Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Mo kyrka har ett framträdande läge i odlingsmarken i utkanten av Moholms stationssamhälle. Kyrkan gränsar till en folkskola. Närbelägna Moholms säteri, vars ägare betytt mycket för kyrkans utformning, har medeltida anor.
KYRKOANLÄGGNINGEN - KYRKOANLÄGGNINGEN - Den långsmala kyrkogården omges av en kallmurad stenmur och en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar. På kyrkogården finns enstaka grusgångar. Flera av kyrkogårdens gravstenar har stenram. Öster om den gamla kyrkogården ligger en ny begravningsplats och en minneslund.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Mo kyrka har delvis medeltida murverk. Den vitputsade kyrkan med skiffertak representerar de små medeltida sockenkyrkor som byggts om till salkyrkor på 1700-talet och 1800-talet. 1730 tillkom det tresidigt avlutade koret på initiativ och bekostnad av baron C Sparre. Under korgolvet finns en gravkammare. Tornet med klassiserande trälanternin uppfördes 1856. Sannolikt tillkom samtidigt de rundbågade fönsteröppningarna och fasadens rundbågslist, som vittnar om den kvardröjande klassiserande ideal.
Interiören ger ett harmoniskt och enhetligt intryck av 1700-tal. Det välvda trätaket med bred, profilerad ram är sannolikt bevarat sedan dess liksom altaruppsats (möjligen av Johan Aureller d.y.), altarring, predikstol och läktare. En ovanlig dopfunt i form av en förgylld örn av gips är troligen från ca 1800. Medeltiden har lämnat avtryck i form av två liljestenar och en skulptur föreställande Sankt Mikael. Bänkinredningen tillkom troligen 1942, läktarunderbyggnaden 1972 och nuvarande korgolv samt färgsättning 1989.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkans läge i anslutning till Moholms säteri
- Det medeltida murverket utgör ett omistligt historiskt dokument
- Kyrkan representerar de små medeltida sockenkyrkor som byggts om till salkyrkor på 1700-talet och 1800-talet. - Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
- Den enhetliga interiörens inredning och trätak från 1700-talet
-Kyrkans liljestenar och medeltida träskulptur
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur och smidesgrindar
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Bredare, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
MO KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, i väster ett smalare torn med fyrsidig trälanternin, ett bredare och lika högt tresidigt kor i öster och vapenhus i norr.
FASAD - Tornet är troligen av gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitmålade med slätputsade omfattningar och hörnlisener. Långhuset har under takfoten en spetsvinklad, slätputsad taklist i relief. En knapp meter över sydportalen är ett grekiskt kors i slätputsad relief. Närmast över portalen hänger en liten lykta. Sockeln av natursten är oputsad. I öster är en liten glugg strax ovanför sockeln. Lanterninen är uppförd av grå locklistpanel med vita hörnlisener /pilastrar och vit taklist. Hörnlisenerna/ pilastrarna avslutas upptill med grå, profilerade kapitäl.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets sydfasad och utgörs av en svart, rektangulär pardörr. Dörren är troligen från 1972, men gjordes likadan som en äldre från 1912. Porten har smidd nyckelskylt, fiskbensmönstrad fyllning upptill och längst ned horisontell träpanel. Över dörren är ett ljusinsläpp. Dörr och fönster är placerade i en rundbågig nisch med slätputsade omfattningar. Framför porten är en trappa med två steg och ett viloplan av kalksten och utmed fasaden i öster en handledare. Sakristian har mot öster en rektangulär, brunmålad fiskbensmönstrad dörr i en rektangulär, grund nisch. Framför ligger en kalksten.
FÖNSTER - I långhuset finns två sydfönster, ett nordfönster och i koret ett fönster i vardera norr, nordöst, sydöst och söder. De vitmålade, rundbågiga fönstren har korspost. Varje luft indelas i sex rutor med färgat antikglas. Överst är fönstren lunettspröjsade. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med slätputsade omfattningar och vita fönsterbleck. Tornet har mot väster ett något mindre fönster med mittpost, 2x10 smårutor samt överst lunettspröjsning.
Sakristians nordfönster är vitmålat, kvadratiskt och har mittpost samt 2x6 rutor. Fönsternischen har slätputsad omfattning och vitmålat fönsterbleck. Över sydporten, placerad i samma nisch, finns ett vitmålat lunettfönster. I andra tornvåningen är ett runt vitmålat, stjärnspröjsat fönster, placerat i en rund nisch med slätputsad omfattning. Tornet har på varje sida en rundbågig ljudglugg med grå luckor. Gluggarna har slätputsade omfattningar och vitmålade fönsterbleck. Lanterninen har på varje sida ett rundbågigt, grått fönster med mittpost och överst tre triangulära rutor. Fönstren har vita, profilerade träomfattningar.
TAK - Kyrkans sadeltak är över koret. Sakristian har valmat sadeltak. Båda dessa tak täcks av kvadratiska, diagonalt lagda skifferplattor. Tornet och lanterninen har kopparplåtsklädda, fyrsidiga, flacka huvar och kröns överst av ett kopparkors.
MO KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, smalt långhus, ett bredare åttatantigt kor av samma höjd, sakristia norr om koret och vapenhus i tornets bottenvåning. Under koret finns den Lagerborgska familjegraven.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. Bänkarna når i öster ända intill koret, men under läktaren saknas bänkar. Över västra delen av långhuset är en djup läktare, och under västra partiet av läktaren är en underbyggnad. Underbyggnaden är helt avskiljd från långhuset genom en vägg och genom en dörr i mittgången. Under läktarens östra parti finns bokbord mm . På södra korväggen, närmast koret, hänger en skulptur av Sankt Mikael. Över långhusets västra del finns en läktare.
GOLV - Golvet i mittgången utgörs av längsgående, ljusa breda furuplankor. Här ligger även en blå gångmatta. Under bänkarna är ett ca tre cm högt undergolv av längsgående, smala lackade bräder, troligen inlagt 1912. I väster, där bänkar avlägsnats, är golvet brunmålat.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avlutas nedtill av en bred, profilerad, gråvit golvlist. Upptill finns en bred och rikt profilerad taklist, brunmarmorerad på grå botten samt nederst med en smal målad pärlstavsbård i trompe d´euil. Utmed bänkarna är en målad, gulvit bröstpanel. Väggen mot läktarunderbyggnaden utgörs av slät, vit byggskiva med samma målade bröstpanel som långhusväggarna i övrigt.
INNERDÖRRAR- Dörren mot läktarunderbyggnaden i väster utgörs av en ljust brunådrad pardörr med metallhandtag, troligen från ca 1989. I varje dörrblad finns nederst två kvadratiska speglar samt överst en kvadratisk glasruta med råglas.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida två höga, rundbågiga fönster i ljust blågrått. Innerbågen från 1942 har korspost samt överst en halvrund ruta. Fönstren är placerade i utåt något konande, rundbågiga smygar. På fönsterbänkarna är inpressade trianglar.
TAK - Taket är ett spegelvälvt trätak av plana, ljust gråblå bräder av olika bredd och längd. Möjligen är detta det ursprungliga 1700-talstaket. I mittgången hänger två mässingsljuskronor av barockmodell, den i väster i två våningar. Taket under läktaren utgörs av slät, ljusbrun panel från 1912.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1972 avskiljs från långhuset med skärmväggar av byggplatta - se ovan. Underbyggnaden innehåller norr om mittgången ett kapprum med hängare utmed östväggen och söder om mittgången en toalett. Båda har golv av plastmatta. Mot mittgången är en murad, något buktig vitputsad vägg med profilerad, ljusbrun golvlist. I mittgången är en likadan pardörr som mellan långhus och underbyggnad och dörrarna mot norr och söder är enkla, men i övrigt likadana.
KOR - Det åttasidiga koret avgränsas från koret genom ett trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar. Altaret är placerat intill östra korväggen och ingår i den arkitektoniskt uppbyggda altaruppsatsen. Den vida, halvrunda altarringen är placerad ca två meter från korväggen. Mellan de två korfönstren på respektive sida av altaret hänger en nummertavla. Utmed den sydvästliga väggen närmast långhuset, står ett enkelt, vitt dopaltare av trä. Över denna hänger en vävd bonad och invid altaret står dopfunten. Öster om dopaltaret är ett piano. Utmed den nordvästra korväggen är dörren till sakristian. Söder om denna går predikstolstrappan upp från öster.
GOLV - Golvet utgörs av ljusa, rektangulära slipade kalkstenar, troligen inlagda 1989. Framför altarringen och innanför denna ligger rektangulära, mångfärgade mattor med geometriska mönster. Mattorna är vävda vid Ateljé Tre bäckar i Varnhem.
VÄGG - Korväggarna är slätputsade och vita med dekormålad taklist - se långhus. Bonaden på sydvästra väggen avbildar två fiskare och häröver ett Kristusmonogram och en duva. Bonaden är signerad KP. (Kerstin Persson, Ateljé Tre Bäckar). På nordväggen hänger ett oljemålning i grått med brun profilerad ram från mitten av 1900-talet. På målningen finns ett porträtt med ett pojkansikte, signerat Elsa Flensburg.
DÖRR - Dörren mot sakristian är en låg, rektangulär pardörr från 1989, ådrad i ljusbrunt och med mässingshandtag. Varje dörrblad har tre rektangulära speglar. Dörren sitter i en grund, rektangulära nisch.
FÖNSTER - Koret har i norr, söder, sydöst och nordöst vardera ett likadant fönster som i långhuset. TAK - Kortaket är en fortsättning på det ljusblå spegelvälvda trätaket. Över koret hänger en ljuskrona, målad med guldfärg.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret består av en grå träskiva, uppburen av ett träunderrede. Underredet är ådrat i ljust gulgrönt med profilerad sarg, marmorerad i liknande färger. På underredets gavlar är på varje sida en spegelförsedd lucka. På framsidan är en kvadratisk, nedsänkt spegel, omgiven av två rektangulära speglar med smala, förgyllda lister. Spegelfälten är försedda med målad berainornamentik i ljust rött på blå botten.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1942 består av två öppna kvarter med vardera elva bänkar. Mot koret finns bänkskärmar. De ljusbruna skärmarna och rektangulära bänkgavlarna har något avskurna hörn upptill. Den enkla dekoren utgörs av rektangulära, vertikalt placerade speglar med blå och förgyllda, smala ramar. Bänkarnas insidor är målade i gulvitt, även bokbräden och fotstöd. Sitsarna är stoppade och klädda med gult tyg.
PREDIKSTOL - Den polygonala, gulvita, gustavianskt präglade predikstolen från 1700-talets senare del indelas i fält genom fristående pilastrar med förgyllda korintiska kapitäl. Varje fält innehåller en rektangulär, blå spegel med förgylld kantlist samt förgylld, genombruten akantusornamentik i relief. Kolonnerna vilar på fyrsidiga baser. Mellan dessa finns små horisontella, blå speglar med förgylld ram samt snidad mittblomma. Under korgens kant hänger skulpterade, förgyllda festonger. Sargen upptill är bruten och profilerad. Predikstolen är nedåt avsmalnande och vit med vertikala, fint målade blå blomstänglar samt nederst en skulpterad, förgylld fruktklase. Predikstolen har ett polygonalt grått ljudtak med profilerad kant. Hörnen markeras genom koner, krönta av urnor med förgyllda lister. Under kanten finns nedhängande, förgyllda festonger och ovanpå takets mitt en skulptur med tre lurblåsande änglar, sittande på en pall.Takets undersida är blåmålat med en skulpterad, nedhängande, förgylld duva.
Trappan från öster har raka, smala, inbyggda steg med gråmelerad heltäckningsmatta. Mot söder har trappan ett gulvitt skrank med blå speglar, försedda med förgyllda ramlister.
ORGEL - Den gulvita orgelfasaden med gröna marmoreringar och förgyllda lister indelas genom pilastrar i tre pipfält, det mellersta högre. Ovanpå de profilerade, raka överstyckena finns skulpterad, genombruten och förgylld akantus samt i mitten en lyra. Spelbordet är vänt mot väster. Den pneumatiska orgeln från 1942 har 11 stämmor, fördelade på två manualer och pedaler.
LÄKTARE - Läktaren, troligen från 1700-talet, vilar på två fyrsidiga pelare på varje sida av mittgången. Pelarna är ådrade i ljusbrunt med blå hörnlister. Läktaren har ett utskjutande, halvrunt mittparti mellan två raka sidopartier. Det gulvita läktarbröstet utgörs av en balustrad med profilerade balusterdockor, ådrade i grågrönt. Sidostyckenas dekor ansluter till predikstolens. Enligt uppgift skall de ha flyttats hit från predikstolen på 1850-talet. De utgörs av skrank, dekorerade genom vardera två blåmålade, rektangulära, vertikalt placerade speglar med förgylld akantus i relief. Under speglarna är två smala, liggande speglar i blått med förgylld reliefblomma. Läktarbröstet är sedan 1989 något förhöjt genom ett järnräcke. På läktargolvet ligger brun heltäckningsmatta. Utmed varje långsida står en vit, rygglös bänk.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Den rektangulära, mycket mörka altartavlan utgörs av en oljemålning med Kristus på korset, troligen utförd av Johan Aureller d.y. omkring 1700. I bakrunden skymtar husen i Jerusalem och överst på korset hänger en duk med inskriptioner på olika språk. Tavlan omges av en förgylld bred ram med palmetter i relief i hörn och mitt på sidorna.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på varje sida av dubbla gulvita, uppåt konande kolonner med förgyllda, korintiska kapitäl. Varje pelarpar vilar på en fyrsidig bas ovanpå altaret, på samma sätt som altaret dekorerad med blå speglar med förgyllda lister och röd berainornamentik. Kolonnerna uppbär ett tak med uppsvängt överstycke och brun dekormålning på svart botten. MItt på överstycket är en medaljong med bibelcitat och runtom är akantusornament. Den övre listen är marmorerad med förgyllda lister och vid sidorna voluter. Altaruppsatsen, troligen från 1700-talets andra del, har två raka, höga flyglar med målad röd dekor på svart botten. Mönstret utgörs av blommor diagonalrutig botten.
ALTARRING - Den runda altarringen från 1700-talet utgörs av en genombruten balustrad med profilerade, vita balusterdockor, marmorerade i blågrått. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blått ylletyg.
DOPFUNT - Den ovanliga dopfunten, troligen av förgyllt gips är från ca 1800. Den lilla mässingscuppan med reliefmönster är betydligt senare. Dopfunten är utformad som en örn med utfällda vingar och sittande på en brun gren på golvet.
NUMMERTAVLA- De rektangulära, men upptill spetsvinklade nummertavlorna med förgylld ram är målade i samma stil som altaruppsatsens flyglar med röda blommor och diagonalrutor på svart botten. Vid varje sida är en ljusarm. Tavlorna är troligen nytillverkade.
SKULPTUR - Träskulpturen från 1300-talet på sydväggen avbildar Sankt Mikael, en barhuvad man med lockigt hår. Klädedräkten är rikt draperad och bär rester av röd färg. Högra handen och överarmen saknas. I vänster arm håller Mikael en spetsig sköld med ett grekiskt kors i relief. Hans fötter står på bakdelen av en drake.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets nordvägg går en läktartrappa med uppgång från söder. Den nedtill svängda trappan har inbyggda mörkt brunbetsade steg med metallkanter och handledare. Under trappan är ett utrymme, bland annat elcentral och framför utrymmet en skärmvägg. I västväggen är ett fönster och söder om detta en kista helt av järn. Porten är belägen i sydväggen. Öster om porten, i rummets sydöstra hörn, finns två kompletta liljestenar. Stenen närmast porten är sprucken men lagad med en klammer. Stenarnas mittpartier är slitna, möjligen beroende på att de tidigare kan ha använts som trappsteg.
VÄGG - Väggarna är murade och putsade. Väggen under trappan utgörs av stående, vit locklistpanel. PORT/DÖRR - Porten från 1912 är en svart, rektangulär pardörr av stående plankor. Dörren har smidda beslag och ett smitt lås. Den är placerad i en hög, rundbågig nisch med ljusinsläpp överst. Dörren mot öster har på denna sida fiskbensmönstrad, ljusbrun fyllning.
FÖNSTER - Fönstret är enkelt och troligen från 1912. Den grå bågens nedre del har mittpost och är spröjsat i 2x10 rutor. Överst är lunettspröjsat. Fönstret är placerat i en putsad, rundbågig smyg. Portens överfönster är ett grått lunettfönster.
TAK - Det plana taket från 1912 består av vit träpanel
GOLV - Golvet utgörs av röda tegelstenar, lagda parvis och växelvis i två riktningar. . SAKRISTIA - Sakristian ligger ett trappsteg under koret. I sakristians sydvästra hörn är ett högt skåp med släta, grå dörrar mot norr, troligen från 1989. I nordvästra hörnet är ett likadant skåp med dörrarna mot öster och i det sydöstra hörnet ett liknande skåp med släta, brunådrade dörrar och metallknoppar. Utmed västväggen står ett enkelt träaltare med ett litet 1900-talskrucifix och i nordöstra hörnet finns en järnbeslagen stor kista. Mitt i östväggen är en port med innerdörr och mot norr ett fönster. Framför fönstret står ett bord med stol.
GOLV - Golvet utgörs av breda, troligen oljade, ljusa plankor. Här ligger även en grå matta med rosa mönster. Innanför långhusdörren är en inmurad kalksten.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad .
PORT/DÖRR - Innerdörren är slät och ljust brunådrad med ovalt handtag, troligen från 1912. Porten är en slät, grå dörr med metallhandtag, troligen från 1972.
FÖNSTER - Det grå, kvadratiska fönstret har mittpost och är placerat i en putsad smyg. På smygens sidor är ett målat akantusmönster i svagt rosa på grå botten, ca 1950-tal.
TAK - Taket är ett ljusblått spegelvalv av pärlspont med mörkare blå lister. Mitt i taket är ett rektangulärt, profilerat kronfäste med en ljuskrona.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset och våning 2 är belägen väster om läktaren. Golvet är här belagt med grå heltäckningsmatta. Utmed sydväggen står höga skåp med släta, vita dörrar, möjligen från 1942. Väggarna är putsade. På golvet ligger lackade plankor och i taket är en slät, vit brädpanel. Till läktaren leder en pardörr med mässingshandtag och ljusbrun ådring. Varje dörrblad har tre speglar. En rak, brant trappa utmed västväggen svänger mot öster och leder till våning 3. Golv och tak utgörs av plankor och väggarna av murad, oputsad natursten. I väster är ett runt, spröjsat fönster i en djup nisch. En öppen trätrappa leder vidare till våning 4 med de två klockorna från 1916. Väggar, tak och golv - se våning 3.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03, Krypta
Byggnadsdel (2004): Kor - Bredare, Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
MO KYRKA - Under senmedeltid skall ett kapell ha legat invid en källa på Moholms säteri ägor, tillägnat Sankt Markus. Den nuvarande kyrkan i Mo har delvis medeltida murverk. Från medeltiden är även bevarat liljestenar och en skulptur från 1300-talet. En 1100-talsmadonna är såld till Statens historiska museum. Altartavlan är målad av Johan Aureller d.y. omkring 1700. Altaruppsatsen sannolikt är från 1700-talets andra hälft. Predikstolen från 1700-talet har haft uppgång från sakristian.
En ombyggnad 1730 skedde på initiativ och bekostnad av baron C Sparre. Bland annat tillkom nuvarande kor. Under koret är en gravkammare med lämningarna efter ryttmästare Fagerberg och ytterligare tre personer.
Från 1700-talet är predikstolen, altaruppsatsen, altarringen, läktaren samt troligen altaret och trätaket. Predikstolen har tidigare haft uppgång till sakristian. Tornet är uppfört 1856 i nyklassicistisk stil. Det ersatte en klockstapel som revs. Två av predikstolens fyllningar flyttades nu till läktarbröstet. 1907-1908 utvidgades kyrkogården i söder, lindar och ny mur tillkom och ingången kyrkogårdsingången flyttades.
Vid Anders Rolands renovering 1912 förändrades interiören betydligt. Nya bänkar tillkom. Nya portar och dörrar insattes, nytt trägolv inlades i koret, nytt tak under läktaren och i vapenhuset tillkom, ny läktartrappa byggdes, korbänkar togs bort, yttertaket lagades. Byggmästare var JA Nilsson, Fagersanna och målningsarbetena förestods av Lars Larsson, Skövde. Enligt en tidningsartikel 1916 såldes de gamla klockorna till Nationalmuseum och nya inköptes från Bergholz. På 1920-talet fick predikstolen nuvarande placering. 1930 ansökte församlingen om att få utvidga kyrkogården i söder.
Vid 1942 års renovering medverkade KJR Johansson. Altarring, predikstol, rötskadat golv lagades. Nya fönster insattes, innerfönstren med antikglas. Kyrkan fick ny, gråvit färgsättning med grågröna bänkar. På altaruppsatsen framtogs äldre färglager. Elektrisk uppvärmning installerades. Ny orgel inskaffades (ej på plats vid invigningen) och troligen nya bänkar. Förslag till bårhus godkändes 1954. 1972 företogs åter en renovering. Två bänkar på varje sida togs bort och en läktarunderbyggnad kom till enligt förslag av Nils Karlsson, Moholm. Troligen ersattes porten av en ny, lik den gamla men bredare. Vid en renovering 1988-1989 fick kyrkan nuvarande färgsättning, taket isolerades troligen, rötskadat virke på altarbordet utbyttes. Ett äldre tak togs fram i sakristian. Skåp insattes i sakristian och predikstol, ljudtak, altaruppsats, nummertavla och träskulpturer konserverades genom Alf Hedman. Läktarbröstet förhöjdes. Korgolvets heltäckningsmatta ersattes av kalksten. Taket isolerades och de två nedersta bänkraderna avlägsnades. Bröderna Fläring utförde målningsarbetena. Fasadrenovering ägde troligen rum 1992.
År 1675-1725 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Johan Aureller d y
År 1675-1750 Fast inredning - predikstol
År 1700-1799 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1700-1799 Fast inredning - altare
År 1700-1799 Fast inredning - altarring
År 1700-1799 Fast inredning - läktare
År 1750-1799 Fast inredning - altaruppsats
Innefattar en äldre altartavla.
År 1770-1825 Specifika inventarier - dopfunt
Empiredopfunt i form av förgylld örn.
År 1878 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1912 Underhåll - målningsarbete
År 1912 Fast inredning - port
Nya dörrar. Troligen utbytta 1972 mot likadana.
Arkitekt: Anders Roland
Byggmästare: J A Nilsson, Fagersanna
År 1912 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Anders Roland
Byggmästare: J A Nilsson, Fagersanna
År 1916 Specifika inventarier - kyrkklocka
Gamla klockorna säljs till Nationalmuseum.
Klockgjutare: Kristian (K G) Bergholtz
År 1942 Teknisk installation - värme
Elvärme
År 1942 Konservatorsarbeten
Äldre färglager tas fram på altaruppsats.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1942 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny gråvit färgsättning med grågröna bänkar.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1942 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt pneumatiskt verk.
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1942 Fast inredning - bänkinredning
År 1988 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predikstol, nummertavla och medeltida skulptur konserveras.
Konservator: Alf Hedman
År 1988 Ändring - tilläggsisolering
Taket isoleras.
År 1988 Underhåll - målningsarbete
Ny färgsättning.
År 2009 Underhåll - exteriör
Renovering av tornets lanternin:
Översyn av panel, pilastrar och skiffertak med underpanel. Omläggning av övre takfallets skivplåttäckning. Nytillverkade fönster. Ommålning av luckor.
År 2009 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Kalkavfärgning av tornets östfasad.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin