Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Amnehärads kyrka nära Gullspångsälvens utlopp i Åråsviken i Vänern ligger i en kyrkby strax nordväst om Gullspångs stationssamhälle. Till kyrkbyn hör bland annat två skolbyggnader och prästgård.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den stora kyrkogården, utvidgad bland annat 1953 och 1984 omgärdas av en stenmur, en trädrad och häckar. Ingångarna har smidesgrindar med stenstolpar. På kyrkogården finns flera gravvårdar med järnstaket, trädalléer, en damm med fontän, ett vitputsat bårhus från 1967 och en minneslund. Gravvårdarna indelas i kvarter genom grusgångar och häckar.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Amnehärads medeltida stenkyrka utvidgades 1666 genom ett spånklätt, brunmålat trätorn och 1737 genom ett bredare, åttasidigt kor med två spirkrönta strävpelare. Åldern på nordsidans korsarm (det s.k. Rådakapellet) är okänd, men den fanns 1737 och skall ha tillkommit för att betjäna gudstjänstbesökare från Södra Råda. 1835 uppfördes en sakristia öster om koret och ett vapenhus i söder revs. Den igenmurade sydportalen är avläsbar i sydfasaden. Det vitputsade långhuset och koret täcks av ett högt och brant skiffertäckt sadeltak.
Kyrkans rika interiör präglas av dels barock och dels av de rådande idealen vid sekelskiftet 1900. Det spegelvälvda trätaket tillkom möjligen 1734. Predikstolen, placerad på sydsidan, är tillverkad av Bengt Snidare omkring 1650. Altaruppsatsen, som en tid var övermålad, en uppsättning begravningsvapen, en brudbänk samt ett epitafium och troligen två stolar i Rådakapellet är från 1600-talets andra del. Långhusets golv av schackrutiga klinkers inlades 1904. Samtidigt tillkom nuvarande bänkinredning, altarring och snidade taklister liksom troligen läktarbröstet i nyromanik. Orgelfasaden är från 1875. Från medeltiden har bevarats en dopfunt och en kyrkklocka med minuskler. 1958 inreddes ett dopkapell i korsarmen
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkan ligger i en kyrkby
- Kyrkans exteriör med prägel av 1600-och 1700-tal
- Kyrkans spånklädda torn från 1666
- Rådakapellet
- Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Den medeltida dopfunten och kyrkklockan
- Kyrkorummets prägel av två tidsskikt, 1600-tal och 1904
- Kyrkorummets trätak och schackrutiga golv
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
AMNEHÄRADS KYRKA är öst - västligt placerad i sydvästra delen av en mycket stor kyrkogård. Söder om kyrkan ligger ett före detta bårhus.
Huvudingången från parkeringsplatsen i söder utgörs av en dubbel smidesgrind mellan kraftiga stenstolpar med konande lockhällar och stenklot. Smidesgrindens dekor utgörs överst av löpande hundbård och nederst av spjälor. En ytterligare sydgrind finns något öster om den förra. Grinden, med smidda kors överst, hänger mellan stenstolpar. Till prästgårdsträdgården i väster leder en äldre smidesgrind, överst med kors, placerad mellan stenstolpar. Från grinden leder en grusgång österut.
Kyrkogården avgränsas genom en kallmur, en häck och en trädrad. I söder och väster finns flera gravvårdar med järnstaket. Runt kyrkan leder en asfalterad gång. En gång från korsarmen och norrut kantas av äldre träd. Även öster om koret växer rader med lönnar. Strax öster om kyrkan finns en korsformad damm med fontän.
Kyrkogården indelas i kvarter genom häckar och genom ett system av grusgångar och har utvidgats flera gånger: 1851 och 1868 ett kort stycke mot söder respektive väster och 1901 något mot norr och öster. 1953 tillfogades en större del i norr och 1984 i väster. Tilll den nyaste delen leder en öppning från söder. Mellan den gamla och nya delen här går en stenmur.
Utmed sydmuren, mitt för koret, finns en mindre, gräsklädd kulle med minneslund med buketthållare i form av ett järnkors. . Denna inramas av häckar. En trappa med fyra granitsteg leder upp från norr.
BÅRHUS - Det vitputsade bårhuset från 1967, ritat av Anders Ekman, har skiffertäckt sadeltak. I väster är en rektangulär, gråmålad pardörr med rundbågigt ovanfönster.
Inventeringsår 2014
FÖRSAMLING 1995 - AMNEHÄRAD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1434, år 1900: 2560, år 1995: 3160
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i bebyggelse av radbykaraktär i utkant av Gullspångs stationssamhälle 500 m väster om Gullspångsälven. Alléer och vårdträd omgärdar kyrkan och den närbelägna prästgården. Socknen ligger på näset mellan Vänern och Skagern.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med korsarm i norr (det s. k. Rådakapellet), oktogonalt korparti och vidbyggd sakristia i öster samt västtorn av trä. Den äldsta stenkyrkan, en salkyrka sannolikt uppförd under 1200-talet, återstår till sina mursträckningar tämligen intakt i det nuvarande långhuset. Vid tiden för avbildningen i Peringskiölds Monumenta fanns i söder ett murat vapenhus, möjligen medeltida. Korsarmens datering och ursprungliga funktion är okänd, men nyttjas idag som dopkapell. Kyrkans befintliga planform är huvudsakligen resultatet av om- och tillbyggnader på 1600- och 1700-talen; västtornet tillbyggdes 1666 och korpartiet 1737. Sakristian härrör i sin nuvarande skepnad från 1835.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Även om stora delar av murverket är medeltida, har kyrkan både till exteriör och interiör sin karaktär av de efterreformatoriska förändringarna. Västtornets trästomme är spånklädd och kröns av en spira. Kyrkans murar är vitputsade och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. De branta takfallen är skiffertäckta; över korets tresidiga östmur reser sig två småtorn. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv. Såväl altaruppsats som predikstol härrör från 1600-talet. Altaruppsatsen från 1687 återger en skulpterad kalvariegrupp, omgiven av en kolonnställning och genombrutna broskornament. Predikstolen smyckas rikt av snideri och skulptur från mitten av 1600-talet. Till inredningen i barock ansluter också en ståtlig uppsättning begravningsvapen, utförda för baron Harald Posse, död 1674. Öppen bänkinredning troligen från tiden omkring sekelskiftet år 1900. Kyrkan restaurerades 1957-58, efter förslag av Anders Ekman.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Cederbom, Erik H.,1963:Amnehärad och Södra Råda.
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin