstrad fyllning och smidda dragringar. Dörren sitter i en rektangulär nisch med ovanfönster. Mitt på sydfasaden finns en port i form av en rektangulär dörr, klädd med rödbrun, fiskbensmönstrad träpanel. Över sydporten, i den rundbågade nischen, är ett ljusinsläpp. Framför porten ligger en trappsten. Sakristian har mot söder en rektangulär port med diagonal träpanel och ett smalt fönster. En dörr i korsarmens västfasad är segmentbågad och klädd med rödbrun, diagonal träpanel. Porten, som är igensatt på insidan, är placerad i en segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhus-kor fyra fönster i söder och två i norr. De gråmålade fönstren har korspost med varje luft spröjsad i 8 kvadratiska rutor. Fönstren är placerade i rundbågade nischer med solbänkar av kalksten. Huvudingångens ovanfönster utgörs av ett smalt, ospröjsat rektangulärt fönster. Sakristian har mot söder ett litet, kvadratiskt fönster och mot öster ett större, rektangulärt. Korsarmen har två fönster i öster samt ett i norr (det senare igensatt på insidan). Fönstren är möjligen från 1900-talets början.
Tornet har på andra våningen två rektangulära, tätt sittande fönster i liv med fasaden på varje sida. Även de rektangulära gluggarna med bruna luckor är parvis placerade på respektive tornfasad.
TAK - Långhusets höga och branta sadeltak täcks av fyrkantigt skiffer och kortaket av 6-kantiga skifferplattor. Det höga, spetsiga torntaket är klätt med spån och kröns av en flöjel med årtalet 1666. På sakristian ligger ett pulpettak. Strävpelarna har höga, smala och spåntäckta tak, nedtill lanterninformade och upptill med smala spiror. Båda kröns av flöjlar med årtalet 1737.
AMNEHÄRADS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, stort, relativt mörkt långhus, åttkantigt bredare kor i öster, vapenhus i tornets bottenvåning, korsarm i norr, det så kallade Rådakapellet, och sakristia öster om koret. Under koret finns en vinkällare.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en bred mittgång och genom tvärgångar i norr och söder. I norr öppnar sig korsarmen genom en bred triumfbåge. Förutom dörr till vapenhuset i väster finns i söder en port med vindfång mitt emot norra korsarmen. Över västra delen av långhuset finns en bred läktare. Under denna går en trappa upp vid varje sida. De upptill svängda trapporna har inbyggda steg med grön heltäckningsmatta. Trapporna avskärmas mot kyrkorummet genom vita skrank/skärmväggar. Även mot västväggen finns vita skärmväggar samt handledare av furu. De upptill svängda trapporna har inbyggda steg, belagda med grön heltäckningsmatta. Bänkarna når i öster ända intill koret, men slutar i väster ca 2,5 meter från läktartrappornas skrank/skärmväggar. På vardera långvägg hänger ett huvudbanér samt öster om dessa två anvapen på varje vägg. I långhusets nordöstra hörn är predikstolen placerad. Trappan går upp från öster. Tre bänkar är avkortade mot väggen i höjd med predikstolen.
GOLV - Golvet i mittgången och tvärgångarna utgörs av kvadratiska mörkgrå och vita klinkers, diagonalt lagda i schackmönster och med en ram i samma färger. Ovanpå ligger grå gångmattor. Bänkarna är placerade på ett ca 5 cm högt undergolv av tvärgående smala bräder, troligen oljade.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och målade i gulvitt. De avslutas upptill av en bred profilerad trälist i olika ljusbruna färger och med gult tandsnitt. Triumfbågens övre del omges av en murad och putsad bred list med oputsade utkragade anfanger/konsoler av skulpterade och fogade kalkstenar. Sydsidans huvdbanér och anvapen är tillägnade Nils Posse, Ribbingsfors, död 1674 och nordsidans troligen Harald Posse, död 1684 (?). Samtliga vapen har bevarade stänger.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster är en gråmålad pardörr av svängdörrstyp, troligen från 1930-talet. Varje dörrblad har knopp av mässing, tre kvadratiska speglar med profilerad ljusgrå ram samt häremellan två rektangulära smalare och utsparade speglar. Dörren i söder har samma utformning, men är placerad i en djup och hög, rundbågig nisch med överfönster - se nedan. Tillhörande port, troligen från ca 1960, är en brunmålad pardörr med vertikal träpanel.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två rundbågade, gråmålade fönster med ytter- och innerbåge. Varje fönster har fyra lufter, genom profilerad träspröjs indelade i vardera 8 nästan kvadratiska rutor. Fönstren är troligen från 1900-talets förra del. De är placerade i rundbågade, putsade och vitmålade smygar med utåt lutande fönsterbänkar. Sydportens ovanfönster med mittpost är rundbågat, grått och spröjsat i 8x2 rutor.
TAK - Över långhuset är ett flackt spegelvalv med äldre, matt gråvita bräder av olika bredd, men av jämna längder. Taket indelas i kassetter genom tunna och smala ribbor. Brädtaket under läktaren är gråvitt.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom en två trappstegs högre nivå samt genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat ca en meter från östväggen. Här bakom finns dörren till sakristian. På altaret vilar den rumshöga altaruppsatsen. Den femsidiga altarringen står ca två meter från östväggen och på varje sida härom, invid väggen, är en fristående nummertavla. På norra sidan, bredvid predikstolstrappan, står en flygel och på motsatt sida en kororgel. Utmed väggen i korets nordöstra hörn står en brudbänk av trä, troligen 1600-tal. Den delvis rödlaserade bänken (senare målning) har svängd rygg och svängda gavlar med smidda dragbyglar (varav den i söder saknas) samt utsågade karnisbågar i nederkanten.
GOLV - Golvet utgörs av breda, tvärgående, troligen oljade bräder. Framför altarringen ligger en stor, kvadratisk vävd yllematta med främst blå motiv. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt och täckt av mörkbrun heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är putsad och målad i gulvitt. På varje sida hänger fyra anvapen med stänger samt fyra små ljusplåtar/lampetter av mässing med vardera en ljusarm.
DÖRR - Dörren till sakristian är en bred, rundbågig enkeldörr med dragbygel och lås av smide. Dörren är klädd med furubräder i fiskbensmönster, troligen 1800-tal. Dörren är placerad i en mycket djup och utåt konande nisch.
FÖNSTER - Koret har i norr, nordöst, nordväst, söder, sydväst och sydöst vardera ett fönster med samma utformning som långhusfönstren. Det östligaste fönsterparet har så kallat katedralglas.
TAK - Kortaket är en fortsättning på långhustaket. Det är valmat över koret. KORSARM - Rådarummet eller doprummet är beläget ca en dm högre än långhuset. Utmed norra väggen står ett enkelt altare. Vid varje sida av altaret är en ekstol i renässansmodell med rikt skuren rygg i plattrelief, troligen 1600-tal. Över altaret hänger ett epitafium. I nordäggens västra del är en dörr (men ingen dörröppning) och utmed västväggen står ett högtståndskåp av furu. Det raka krönet har tandsnittsdekor och varje dörrblad två speglar, de övre trappstegsformade. Skåpet är avlutat men målat med brun, nyare färg runt speglarna. Ovanpå skåpet står en skulpterad ängel med segerfana, troligen 1600-tal. På sydväggen, väster om triumfbågen är en nummertavla. På ett undergolv mitt i rummet (se nedan) är dopfunten placerad.
Utmed östväggen står en står mycket rikt järnbeslagen kista med två hänglås. Över denna hänger en inramad kalkduk med broderier. I triumfbågens östra del står en modern ljusglob. Väggarnas övre del ca 70 cm breda äldre bräder samt en skrånande omålad taklist.
GOLV - Golvet utgörs av tvärgående troligen oljade, smala furubräder. Framför altaret ligger en rektangulär yllematta i bland annat gröna och blå mönster. Mitt på golvet är ett 8-kantigt kalkstensgolv, två trappsteg över övrig golvnivå
VÄGG -Väggen är putsad och målad i gulvitt. Vid varje sida av skåpet är en gravhäll. Hällarna är placerade på träsocklar och fästa med järn i väggen.
DÖRR - Dörren i nordväggen är en rektangulär enkeldörr, troligen 1600-tal, försedd med en hög rektangulär mellan två horisontella smala speglar. Mittspegeln pryds av bland annat en arkadbåge i relief. Bågens mitt är rödmålad.
FÖNSTER - Rummet har mot öster två fönster med samma utformning som långhusfönstren. TAK - Taket är ett plant brädtak med genomskinlig tunn vit färg. Taket omges av en röd smal målad bård. Bräderna har olika bredd.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är från 1958 och utgörs av en kraftig, hyvlad kalkstensskiva, uppburen av ett murat och vitputsat underrede.
DOPALTARE - Träaltaret har en skiva av ek från ett gammalt altare, medan fyra kraftiga bruna träben med hugget "barkmönster" är från 1958. Benen lutar mot kortsidorna.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningenm troligen från 1902, består av fyra kvarter. De östra kvarteren innehåller fem bänkar och de västliga innehåller 14 bänkar. Bänkarna avdelas från koret genom skärmar. De gråbruna skärmarna har dekor av halvkolonner som uppbär upptill genombrutna arkadbågar. Mellan bågarna är reliefkors och inuti små speglar. Skärmarna mot tvärgångarna är gråbruna och pryds av 6 höga rektangulära speglar på varje sida. Bänkarnas gavlar är svängda och uppåt avsmalnande med rundade överstycken. På varje gavel är fyra grå speglar med bruna ramar. Kanterna är räfflade, och överst är ett brunt reliefkors mot orange bakgrund. De släta sitsarna och ryggarna är ådrade i grönt, medan bokbräden och fotstöd är grå. Under sitsarna finns bänkvärmare. Bänkarna är placerade ca två dm från väggen. Bänkarna är från ca 1900.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen från ca 1650 indelas i fält genom förgyllda, joniska pilastrar. Varje fält pryds av en grön arkadbåge med förgyllda reliefslingor och i bågen är en snidad evangelist i ljusa färger. I väster avbildas Kristus och i nordöst Moses. Under varje figur är en röd texttavla med respektive figurs namn i vitt innanför en rikt skuren ram .På kolonnerna finns snidade masker. Mellan dessa är en liten röd texttavla med bibelcitat. Texterna är mycket otydliga . Korgens övre kant är prydd med bland annat förgyllt tandsnitt samt härunder grunda reliefer. Korgens skulpterade, nedåt avsmalnande konsoler vilar på en fyrsidig träfot. Den raka trappan från öster har inbyggda steg med grå heltäckningsmatta samt mot norr ett grått skrank med bruna speglar. I de två västligaste speglarna finns skulpturer av ytterligare två bibliska personer, båda med en uppslagen bok.
ORGEL - Den grå orgelfasaden med förgyllda ornament indelas genom pilastrar i fem pipfält, varav det mellersta är högre. De tre mittfälten är rundbågade. De tandsnittsförsedda överstyckena kröns av en förgyllda och skulpterade urnor och akantus. Spelbordet är vänt mot öster. Orgeln har 20 stämmor, två manualer och pedal. Den är tillverkad vid Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, 1981.
KORORGEL - Kororgeln från 1965 har rektangulär, omålad träfasad. Orgelverket innehåller 4 stämmor och en manual. Orgeln är tillverkad av Starup o son, Köpenhamn.
LÄKTARE - Läktaren från 1837 vilar på fyra rader med sammanlagt 12 fyrsidiga brunmålade pelare. Åtta av dessa är placerade utmed mittgången. Läktaren är tresidig. Det gråbruna skranket har samma utformning som de främsta bänkskärmarna. Dekoren utgörs av halvkolonner som uppbär upptill genombrutna arkadbågar. Mellan bågarna är reliefkors och inuti små speglar. Skrankets överliggare är profilerat och den undre listen pryds av grå tandsnitt mot röd bakgrund. På läktargolvet ligger grön heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1687 utgörs av en calvariegrupp med Maria och Johannes klädda i vitt med förgyllda mantlar. Korset med Kristus, som också har förgyllt höftkläde, syns mot en rundbågig brun bakgrund med profilerad ram, försedd med smala, förgyllda hopplister.
ALTARUPPSATS - Altartavlan flankeras av två vita kolonner med bruna marmoreringar och förgyllda kapitäl. De vita genombrutna flyglarna har skuren vit akantus med förgyllda hopplister samt i mitten en snidad biblisk figur. På varje kolonn är en skulpterad och delvis stående figur med symbolen för tron i norr och för hoppet i söder. Kolonnerna vilar på skulpterade konsoler med förgyllda hopplister samt vardera ett skulpterat och delvis förgyllt änglahuvud. Mellan konsolerna är en grå texttavla med svart skrift angående altaruppsatsens tillkomst: "Skänkt 1687 av Elena Lille, Ribbingsfors". Den rundade altaruppsatsens innehåller ett förgyllt kors mot blågrå botten, och vid varje sida en profilsågad sjöjungfru samt två skulpterade änglar.
ALTARRING - Den gråmålade, femsidiga altarringen, i samma utförande som läktarbröstet, utgörs av halvkolonner som uppbär upptill genombrutna arkadbågar. Mellan bågarna är reliefkors och inuti små speglar. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med grått tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten är medeltida. Cuppans övre del har raka sidor, medan den nedre delen är avsmalnande. Den uppåt konande foten pryds av en vulst. Runt mynningen är reliefdekor i form av blomslingor. Uttömningshål saknas.
NUMMERTAVLA- Långhusets vita, rektangulära nummertavlor, troligen 1930-tal, omges av en slät grå ram samt överst en profilsågad lyra. Tavlorna vilar på grå trästolpar. I doprummet är en svart rektangulär nummertavla med sågad och dekormålad ram med bland annat en ängel överst, troligen 1700-tal.
EPITAFIUM - I epitafiets mitt är två skulpterade evangelister i vitt och guld framför en kvadratisk, blåmålad bakgrundsyta. Vid varje sida är en spiralsvarvad, korintisk kolonn samt ytterst en skulpterad och genombruten akantus. Under tavlan är en svart, hjärtformad texttavla med inskription angående Maria Mattisdotter, död 1681. Epitafiets övervåning består av en tavla med Kristus i halvskulptur, iklädd förgylld klädnad och med strålar runt huvudet. Bilden flankeras av två skulpterade puttis och kröns av en skulpterad ängel.
VAPENHUS - Porten vetter mot söder. Utmed västväggen är en ca 50 cm hög bänk av breda omålade plankor. I västväggen är en infälld dörr som leder till torntrappan och i nordväggen en likadan dörr.
VÄGG Väggarna är helt klädda med grå, profilerad lockpanel, troligen från 1930-talet. PORT - Porten utgörs av en ljusbrun, rektangulär pardörr, troligen från ca 1950. Varje dörrblad har fyra spelgar. Över dörren är ett ovanfönster.
FÖNSTER - Fönstret över porten är horisontellt och rektanuglärt, gråmålat och ospröjsat. TAK - Det plana taket är klätt med likadan grå, profilerad lockpanel som väggarna. I taket hänger en stor trälykta.
GOLV - Golvet är gjort av mönsterlagda stenar, troligen på 1950-talet.
SAKRISTIA - Sakristian ligger ett trappsteg lägre än koret. Södra delen är genom murade väggar avdelad till förvaringsutrymme respektive kapprum. Mellan de båda utrymmena är en stickbågig öppning. Öster om kapprummet finns en toalett. Förvaringsutrymmet nås genom en slät, grå pardörr från norr.
Mitt på den egentliga sakristians golv står ett svart bockbord och två stolar från 1800-talet. Utmed västväggen, norr om sakristidörren, är ett altare i form av en kalkstenshylla med konsoler frånt sent 1900-tal. Över detta hänger ett litet smideskors. På östväggen finns, förutom ett fönster, en kopia av Peringskiölds Monumenta från 1670-talet. På västväggen är en rektangulär minnestavla över "kyrkans förbättringar 1835-7: "Gamla sakristian förändrad till korskyrka, ny läktare, nya fönster och dörrar, nytt orgelverk"...
GOLV - Golvet består av röda, rektangulära tegelstenar/klinkers.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad .
PORT- DÖRRAR - Innerdörren i söder från ca 1950 har vertikal, träfärgad panel och mässingsknopp. Porten är något äldre och klädd med bruna, vertikala bräder. Båda har ett smalt, vertikalt, rektangulärt fönster.
FÖNSTER - Det vita fönstret har mittpost och varje luft indelas i 2x8 rutor genom träspröjs. Fönstret är nästan kvadratsikt och placerat i en kvadratisk, putsad smyg. Innanför är ett järngaller.
TAK - Taket är gjort av omålade bräder, uppburna av kraftiga fyrsidiga stockar. TORN
TORNVÅNING - Våning 1 är belägen väster om vapenhuset. Golv, väggar och tak utgörs av kraftiga plankor. Väggarna stöttas av kraftiga, snedställda bjälkar. En rak trappa av plankor med dubbla handledare leder till våning 2 - även denna helt av plankor. På våning 3, av samma utförande, finns bland annat en ljuskrona av järntråd. Via ytterligare två raka trätrappor leder, via en halvvåning, nr 4, till klockvåningen. Storklockan är medeltida och lillklockan från 1851.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Bredare, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Sidokapell - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2014
AMNEHÄRAD KYRKA - Kyrkan är medeltida, men fick sin karaktär vid ombyggnader under 1600-1700-talet. Tornet ersatte en fristående klockstapel 1666 och nuvarande kor tillkom 1737. På en avbildning i Peringskiölds Monumenta 1671 har kyrkan rektangulärt långhus - kor, rakt avslutat i öster, vapenhus av sten i söder, och högt spånklätt torn med spira.
Långhusmurar, en 1200-talsdopfunt och en klocka med minuskler är medeltida. Från 1600-talet är ett bord i sakristian, två renässansstolar, två apostlabilder (?), altaruppsatsen från 1687, Bengt Snidares predikstol från ca 1650, begravningsvapen över Harald Posse, Ribbingshus, död 1674, och kapten Nils Posse, död 1684. Norra korsarmen (Rådakyrkan) är av okänd ålder, men fanns redan 1737. Rummet skall ha kommit till för att betjäna "Älvrotens folk i Södra Råda", som brukade gå till Amnehärads kyrka.
Sakristian i öster uppfördes 1835-1837. Tidigare hade korsarmen fungerat som sakristia. Samtidigt anskaffades den första orgeln, byggd av Johan Lindborg, Fägre. Ny läktare, nya dörrar och fönster insattes. En port i korets sydfasad utbyttes mot ett fönster. Ett vapenhus i långhusets sydfasad revs och ny port insattes.Tornets bottenvåning inreddes till vapenhus. Innerväggarnas brädfordring utbyttes mot puts. Mittgången breddades genom att bänkarna placerades närmare ytterväggarna. Altartavlans äldre inskription övermålades med en ny. Innertaket i korsarmen gjordes om.
Kyrkans andra orgel inköptes 1872 av EA Setterqvist, Örebro. 1875 omkalkades väggarna och korfönstren utbyttes mot nya. Ett sockenmagasin revs 1884. Fasaden och troligen också dess nio stämmor finns ännu kvar. Ny altarring och öppen bänkinredning i ekimitation insattes 1902-1904. Troligen tillkom samtidigt ett svartvitt cementgolv i gångarna , trägolv i norra korsarmen, pärlspont med tandsnitt utanpå innertaken, nytt altare, bänkar, altarskrank, läktarbröst - allt i vitt och guld . 1916 utbyttes orgelverket mot ett nytt av Åkerman och Lund.
1909 - 1911 restaurerades kyrkan, varvid altaruppsatsen övermålades. Tornet fick två nya fönster och spåntäckning. Elektrisk belysning installerades 1922. En renovering genomfördes 1929. Korsarmen fick ny inredning och en vägg uppsattes mot kyrkorummet. I kyrkans vapenhus i väster anordnades kapprum och vindfång. Troligen skedde samtdigt invändig målning, inläggning av brädgolv över bänkkvarterens cementgolv, utbyte av gångarnas cementgolv mot kalkstenar. Elektricitet insattes. Arkitekt var Gustav Holmdahl. CO Svensson, Göteborg, fick samma år tillstånd att restaurera altartavla, predikstol, 6 begravningsvapen, 2 skulpturer altartavla och altarring. Altartavlan hade tidigare varit övermålad. Tidigare hade två begravningsvapen restaurerats av firma Hällström o Svensson, Stockholm. Lampetter inskaffades 1939. 1945 godkändes ett Allmänna svenska elektriska AB, Göteborg, förslag till installation av elektrisk värme, vilken insattes 1946. Tidigare hade uppvärmning skett genom "expresskamin".
Kyrkogården utvidgades i öster 1953. Ny port kom till i söder, träd planterades mm. 1957 invigdes församlingshemmet. Vid Anders Ekmans renovering 1957 - 1958 omdanades långhusets norra utbyggnad (Rådakyrkan) till dopkapell. Mellanväggen mellan Rådakyrkan och kyrkorummet borttogs och rummen fick en förbindelse genom en båge i tegel med kalkstensomfattning. Rummets innertak omsågs, (de handhyvlade bräderna framtogs under senare påsatt pärlspont), ett podium till dopfunten tillkom liksom ny dörr. Samtidigt insattes ett nytt altare och den gamla altarskivan fick nytt underrede och placerades i sakristian. Nytt tak och nytt golv insattes i sakristian. Korets rötskadade golv från 1905 utbyttes mot ett trappstegs högre golv. Entreprenör var byggnadsfirma Rune Hedström, Örebro. På nordväggen uppsattes epitafier över Golstenius och Kallenius, 1600-talsskåp och 1600-talsstolar. Utvändigt kalkades kyrkan, fick nya hängrännor och nytt yttertak. Målning utfördes både ut- och invändigt. Konservator Olle Hellström konserverade begravningsvapen, altaruppsats och predikstol.
Ett bårhus av betong, ritat av Anders Ekman, uppfördes 1967. Kyrkogården och parkeringsplatsen planerades. 1971 insattes färgade korfönster vid altarets sidor. Ernst Levanders förslag till utvändig renovering av grund, socklar, fasader (delvis omputsning samt avfärgning) och tak godkändes 1974. 1979-1981 inköptes ett orgelverk med 19 stämmor från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Kyrkogården utvidgades 20 meter åt väster, troligen 1984.
Altaruppsatsen från 1687, som troligen varit övermålad, konserverades 1990 genom av Alf Hedman.
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1600-1699 Fast inredning - predikstol
År 1687 Fast inredning - altaruppsats
År 1902-1904 Fast inredning - bänkinredning
År 1957-1958 Fast inredning - altare
Arkitekt: Anders Ekman
År 1981 Fast inredning - orgel
Cederbom, Erik H.,1963:Amnehärad och Södra Råda.
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin