Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Undenäs kyrka har ett dominerande läge på en uppodlad ås i Tivedens skogsbygd. Platsen är en gammal knutpunkt där vägarna från Forsvik, Tived, Älgarås och Halna löper samman. Här finns ett väl samlat sockencentrum med prästgård med löneboställe, sockenmagasin och sockenstuga. Kyrkplatsen är medeltida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den vidsträckta kyrkogården har sin ursprungliga del i nordost kring kyrkan. I väster är en nyanlagd del på en slänt med slingrande gångstig. Den gamla delen inramas av gamla lövträd och stenmurar. I backen mot den nya delen är ett ingrävt bårhus. I norr är grunden till den gamla kyrkan markerad med häckar och ett altare. Bland gravarna märks en grupp gjutjärnskors.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan från 1894 är en nygotisk tegelbasilika med korsplan och storstadsmässiga mått. Den är ritad av Magnus Steendorff på Överintendentsämbetet, vilken hämtat inspiration från Nordtyskland. Tegelmurarna har karaktäristiskt livlig artikulering med blinderingar och strävpelare. Taken är täckta med kopparplåt och har små kupor. Interiören har genom Axel Forsséns renovering 1939 mist mycket av sin ursprungliga karaktär. Vid detta tillfälle igenmurades södra korsarmen. Av den nygotiska inredningen kvarstår altaruppsats (med målningar av G E Ström från 1939), altare, altarring, predikstol och orgelfasad i delvis förändrat skick. Dörrar, portar och ytterfönster av järn är ursprungliga, liksom den öppna takstolen och korets schackmönstrade klinkergolv. Kraftiga granitpelare avdelar skeppen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i landskapet.
- Kyrkan utgör tillsammans med prästgård, förvaltarboställe och sockenstuga en väl sammanhållen by- och kyrkomiljö.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är en i området ovanlig exponent för de nygotiska kyrkorna. - Interiörens prägel av byggnadstidens ideal och 1930-talets strikt funktionella renovering. - Bevarad inredning från byggnadstiden.
- G E Ströms målningar.
- Inventarier från socknens äldre kyrkor.
- Kyrkogården med magasin, bårhus, järnkors och grund efter gamla kyrkan.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
UNDENÄS KYRKA - Den nygotiska tegelbasilikan består av ett rektangulärt långhus med låga sidoskepp och grunda korsarmar. I öster är ett något smalare och lägre femsidigt kor med tresidiga trapphus i vinklarna mot korsarmarna. I väster är ett högt torn med tresidiga trapphus i vinklarna mot långhuset. Alla portar och fönster är ursprungliga. Kopparbeklädnaden på alla takfall utom tornets, samt portar, solbänkar och strävpelare härrör från 1939.
FASAD - Den skråkantade sockeln är huggen av granit. Fasaden uppvisar stommens oputsade gula tegel som har fått en rik artikulering i form av blinderingar. Fogarna är omsorgsfullt rundade. Alla hörn och travéer stöttas av strävpelare med två till tre avsatser som täcks av kopparplåt. Tornet har en rikt smyckad fasad. Över porten är en trepassblindering som innefattar en kalkstenssköld med texten: "Byggd år 1893" och omges av fyra korsformade blinderingar. Sistnämnda blinderingar förekommer över hela fasaden i anslutning till bjälklagsmarkeringar och fönster. Bjälklaget ovanför tornporten markeras av en hängstavsblindering, vilken även återkommer under takfoten på kor och korsarmar. Tornets takfot har en rundbågsfris. Klockkammaren har på varje sida dubbelkopplade spetsbågiga ljudgluggar i två språng. I dessa sitter rektangulära parluckor av trä. Över gluggarna är en kalkstenslist som bildar två spetsbågar.
PORT - Västporten utgörs av en rak pardörr som är klädd med kopparplåt och har ett blomformat mässingshandtag. Smygen är spetsbågig i tre språng med rundstavar. Dess tympanon är av röd kalksten med en fyrpassblindering innefattande ett inhugget blommande ringkors. Trapphusens portar utgörs av raka pardörrar som är klädda med kopparplåt. De sitter i svagt spetsbågade smygar med två språng. I tympanon är en korsblindering.
FÖNSTER - Alla fönster sitter i smygar med två språng och har solbänkar klädda med kopparplåt. De ursprungliga ytterlufterna är av brunt järn. Sidoskeppens fönster utgörs av en spetsbågig trefönstergrupp per travé. Dessa har fyra lufter var och sitter i spetsbågiga smygar med gemensam solbänk. Samma typ av fönster återkommer - fast ensamma - i korsarmarnas nedervåningar och i tornet. Klerestoriefönstren utgörs av två kopplade spetsbågiga fönster per travé. Smygarna är likaså spetsbågiga och har gemensam solbänk. Fönstren har elva lufter var. I korsarmarnas gavlar sitter var sin stor spetsbågig trefönstergrupp. De spetsbågiga smygarna har gemensam solbänk och kröns av en kalkstenslist. Fönstren har 15 lufter var. Korfönstren är likaså spetsbågiga med 13 lufter var. De spetsbågiga smygarna kröns av en kalkstenslist som löper runt hela koret. Tornet har i höjd med mittskeppets tak runda fönster på varje sida. Dessa har nio lufter var och sitter i likaså runda smygar. Vidare har de östra trapphusen ett antal fönster av samma slag som sidoskeppens, fast i smygar med enkelt språng.
TAK - Långhuset med korsarmar och kor täcks av ett brant sadeltak. Kortaket är valmat, liksom långhustakets anslutning till detta. I takfallen är ett antal triangulära kupor. Över sidoskeppen är pulpettak och trapphusens tak är valmade. Torntaket utgörs av en fyrsidig huv som övergår i en spetsig åttasidig spira med fyra vimpergkrönta luckor samt fyra triangulära kupor med trepassformade fönster. Överst är ett förgyllt kors på kula som tillkom 1952. Taktäckningen är överallt falsad kopparplåt i storplåtsformat. Hängrännor och stuprör är likaså av koppar. Den norra korsarmen har en tegelskorsten.
UNDENÄS KYRKA- Den nygotiska basilikan har ett rektangulärt långhus med ett smalare femsidigt kor i öster och korsarmar med förrådsutrymmen i norr och sakristia i söder. I väster är i tornets bottenvåning ett kvadratiskt vapenhus. I vinklarna mellan kor och långhus är trapphus med vindfång. Koret ligger tre trappsteg högre än långhuset. Predikstolen är på den södra långsidan. Interiören präglas av en gotisk resning och enkel färgsättning. Ljuset är måttligt till följd av de relativt små fönstren med färgade glas. Rymden och de tre skeppen har förlänat kyrkan epitetet "Tivedens domkyrka".
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i öster via korsarmarnas trapphus. Rummet har fyra travéer med fönster. Den femte travén innan koret utgörs av korsmitten. I väster är en orgelläktare och ytterligare en läktare finns i den norra korsarmen. Den södra läktaren blev igenmurad 1939 och tjänar som musikrum. I väggen är två fönster. Långhuset består av ett brett mittskepp med två smala sidoskepp. De två bänkkvarteren begränsas av en mittgång och två sidogångar. Under läktaren är en öppen yta med två gräddvita kapphängare i trä, ett enkelt bord i ljust trä, en i ett grönmålat träfodral inbyggd manöverpulpet och en smidd ljusbärare. Framför koret är likaså en fri yta där det i söder står en svart flygel. Alla dörrar är ursprungliga och täckmålade i ljusgrönt och grått.
GOLV - Golvet är belagt med ursprungliga, gråa och hyvlade kalkstensplattor av kvadratisk form. Golvnivån i bänkkvarteren är högre och utgörs av ursprungliga brädgolv med en mörk fernissa. Under läktaren täcks golvet, där det tidigare stod bänkrader, av linoleummatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med vit oljefärg. Klerestorieväggarna uppbärs av fyra svagt spetsformade arkadbågar med rundstavar. Dessa vilar på bastanta kolonner som är huggna ur granit i ett stycke. Deras kvadratiska baser har avfasade hörn och de svagt hålkälade kapitälen begränsas av rundstavar. Mot sidoskeppen har kolonnerna trapetsformade konsoler som bär upp dessas spetsformade gördelbågar. Även dessa har rundtav. Gördelbågarna in till sidoskeppens partier i korsarmarna är rektangulära med krön i form av spetsbågiga blinderingar. De tre arkadbågar som bär upp den norra läktaren är stickbågiga och vilar på två smala pelare med samma form som ovannämnda, men med en kalkstensimiterande bemålning. Flera av pelarna har fastskruvade högtalare. In till läktaren är en stor svagt spetsformad gördelbåge utan lister. Den klerestorievägg som avskärmar det södra sidokapellet bärs upp av två stickformade arkadbågar vilkar vilar på två murade pelare som flankerar predikstolen, vilken nås via en rektangulär öppning i väggen. På västväggen hänger i norr två porträtt i olja med förgylld ram av kyrkoherde Anders Helén (död 1903) och hans maka. Under nordläktaren hänger den ursprungliga altartavlan. Under sidokapellet hänger en tavla med "Series pastorum".
PORT - Till vapenhuset är en självstängande rektangulär pardörr med tre par enkla fyllningar och mässingshandtag. Porten sitter i en smyg med tre språng, vars överstycke nu döljs av orgelläktaren. Dörrarna till vindfången i den östra änden av sidoskeppen är stickbågiga med tre fyllningar och mässingshandtag. De sitter i rektangulära smygar.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till förråd och sakristia är rektangulära med fyllningar och mässingshandtag, de sitter i rektangulära smygar.
FÖNSTER - De spetsbågiga fönstren sitter i grupper om tre per travé. Innanfönstren från 1939 är ej öppningsbara och har fyra lufter med sex svagt färgade antikglas var, infattade i blyspröjs. Lunetten har sju glas och bågarna är vitmålade. Fönstren sitter i grunda stickbågiga smygar. De likaså spetsbågiga klerestoriefönstren sitter i par och dess innanfönster har elva lufter med nio svagt färgade antikglas var, infattade i blyspröjs. Bågarna är vitmålade och de grunda smygarna är stickbågiga. Den norra korsarmen har en spetsbågig trefönstergrupp med 15 lufter per fönster. Fönstren till musikrummet är spetsbågiga och sitter i smygar med samma form. Bågarna är av trä och innefattar nio antikglas med blyspröjs per luft.
TAK - Mittskeppets tak har tredingsform med synliga sparrar, vilka mellan travéerna vilar på rikt genombrutna bockben. Mellan de rosa sparrarna indelas taket i gråmålade rektangulära fält av längsgående lister. Taklisten har en marmorering. Över bänkkvarteren hänger fem par mässingskronor. I sidoskeppen är vitmålade pulpettak med synliga sparrar. I varje travé hänger en stjärnformad glasarmatur. I korsarmarna är sidoskeppens tak plana med vitmålade kassetter.
Under orgelläktaren är ett plant vitmålat brädtak.
KOR - Koret har ett fönster i varje sida av väggen. På en femsidig utkragning som golvet gör i norr mot långhuset står dopfunten. I korets norra del står även en ambo i ljust trä med ett Kristusmonogram.
GOLV - Golvet är belagt med ursprungliga småplattor. Dessa är omväxlande ljusa och mörka, samt lagda i ett rutmönster. Trappan består av en starkt nött skrädhuggen grå kalksten. Golvet inom altarringen är högre och täcks av en grå heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Väggarna är slätputsade och målade med en vit tät färg. Mot långhuset är en spetsformad triumfbåge i hela korets bredd. Denna är livad med ett par rosa rundstavar som vilar på halvkolonner. Mellan dessa sitter nummertavlorna. Mot koravslutningen är en gördelbåge som omges av ett par rundstavar som uppbärs av konsoler. Avslutningens hörn är livade med rosa halvkolonner i betong. Under fönstren sitter ursprungliga sjuarmade lampetter i smide. Mellan gördelbåge och triumfbåge är små nischer med smidesgaller och polerade kalkstensskivor.
FÖNSTER - I varje sida av koravslutningen sitter ett spetsbågigt fönster vars innanfönster från 1939 har 13 lufter med nio svagt färgade antikglas var, infattade i blyspröjs. Bågarna är vitmålade och de grunda smygarna är spetsbågiga.
TAK - Taket utgörs av ett slätputsat och vitmålat ribbvalv. De rosa ribborna bärs upp av hörnens halvkolonner. I mitten sitter en förgylld blomma. Mellan bågarna hänger en mässingskrona.
FAST INREDNING
ALTARE - Det gråmålade ursprungliga träaltaret står ett stycke från väggen tre trappsteg högre än korgolvet. Frontens sidor smyckas av två par kopplade kolonnetter med rödbrun marmorering.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i trä är fastgjord vid altaret. Den har en ursprunglig nygotisk arkitektonisk uppbyggnad med vimpergkrönt mittparti med krabbor, fialer i hörnen och trepassformade kreneleringar. Dess tre fält flankeras av marmorerade halvkolonner med förgyllda kompositakapitäl. Det mittersta spetsbågiga fältet skildrar tillsammans med de två rektangulära Jesu intåg i Jerusalem. Den färgglada triptyken är målad på pannå av Gunnar Erik Ström 1939. Altaruppsatsens speglar är marmorerade medan den dominerande färgen är rosa.
ALTARRING - Den femsidiga ursprungliga altarringen står någon meter från väggen. Den är genombruten med en spetsbågsarkad som är grönmarmorerad och kröns av ett rödmarmorerat armstöd. Knäfallet är stoppat och klätt med grön plysch.
BÄNKINREDNING - Den ursprungliga öppna bänkinredningen består av nitton rader på var sida. De har svagt lutande ryggar med bokstöd och träsitsar under vilka sitter folievärme. De raka gavlarna från 1939 är grönmålade och har krön med tandsnittslist. Mot koret och under läktaren är skärmar med fyllningar. Dessa är likaså grönmålade. Invändigt är bänkarna rödmålade.
PREDIKSTOL - Den femsidiga ursprungliga predikstolen kröns av ett senare ljudtak och nås via en svängd trappa från sidoskeppet. Korgen står på en åttasidig fot. Hörnen smyckas av gråmarmorerade halvkolonetter med förgyllda palmkapitäl. På baserna är förgyllda blommor utskurna. Sidorna har spetsbågade fält med målningar föreställande stiliserade röda rosenbuskar bärande textband med evangelisternas namn i frakturstil. Det femsidiga ljudtaket från 1939 har ett målat ringkors på undersidan. På nederdelen är hörnen prydda med förgyllda knoppar och blommor. Dessa kröns av runda fialer med förgyllda stjärnor i toppen. Krönet har formen av en åttasidig lanternin med gråmarmorerade kolonetter på sidorna och en karnisformad huv bärande ett förgyllt kors. Trappan har en enkel skärm. Predikstol och ljudtak är målade i gråa nyanser.
ORGELLÄKTARE - Läktaren fick sin nuvarande storlek 1939. Den uppbärs av sex åttasidiga pelare som är klädda med glasfiberväv och målade med en gräddvit organisk färg. Bröstningen från 1939 pryds av fyllningar, varav den mellersta är rund och bär ett bibelord i guld. Fyllningarna är rosa och bakgrunden gräddvit. I söder är en spiraltrappa i trä från 1985.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 20 stämmor. Den är byggd 1933 av E A Setterqvist & Son i Örebro och ombyggd av Lindegrens orgelbyggeri i Göteborg år 1981. Fasaden härrör från föregående orgel och har en nygotisk arkitektonisk uppbyggnad som svarar mot altaruppsatsen. Tre vimperg- och fialkrönta kroppar med krabbor inramar piporna. De rymmer alla spetsbågsöppningar krönta av trepass. Det mittersta fältet är störst och har centralt en stor cirkulär list. Nedtill är en spetsbågsarkad. Fälten flankeras av halvkolonner. Bemålningen är rödbrun med förgyllda detaljer.
LÄKTARE - Den norra läktarens barriär är murad, slätputsad och vitmålad. Den bär fem spetsbågiga fält med förgrundsgestalter ur den svenska kyrkohistorien. Dessa är gjorda av G. E. Ström i Göteborg 1939 och prydde fram till 1985 predikstolen. På bröstningen står en skuren kalvariegrupp. Läktaren har kvar sina ursprungliga fyra gradänger av gråmålade brädor. Här är ett litet museum med föremål ur kyrkans och bygdens historia. Bland dessa kan nämnas en smidd flöjel från den gamla kyrkan med årtalet 1785, mynt från Skaga offerkälla, två stavar från Skaga stavkyrka (den ena med nåtar), en björnfäll som legat framför altaret i nämnda kyrka och en gravvård i kalksten från 1500-talet. Taket har samma form som långhusets, men är helt målat i en ljusgrå nyans. Från detta hänger en ursprunglig smideskrona av samma slag som de vilka fram till 1939 hängde över mittskeppet.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den kalkformade dopfunten från 1939 i gjutjärn har rund cuppa med fyra bildplattor. Foten är avsmalnande nedåt och har bas med avsatser.
NUMMERTAVLOR - De ursprungliga rektangulära nummertavlorna är vita med fialförsedda hörn som anspelar på altaruppsatsen. De är målade i pastellfärger.
ÄLDRE ALTARTAVLA - En spetsbågig ram omger en målning på pannå, föreställande Jesus och Maria Magdalena. VINDFÅNG - Det norra vindfånget rymmer trappa till läktare och det södra till musikrum. Under trappan i norr är en toalett och under den södra är ett förråd. Kring uppgångarna är ljust målade träräcken med diagonalt korsande spjälor.
GOLV - Som långhus. Trapporna är av krysshamrad kalksten.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade med gråmålad bröstning.
FÖNSTER - Fönstren är spetsbågiga och sitter i smygar med samma form. Bågarna är av järn med fyra lufter. PORT - Portarna utgörs av rektangulära pardörrar av trä med blomformade mässingshandtag. Portarna till långhuset behandlas ovan.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har ingång i väster och port till långhus i öster. I norr och söder är var sitt fönster samt var sin dörr till trapphusen. Vid den södra väggen står en kyrkkista av järn som räddades vid den gamla kyrkans brand. Vid den norra väggen står ett bokbord.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus.
PORT - Västporten är en rektangulär pardörr med fyra par speglar i en spetsbågig smyg med två språng. Långhusporten har samma utförande.
INNERDÖRRAR - Till trapphusen leder stickbågiga dörrar.
FÖNSTER - Fönstren har samma utförande som klerestoriefönstren.
TAK - Det plana taket består av vitmålade träskivor. Från detta hänger en stjärnformad armatur av samma slag som i sidoskeppen.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i norr och i väster en öppning in till den lilla skrudkammaren. I alla väggar utom den norra är fönster.
Mitt i rummet står ett ekskrivbord med stolar i nyrenässans. Vid den östra väggen står ett bönealtare av träskivor från 1939. På fronten är ett likarmat kors inom en cirkel.
GOLV - Golvet är belagt med en heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Vid väggen till skrudkammaren är glasskåp av ljust trä med bl.a. en mässhake från 1700-talet. I skrudkammarens norra vägg är ett skrudskåp inbyggt med grönmålad parlucka som har speglar. Över bönealtaret hänger ett krucifix i trä.
INNERDÖRRAR - Dörren till långhuset behandlas ovan och dörren till skrudkammaren har samma utförande. FÖNSTER - Fönstren är av samma slag som sidoskeppens.
TAK - Det plana brädtaket är gråmålat med i mitten en blågrön stjärna från vilken hänger en stjärnformad armatur av samma slag som i sidoskeppen.
MUSIKRUM - Det rektangulära musikrummet utgörs av den 1939 inbyggda södra läktaren. I norr är en dörr till trapphuset och i väster är fönster in till långhuset. Vid västväggen står några moderna skåp och mitt på golvet står en liggande textilförvaring i ljust trä. Från taket hänger en modern armatur.
GOLV - Golvet är belagt med en brädimiterande plastmatta.
VÄGG - Som långhus.
INNERDÖRR - Till trapphuset är en stickbågig dörr.
FÖNSTER - Sydväggen har en spetsbågig trefönstergrupp med 15 lufter per fönster. Långhusfönstren behandlas ovan. TAK - Som långhus, fast vitmålat.
TORN
VÅNING 1 - Första våningen utgörs av vapenhuset. Trapphusen rymmer spiraltrappor av krysshamrad kalksten. Väggarna är slätputsade och vitmålade med gråmålad bröstning.
VÅNING 2 - Våningen upptas till större delen av orgelhuset och dess fläkt. In till långhuset är en stor spetsbågig öppning i två språng. I nord och syd är var sitt spetsbågigt fönster av samma typ som i sidoskeppen, samt stickbågiga dörrar till trapphusen. Dessa är av stående gråmålad spont med ramstycken och mässingshandtag. Väggarna är slätputsade och vitmålade med en gråmålad bröstning. Taket av slätspont är vitmålat och ursprungligt.
VÅNING 3 - Våningen delas av en mellanvägg av masonit. I norr är en obehandlad trätrappa. I väggen är ett runt fönster och en dörr till trapphuset som slutar här. Golvet är av obehandlade brädor.
VÅNING 4 - I nordväst är ett träräcke kring uppgången och i söder är nästa trätrappa. Väggarna har kvastad puts och i den östra är en lucka in till långhusvinden. I övriga väggar är par av spetsbågiga fönster av samma slag som i sidoskeppen, fast utan innanfönster. Golvet är av obehandlade brädor.
VÅNING 5 - I klockvåningen hänger två klockor gjutna av Joh. A. Beckman i Stockholm. Lillklockan göts 1891 och storklockan 1893. I söder är en trästege upp till spiran.
Fasadkulör (2004): Ofärgad
Antal våningar (2004): 01, 05, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Smalare, Kors - På kula, Kor - Öster, Takkupa, Torn - Väster, Trapphus
Inventeringsår 2001
Den 15 oktober 1890 brann Undenäs gamla träkyrka ned till grunden. Redan 1868 hade dock ritningar på en ny stenkyrka funnits. Men den nya ritningen av arkitekt Magnus Steendorff föreställde en nygotisk tegelbasilika med nordtyska drag. Storleken var enorm, även med tanke på socknens storlek och ansenliga folkmängd. Pengar fanns gott om och församlingen präglades av framåtanda. 1894 stod "Tivedens domkyrka" klar, uppförd av J W Kajerdt från Eskilstuna. Invändigt var kyrkan försedd med tidstypiska schablonmålningar och tunga ljuskronor i järn med nygotiskt utförande. För orgeln stod Salomon Molander & Co. i Göteborg.
Församlingens framtidsutsikter kom på skam. De långa avstånden inom socknen gjorde att man hellre uppförde kapell än tog sig ända till Undenäs. Folkmängden hade även minskat sedan bygget. Utvändigt hade konstruktionsfel visat sig under 1920-talet. Avrinningen var dålig, vilket i kombination med den rika fasadutsmyckningen i tegel och kalksten ledde till allvarliga fuktskador och frostsprängningar. Värst var det i tvärskeppen. Åren 1938-39 genomförde arkitekt Axel Forssén en omfattande renovering såväl interiört som exteriört. Den femsidiga sakristia som fanns öster om koret revs och blev material till reparation av skadade murpartier, vilka fick ny avtäckning med kopparplåt. Järnplåtarna på långhusets och korets tak byttes mot kopparplåt och även ytterdörrarna beslogs med detta. För att minska uppvärmningskostnaderna för kyrkan borttogs som nämnt sakristian. I detta syfte avskiljdes även den södra korsarmen och den norras valvbåge minskades i syfte att förbättra akustiken. I den södra korsarmens nedervåning inrymdes sakristia och skrudkammare, på den gamla läktaren blev samlingssal för församlingsarbete. Nederdelen av den norra armen avskiljdes likaså och blev förråd med pannrum i källare under. Innertakets panel täcktes med masonit och nya innanfönster insattes. Orgelläktaren utökades för att rymma kör och fick en ny bröstning. Nytt orgelverk hade installerats av E A Setterqvist år 1933. Altaret flyttades närmare väggen och altaruppsatsen fick nya målningar av Gunnar Erik Ström från Göteborg. Alla järnkronor utom en ersattes av nya malmkronor med elektriskt ljus. Predikstolen flyttades från sin plats till höger om triumfbågen och sattes istället upp framför den igenbyggda södra korsarmen. Den sotande kamin som bildat predikstolens motpol på andra sidan triumfbågen ersattes av en ny dopfunt ritad av Forssén. Predikstolen fick ljudtak och ny trappa. Korgens sidor försågs av Ström med nya målningar av personer ur kyrkohistorien. Väggarnas schablonmålerier överkalkades i tidens avsmak för det stillösa sekelskiftet. Bänkarna fick nya enklare gavlar och långbänkarna i sidoskeppen försvann helt.
År 1952 visade sig tornspiran vara så skadad att smideskorset riskerade falla ned. En ny spira uppsattes efter ritningar från arkitektfirman Olofsson och Andersson i Skövde. År 1981 så omdisponerades orgeln av Lindegrens orgelbyggeri i Göteborg.
Mellan år 1985 och 1987 genomfördes en omfattande restaurering. Det fanns ett behov av liturgisk förnyelse, kapprum, teknik och förrådsutrymmen. För ritningarna svarade Jerk Alton Arkitektkontor AB. Den främre och bakre bänkraden borttogs för att skapa kyrktorg och utrymme för kapphängare och kyrkkaffe. De masonitskivor som 1939 sattes på dörrarna borttogs. Interiör och inredning nymålades och golven slipades samt fernissades. Forsséns enkla och ljusa färgsättning bibehölls. Läktaren fick en ny trappa för att underlätta förflyttning av kören. Läktarbänkarna togs bort, även detta med tanke på kören. Predikstolens ursprungliga bemålning togs fram och Ströms målningar flyttades till nordläktaren. Även altaruppsatsen, altarring och orgelfasad konserverades. Här inrymdes det lilla museum som fram tills då haft sin hemvist i tornet. Samlingssalen gjordes om till textilkammare. Manöverpulpet och strålkastare installerades, liksom folievärme i bänkarna. För att ytterligare spara energi tilläggsisolerades innertaket. År 2001 införskaffades nytt skrudskåp.
År 1892-1894 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn, korsarmar och inredning.
Klockgjutare: Joh. A. Beckman, Stockholm
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
Byggmästare: J W Kajerdt
Arkitekt: Magnus Steendorff
År 1933 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1938-1939 Underhåll - exteriör
Lagning av frostskador på exteriör, ny avtäckning av utkragande partier.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1938-1939 Teknisk installation - el
Nya ljuskronor med elektriskt ljus ersätter de ursprungliga i smide.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1938-1939 Teknisk installation - värme
Centralvärme ersätter kamin.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1938-1939 Underhåll - målningsarbete, interiör
Övermålning av ursprunglig dekor.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1938-1939 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Arkitekt: Axel Forssén
År 1938-1939 Underhåll - takomläggning
Arkitekt: Axel Forssén
År 1938-1939 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Axel Forssén
År 1939 Specifika inventarier - altartavla
Infogas i befintlig nygotisk altaruppsats.
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1952 Underhåll - takstol
Byte av rötskadat virke i tornspira.
Arkitektkontor: OH Olofsson
År 1985-1987 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning.
År 1985-1987 Teknisk installation - värme
Folievärme i bänkar.
År 1985-1987 Ändring - tilläggsisolering
År 1985-1987 Konservatorsarbeten
Framtagning av ursprunglig dekor på predikstol. Konservering av altaruppsats, altarring och orgelfasad.
År 2001 Specifika inventarier - textilskåp
År 2007 Underhåll - exteriör
Renovering av tegelfasad
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985.
Undenäs kyrka. Beskrivning. [Vikblad]. Uå.
.
Carshult, B Gösta, Undenäsbygden genom tiderna, 1941
Carshult, B Gösta, Undenäs kyrka, u.å. stencil
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Lagerlöf, Erland, Medeltida träkyrkor II, 1985.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Steendorff,Magnus:Arkitekt"; "Kajerdt,J W:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin