Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Undenäs kyrka har ett dominerande läge på en uppodlad ås i Tivedens skogsbygd. Platsen är en gammal knutpunkt där vägarna från Forsvik, Tived, Älgarås och Halna löper samman. Här finns ett väl samlat sockencentrum med prästgård med löneboställe, sockenmagasin och sockenstuga. Kyrkplatsen är medeltida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den vidsträckta kyrkogården har sin ursprungliga del i nordost kring kyrkan. I väster är en nyanlagd del på en slänt med slingrande gångstig. Den gamla delen inramas av gamla lövträd och stenmurar. I backen mot den nya delen är ett ingrävt bårhus. I norr är grunden till den gamla kyrkan markerad med häckar och ett altare. Bland gravarna märks en grupp gjutjärnskors.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan från 1894 är en nygotisk tegelbasilika med korsplan och storstadsmässiga mått. Den är ritad av Magnus Steendorff på Överintendentsämbetet, vilken hämtat inspiration från Nordtyskland. Tegelmurarna har karaktäristiskt livlig artikulering med blinderingar och strävpelare. Taken är täckta med kopparplåt och har små kupor. Interiören har genom Axel Forsséns renovering 1939 mist mycket av sin ursprungliga karaktär. Vid detta tillfälle igenmurades södra korsarmen. Av den nygotiska inredningen kvarstår altaruppsats (med målningar av G E Ström från 1939), altare, altarring, predikstol och orgelfasad i delvis förändrat skick. Dörrar, portar och ytterfönster av järn är ursprungliga, liksom den öppna takstolen och korets schackmönstrade klinkergolv. Kraftiga granitpelare avdelar skeppen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i landskapet.
- Kyrkan utgör tillsammans med prästgård, förvaltarboställe och sockenstuga en väl sammanhållen by- och kyrkomiljö.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är en i området ovanlig exponent för de nygotiska kyrkorna. - Interiörens prägel av byggnadstidens ideal och 1930-talets strikt funktionella renovering. - Bevarad inredning från byggnadstiden.
- G E Ströms målningar.
- Inventarier från socknens äldre kyrkor.
- Kyrkogården med magasin, bårhus, järnkors och grund efter gamla kyrkan.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Den nygotiska tegelbasilikan ligger med koret åt öster i den nordöstra delen av en ansenlig närmast rektangulär kyrkogård, vilken med de nya partierna upptar hela slänten ned till vägen mot Sätra i väster. Den östra delen av kyrkogården är den äldsta och begränsas mot den nya delen i väster av en brant. I norr och öster begränsas den av en gråstensmur med två öppningar i vardera riktning. Dessa har toppiga granitstolpar med avfasade hörn. På insidan av muren är en rad av gamla lövträd. Denna del av kyrkogården är något utvidgad åt söder och gränsen markeras av en allé. Utvidgningen har mot parkeringen i söder en lövhäck. Den gamla kyrkogården och partiet söder därom genomkorsas av ett fåtal raka gångar som asfalterades 1985. De nord-sydliga gravraderna kantas i flera fall av lövhäckar. Bland det äldre gravbeståndet kring kyrkan märks en grupp järnkors från 1800-talet söder om tornet, dessa tillhör familjen Lilliehöök. Nordväst om kyrkan är den föregående korsarmade timmerkyrkans grund markerad med lövhäckar. Denna utgrävdes 1948, varvid man fann altargrunden på vilken ett nytt altare är murat av gråsten på med ett krönande träkors. I den gamla kyrkogårdens nordvästra hörn är ett gammalt sockenmagasin sammanbyggt med muren. Detta har tjänat som bårhus. I den södra delen är en öppen rektangulär yta på vilken ett stort smideskors står, detta satt till 1952 som spira på tornet. Kyrkogårdens armaturer består av trästolpar med smideslyktor. Väster om parkeringen är två sammanbyggda ekonomibyggnader med garage, vaktmästeri och toalett. Deras fasader är klädda med rödfärgad locklist och de flacka sadeltaken täckes av korrugerad svart plåt. De är uppförda 1975-76. I backen ned mot den nyaste delen av kyrkogården är ett bårhus omgivet av popplar. Norr om detta är en minneslund kantad av tallbuskar. Den nya kyrkogården genomlöps av en slingrande asfalterad gång och har ännu bara uthyttjats i den sydöstra delen. Ytan är ännu ganska kal med några få trädsamlingar och en liten damm. Åt vägen i norr och väster avgränsas den av ett trästaket med var sin öppning. I söder är en lövhäck.
ÄLDRE KYRKA - Platsens föregående kyrka är avbildad i Peringskiölds Monumenta omkring år 1670. Den utgjordes av en spånklädd timmerkyrka med ett tämligen långt rektangulärt vapenhus och ett något lägre och smalare rakslutet kor, även det av ansenlig storlek. I väster på den södra långsidan var ett rektangulärt vapenhus. Både långhus och kor hade i sydväggen var sitt par av dubbelkopplade rundbågiga fönster. Den markanta sockeln bestod av ett par utskjutande bjälkvarv. I väster stod en klockstapel med kvadratisk plan och avsmalnande spånklädda väggar, upptill krönt av ett torntak med fyra branta fall. Under korgolvet inrättades under 1600-talets början en gravkammare för ägarna av Bocksjö, där bl.a. Erik XIV:s dotter Emerentia vilar. År 1690 försågs kyrkan med korsarmar, 1721 tillkom i öster en sakristia och slutligen 1731 restes i väster ett smäckert torn med ett karnisformat tak. Vid något av dessa tillfällen bröts stora spetsbågiga fönster upp. År 1868 hade en ny kyrka i sten projekterats eftersom den gamla föreföll för trång och nedgången. Men något nybygge blev inte av förrän den gamla kyrkan blev lågornas rov i en anlagd brand år 1890. Kyrkan grävdes ut år 1948 varvid man fann ett Limogeskrucifix från omkring 1200. Detta fynd indikerar förekomsten av en tidigare träkyrka, sannolikt av resvirke.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - UNDENÄS
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 3775, 1900: 4804, 1995: 2192
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Skagen införlivat under medeltiden (därefter stundom betraktad som kapellförsamling). Tived utbruten 1842. Befolkningstal 1805 inkl. Tived.
LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger nordväst om Karlsborg mellan sjöarna Unden och Viken. Kyrka och prästgård är belägna i odlingsbygden längs dalsänkan 300 m öster om Kullbergsån. Landskapet består främst av skog samt sjö- och mossmarker. Halvannan km väster om kyrkan finns en fornborg.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Korskyrka av trä, nedbrunnen 1890. Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod timmerkyrkan till sin kärna av långhus och smalare, rakslutet kor och hade smala, dubbelkopplade fönsteröppningar av 1200-talstyp. Vapenhus i väster. Kyrkan tillbyggdes med korsarmar 1690 samt med ett västtorn 1731. En östlig sakristia av okänd datering nämns i inventeringsprotokollet 1828, ATA. Platsen utgrävdes 1948 under ledning av landsantikvarie Gunnar Ullenius.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande nygotiska, murade kyrkan uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitekt Magnus Steendorff, strax söder om den gamla. Planen är latinskt korsformig med treskeppigt långhus, smalare polygonalt kor och västtorn; små trapphus i vinklarna mellan kor och långhus respektive torn och långhus.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriörens röda tegelfasader präglas av ett nygotiskt formspråk (inspirerat framförallt av nordtysk tegelgotik) med sina strävpelare, spetsbågefönster och blinderingar. Långhuset har sadeltak, tornet kröns av en hög spira. Huvudingång i väster genom tornet; de ursprungliga nord- och sydportaler igenmurades vid arkitekt Axel Forsséns restaurering 1939. I interiören skiljs sidoskeppen från det betydligt högre mittskeppet genom spetsbågearkader uppburna av korta, kraftiga kolonner. Mittskeppet har tredingstak med synlig träkonstruktion, och koret, skilt från långhuset av en svagt spetsig tribunbåge, är stjärnvälvt. Vid nämnda restaurering 1939 inreddes korsarmarna till sakristia och församlingsutrymmen, den norra läktaren bibehölls dock; den tidigare vidbyggda sakristian i öster revs. Vid samma tillfälle fick innertaket en flackare form och kyrkans dekorationsmålningar övermålades. Vid arkitekt Jerk Altons restaurering 1985 tillkom läktarunderbyggnad i väster, altaret framflyttades och interiören ommålades bl.a. Predikstolen är från kyrkans uppförandetid. Altartavlan är ett verk av konstnären Gunnar Erik Ström 1939.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985.
Undenäs kyrka. Beskrivning. [Vikblad]. Uå.
.
Carshult, B Gösta, Undenäsbygden genom tiderna, 1941
Carshult, B Gösta, Undenäs kyrka, u.å. stencil
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Lagerlöf, Erland, Medeltida träkyrkor II, 1985.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin