Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Bällefors kyrka är högt belägen invid en vägkorsning i odlingsbygden norr om Tidan. Kyrkan ligger i södra delen av en mindre by och gränsar till den gamla prästgården.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den närmast kvadratiska kyrkogården omges av en kallmurad stenmur och en rad med lindar. Huvudingången utgörs av en smidesgrind mellan granitstolpar. På kyrkogården finns terrasser, grusgångar, enstaka vårdar med järnstaket och en gravtumba. Norr om kyrkan ligger ett så kallat kyrkhärbärge, troligen från 1700-talet. Sydporten med smidda beslag och inskriptioner, bl.a. årtalet 1666, var före 1881 placerad i kyrkans kor. Vid sidan av porten är en rest liljesten.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Bällefors i grunden tidigmedeltida kyrka fick sin huvudsakliga prägel under 1600-och 1700-talen. 1666 uppfördes ett tidstypiskt tresidigt kor i öster och 1708 en sakristia norr om koret. 1766 tillbyggdes långhuset i väster, och ett litet gaveltorn av trä med sluten lanternin och karnisformad, spåntäckt huv uppfördes. Den vitputsade kyrkan har rundbågiga fönster, förstorade 1881, och ett skiffertäckt sadeltak.
Den ljusa interiören bär spår av olika tiders ideal. Sakristians kryssvalv är bevarat sedan 1708. Kyrkorummets tunnvalv från 1881 täcktes i samband med Axel Forsséns renovering 1951 med plywood. Även bänkinredningen och läktarbröstet tillkom 1951. Altartavlan, målad 1910 av Carl Bloch, inramas av en altaruppsats från 1626. Den äldre calvariegrupp som kröner altaruppsatsen utgjorde altartavla före 1825. Från tiden omkring år 1700 har bevarats en predikstol, placerad i söder, begravningsvapen och en dörr mellan kor och sakristia. En predikstol på tornvinden och ett mantelkors i sakristian var i bruk 1825-1910. Kyrkan har en dopfunt från medeltiden.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkans läge i landskapet
- Kyrkans exteriör representerar de små medeltida kyrkor som på 1600- och 1700-talet byggdes om till salkyrkor - Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
- Medeltida murverk i långhuset är ett omistligt historiskt dokument
- Medeltida dopfunt
- Bevarad altaruppsats, predikstol och begravningsvapen från 1600-talet och 1700-talet -Kyrkhärberget med äldre kyrkport och liljesten
- Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur och äldre gravvårdar
Inventeringsår (1999)
Byggnadsdel (1999): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
BÄLLEFORS KYRKA - Den ovanligt breda byggnaden utgörs av ett rektangulärt långhus, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr och ett fyrsidigt trätorn med låg, sluten lanternin på långhusets västra del. Lanterninen är fyrsidig med avfasade hörn. Enligt 1829 års inventarieförteckning är kyrkan "violinformad".
FASAD - Kyrkan är murad av natursten. De något buktande murarna är slätputsade och vitmålade. Tornet är klätt med vitmålad, rundhyvlad lockpanel. På tornet och lanterninen finns, under takfoten, en profilerad, vit taklist. Kyrkan har en slätputsad, gråmålad "sockel", ej bredare än fasaden i övrigt. I korets östvägg finns ett under 1800-talet igensatt, 1600-talsfönster. Över sydporten sitter en lykta och på vardera sidan av västportalen en lykta.
PORT - Huvudingången i väster utgörs av en rektangulär, träfärgad och fiskbensmönstrad pardörr från 1951. Dörren är placerad i en spetsvinklad nisch med ljusinsläpp överst. Nischen omges av en ca 20 cm utbyggd, spetsvinklad portal med ett litet skiffertäckt sadeltak. Framför porten är en kalkstenstrappa med tre steg och vilplan och utmed fasaden handledare på båda sidor.
Den segmentbågade porten i söder är placerad i en segmentbågad nisch. Porten från 1951 har träfärgad, rutmönstrad fyllning. Framför ligger ett trappsteg av kalksten. I sakristian finns en nyare, rektangulär trädörr med rektangulära speglar, troligen även denna från 1951.
FÖNSTER - Kyrkan har på sydsidan respektive nordsidan tre rundbågade, äldre fönster samt längst österut ett rundfönster, samtliga gråmålade. De stora fönstren har dubbla korsposter samt överst två halvcirkelformade rutor. Varje luft indelas i mindre rutor genom träspröjs. Fönstren är placerade i grunda, rundbågiga nischer med fönsterbleck av kopparplåt. Ett rundfönster insattes här redan 1666, men det nuvarande är troligen från 1910. I väster är på läktarvåning ett rektangulärt, grått fönster med mittpost. Ljusinsläppet över västporten är ett trekantigt, gråvitt fönster med vit spröjsning. Fönstret sitter i en rektangulär nisch och varje luft indelas i sex smårutor. Tornet har på varje sida en rektangulär ljudglugg med luckor. I väster finns två högt och vertikalt placerade, smala fönster.
TAK - Kyrkan har ett skiffertäckt sadeltak, valmat över koret och i väster. Sakristian har ett valmat sadeltak med skiffer. Över tornet finns en karnisformad spåntäckt huv. Lanterninens smala, närmast kägelformade spåntak är uppdraget till en spira med järnflöjel.
BÄLLEFORS KYRKA - Kyrkan består av ett mycket brett långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster och sakristia norr om koret. Västra delen av långhuset är avskärmad till vapenhus.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en bred mittgång och i söder en tvärgång. Över västra delen av långhuset är en djup läktare. Under västra delen av läktaren finns sedan 1974 en jalusiliknande vägg av breda furuplankor på båda sidor av mittgången. I utrymmena här bakom finns bland annat bokbord, en stor, järnbeslagen kista och rumshöga, i söder nya förvaringsutrymmen. Utrymmena är gjorda av samma släta furupanel som väggen i väster och försedda med infällda dörrar. I södra långhusväggen är en port med innerdörr. Mellan sydväggens båda fönster är ett huvudbaner och på nordväggen två huvudbanér.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, lackade, smala bräder från 1951. I gångarna ligger gångmattor i bruna, svarta och röda mönster.
VÄGG -De något buktiga väggarna är slätputsade och vitkalkade. Väggarna avslutas upptill av en profilerad trälist, marmorerad i svart och vitt på mörkt rosa botten. Utmed västra gavelväggen, norr om mittgången, är en bräda med klädkrokar. Väggen i väster utgörs av slät, obehandlad furupanel. Utmed bänkkvarteren är en vit bröstpanel av slätspacklade bräder och med överliggare marmorerad i grårönt.
Sydväggens huvudbanér avbildar en skulpterad, bevingad grip, omgiven av akantus samt överst en hjälm med visir (släkten Gyllengrip). Det västra av nordväggens huvudbanér avbildar en liknande grip medan det östra har två korslagda spadar som huvudmotiv (Otto von Rolshausen). Under läktaren är en mässingslampett på varje sida.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster och innerdörren i söder utgörs av en nyare, rektangulär pardörr, ådringsmålad i två olika grågröna toner. Varje dörrblad pryds av två höga rektangulära speglar och i mitten en smal, horisontell spegel. Båda dörrarna är placerade i liv med väggen.Innerdörren i söder omges av en segmentbågad, vit träomfattning och i tympanonfältet är en grön skylt om nödutgång. Porten är en segmentbågad 1800-talsdörr med stocklås, smidda beslag och senare ådring i grågrönt. Mellan inner- och ytterdörr är ett smalt vindfång.
FÖNSTER - Långhuset har tre högt och parvis placerade rundbågiga, gråmålade fönster på varje långsida. Innanfönstren från 1900-talets mitt har korspost med fyra rektangulära lufter nedtill och två halvcirkelformade lufter upptill. De rektangulära rutorna är spröjsade i vardera fyra rutor. Fönstren indelas slutligen genom blyspröjs i smårutor med färgat antikglas. De är placerade i rundbågiga, utåt konande smygar, putsade och vitmålade. I väster, över läktaren, är ett kvadratiskt, gråmålat fönster med mittpost, placerat i en kvadratisk putsad smyg. Varje luft indelas i sex rutor. Dessa är i sin tur genom blyspröjs indelade i smårutor med färgat antikglas.
TAK - Kyrkorummet täcks sedan 1951 av ett flackt tunnvalv med stora, kvadratiska plywoodskivor, målade i svagt rosa. Över västra delen av läktaren, är ett plant innertak av omålad plywood. Under läktaren utgörs taket av vita byggskivor, uppsatta 1951. Över mittgången hänger två mässingsljuskronor i två våningar och av barockmodell.
KOR - Koret avskärmas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat invid östväggen och den rundade, breda och djupa altarringen är placerad ca en meter från väggen. Den höga altaruppsatsen vilar på altaret. Norr om altaret hänger en nummertavla, ca 30 cm från väggen. Predikstolen är placerad umted sydväggen med trappa från öster och på den sydöstra väggen hänger två vapensköldar. Vid korets norra sida står, närmast långhuset, en dopfunt. Öster om denna finns dörren till sakristian. I nordväggen är ett litet dopaltare i form av en smal trähylla.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, släta bräder målade i stora kvadrater i två olika två nyanser. Framför altarringen ligger en mycket stor, rektangulär blå matta. Innanför altarringen är golvet ytterligare ett trappsteg upphöjt och utgörs av längsgående, grå bräder. Ovanpå golvet ligger en grå yllematta. Koret är möjligen förlängt mot väster ca 70 cm då bräderna här är tvärgående.
VÄGG - Se långhus. Över dörren till predikstolen hänger ett prästporträtt i olja. I nordväggen, öster om dörren, är inmurat en stor gravhäll med reliefer och inskriptioner. Gravhällen är tillägnad kyrkoherde Jonas Haqvin Undenius, död 1673. De två vapensköldarna i sydöst består av vardera ett stort anvapen och härunder åtta mindre. Underst är en snidad banderoll med "Fäderne" respektive "Möderne", inramat av snidad akantus. På varje sida av altaruppsatsen är en mässingsljusplåt/lampett.
DÖRR - Den rektangulära dörren till sakristian är beslagen med stora järnbleck och placerad i en rektangulär, putsad nisch, troligen från 1700-talet.
FÖNSTER - Koret har i en oval smyg öster om predikstolen, i söder ett ovalt, gråmålat fönster med hjulformad spröjsning. Rutorna i är i sin tur genom blyspröjs indelade i smårutor med färgat antikglas.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket, men är här valmat. Över koret hänger en stor kristallkrona från 1800-talets början.
FAST INREDNING
ALTARE - Träaltaret har en ådringsmålad skiva i gulbrunt. Underredet är gråmålat med mörkare, smal "sockel". Altaret har skiva av en slipad röd kalksten. Det vilar på ett djupt underrede, som är murat putsat och vitkalkat. Skivan är något smalare än underredet och slutar dock ca 25 cm från korväggen.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1951 består av två kvarter i söder och ett i norr. Kvarteren avskärmas från koret och tvärgången genom skärmar, ådrade i gulgrönt och med fem höga, rektangulära speglar. Speglarna är marmorerade i blått på gulgrön botten och inramas av smala, profilerade lister. Bänkgavlarna är rektangulära och försedda med rektangulära speglar, ådrade i starka blå toner. Överliggarna är ådrade i mörkt grågrönt. Invändigt är bänkarna ådringsmålade i engelskt rött förutom bokbrädena som är gulgröna och fotstöden som är omålade. Under sitsarna, som är försedda med stoppade, orange dynor, finns bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen indelas i fält genom gulmarmorerade kolonnetter med korintsikt-joniska kapitäl (kompositakapitäl). Kolonnetterna vilar på fyrsidiga baser med akantus i relief och mellan baserna finns vita, målade bibelcitat på blå botten. Över kolonnetterna står evangelistnamnen i samma färger. I varje fält är en ljusblå spetsbåge med en skulpterad evangelist i vita klädnader. Figurerna omges av reliefornament. Predikstolen har bruten och profilerad sarg och nedtill skulpterade bladornament mellan nedhängande pinjekottar. Den bruna foten är åttkantig med bredare fotplatta. Predikstolen har ett åttkantigt ljudtak och ovanpå är en skulpterad fackelbärande ängel. uppburen av fyra voluter. Runt kanten finns skulpterade sköldar med akantusblad och i hörnen genombrutna koner. På undersidan är en strålgloria i relief samt en nedhängande duva, båda silverfärgade.
Den raka trappan har inbyggda steg med grå heltäckningsmatta. Mot kyrkorummet är en grå nyare spaljé med hörnstolpe krönt av en skulpterad urna. Predikstolen från 1702 är, enligt "Skara stift i ord och bild" tillverkad av Erik Sparres bildhuggare.
ORGEL - Den gula orgelfasaden, troligen ritad av Adolf Niklasson, indelas genom pilastrar, ådrade i grönt på gul botten. Mittpartiet är högre än sidopartierna. Fasaden har tre pipfält, det mellersta högre och rundbågigt , de övriga segmentbågiga. Över piporna finns snidade reliefer med bland annat tandsnitt och akantus i guld på ljusblå botten. Mittpartiet kröns av en skulpterad lyra mellan akantus i guld. Mitt i läktaren är ytterligare en gul fasad med tre segmentbågiga pipfält, det mellersta högre. Den mekaniska orgeln har 11 sämmor, fördelade på två manualer och pedal. Orgeln är tillverkad 1964 vid Smedmans orgelbyggeri, Lidköping.
LÄKTARE - Läktaren, ursprungligen från 1700-talet, vilar på fyra åttkantiga, raka, ljust grönådrade pelare utmed mittgången. två rader med vardera fyra fyrsidiga pelare, varav en rad utmed västväggen. Läktarbröstet utgörs av ett skrank, ådrat i gult med grönådrade breda lister och två rektangulära speglar på varje sida av orgelfasaden. Speglarna är marmorerade i grönt. Läktarbröstet är något förhöjt genom ett järnräcke. Det nuvarande läktarbröstet är från 1951.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Altartavlan i corpus utgörs av en stor, kvadratisk, polykrom målning från 1910. Tavlan är en kopia efter ett original i Hörups kyrka i Skåne. Originalet är målat av Carl Bloch, Danmark, och motivet är "Kristus tröstaren" . En kvadratisk målning i samma stil på uppsatsens andra våning visar en ängel och två kvinnor vid graven En rektangulär målning under den stora kvadratiska visar hur Kristus lägges i graven.
ALTARUPPSATS- Altaruppsatsen från 1626 var 1825-1910 placerad på kyrkhärbergets vind. I samband med återinsättandet i kyrkorummet 1910 skedde en del kompletteringar. Altartavlan omges på båda sidor av en korintisk kolonnett med växtornament och änglahuvuden i relief. Flyglarna är troligen nyare och utgörs av snidad akantus i guld och orange på grön botten. Vid norra sidan är en snidad figur med oljelampa. Den övre tavlan flankeras av två kvinnofigurer i jugend samt två flyglar med snidad akantus. Vid varje flygel står en snidad figur. Tavlan kröns av en calvariegrupp, troligen från 1600-talet,placerad ovanpå det brutna överstycket. Calvariegruppen utgjorde före 1910 altaruppsatsens centrala altartavla. På sockeln är en målad svart inskription på gul botten angående altaruppsatsens tillkomst 1626. Här står även att "1666 blef denna kyrka tilökt" och "anno 1689 reparerades denna tafla".
ALTARRING - Den breda, runda altarringen, troligen från 1881, utgörs av en balustrad med profilerade balusterdockor, ådrade i grönt med guldfärgade lister. Armstöed och knäfall är stoppade och klädda med orange tyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten har en stor, cylindrisk cuppa med inristad dekor i form av geometriska ornament runt mynningen, omväxlande sicksackband, repstav och löpande hund. Centralt på en sida är ett greksikt kors i relief. Cuppan villar på en tjock och stor fotplatta, något skadad på en sida.
NUMMERTAVLA- Den svarta, rektangulära nummertavlan, troligen från tidigt 1700-tal, omges av en rikt snidad ram med genombruten akantus och två snäckor, målade i bland annat rött och brons.
VAPENHUS - Norra delen av vapenhuset är avdelat till förvaringsutrymme. I söder går den svängda läktartrappan upp. Trappan har inbyggda, grå steg och ledstång
TAK - Taket utgörs av vitmålade byggskivor.
VÄGG - Innerväggarna har grå byggskivor.
PORT/DÖRR - Den rektangulära pardörren som utgör port har samma utformning som långhusdörrarna. En enkeldörr i norr har liknande utformning.
GOLV - Golvet består av längsgående, smala bräder.
SAKRISTIA - Sakristian ligger ett trappsteg under koret. Utmed östväggen står ett slagbord och en spjälstol från 1800-talet. Utmed västväggen finns ytterligare en 1800-talstol. Mot norr är ett fönster och fönsterbänken utgör altare. Här står ett träkors med svepeduk från 1825 (altarprydnad 1825-1910). Mot väster är en dörr/port.
GOLV - Golvet består av lackade, smala bräder. Ovanpå golvet är en randig matta i olika grå toner. VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad. I varje hörn är en kraftig, fyrsidig pelare, som uppbär fyra rundbågar utmed väggarna. I öster, på varje sida om bordet, hänger från pelarna ett ålderdomligt järn med en smidesring.
DÖRR - Dörren i väster är en nyare enkeldörr med tre speglar, ådrad i gulgrönt. Kordörren omges av ett rundbågigt valv - se ovan.
FÖNSTER - Det grå rektangulära fönstret har mittpost och varje luft är spröjsad till sex rutor. Fönstret omges av en rektangulär smyg - se ovan.
TAK - Taket utgörs av ett murat och slätputsat kryssvalv från 1708. I taket hänger en mässingsljuskrona av barockmodell.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Via en rak, inbyggd trappa från läktaren och en lucka når man våning 2. Golv, väggar och tak utgörs av plankor. Här finns en vitmålad predikstol från 1800-talet. En stege leder vidare. På våning 3 finns de två klockorna.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn
Inventeringsår 2001
BÄLLEFORS - Fram till 1700-talets mitt fanns i socknen två medeltidskyrkor, Bällefors och Tiberg. Vid 1700-talets mitt införlivades socknen Tiberg i Bällefors socken och ca 1760 revs Tibergs kyrka. Dess predikstol överfördes till Ekeskogs kyrka.
I Bällefors kyrka finns medeltida murar sannolikt bevarade i sydväggens mittparti. Från medeltiden är även en liljesten och en dopfunt. Kyrkans altaruppsats från 1626 är ännu bevarad. 1647 uppfördes ett vapenhus i söder. Denna kyrka utvidgades åt öster 1666. Till det nya koret användes material från gamla koret. I koret upptogs en sydportal och häröver ett runt fönster. Dessutom tillkom ett större korfönster i norr och ett i söder. Kordörren är bevarad i det s.k. "kyrkhärberget". På Peringskiölds avbildning av kyrkan i Monumenta 1672 består kyrkan av rektangulärt långhus, fullbrett och lika högt, tresidigt avslutat kor med koringång i öster, vapenhus i söder och väster om kyrkan en timrad, konformad klockstapel. Vid samma tid upphängdes tre vapensköldar i kyrkan över medlemmar i familjen Grip. Från 1702 stammar nuvarande predikstol av Erik Sparres bildhuggare och en nummertavla. Från 1700-talet är även en dörr mellan kor och sakristia. Sakristian uppfördes 1708, efter påpekande vid en biskopsvisitation 1703. 1729 försågs taket med dekormålningar. En utvidgning i väster genomfördes 1766. En läktare byggdes. Över det nya västpartiet uppfördes det nuvarande, ridande trätornet troligen samma år. Kyrkklockorna överflyttades från den nu förfallna klockstapeln, som revs detta år. En ny port upptogs i väster och över denna ett fönster. Förbättringar "till tak och golv" genomfördes 1791, 1795, 1800 och 1813.
1825 sägs kyrkans långhus ha breddats åt norr. Samtidigt upptogs ett korfönster i öster och framför detta, över altaret, upphängdes ett kors med svepeduk (nu i sakristian). Altaruppsatsen från 1600-talet placerades på kyrkhärbergets vind. Under 1800-talet, troligen 1881, fick kyrkan ett nytt innertak, varvid takmålningarna avlägsnades. En koringång och ett fönster i söder igenmurades, nytt golv inlades, yttertaket lagades, fler fönster upptogs och de befintliga och fönstren förstorades. Kyrkhärberget renoverades. Vapenhuset från 1647 revs och ett nytt uppfördes. Nya kyrkogårdsstolpar uppsattes. Vid en renovering 1910-1912 återinsattes den äldre altaruppsatsen i kyrkorummet efter konservering/restaurering. Konserveringsrbetet utfördes Lotten Eklund och Sophie Lönnroth, Göteborg. Ny altartavla, en kopia efter en målning av Carl Bloch, Danmark, anskaffades. Den äldre altartavlan, en skulpterad calvariegrupp, placerades nu ovanpå altaruppsatsens krön. Tornhuven omtäcktes. Kyrkan isolerades över innertaket. Nytt trägolv inlades i koret, korkmatta innanför altarringen ett runt fönster vid predikstolen upptogs åter, läktarstolpar lagades, nya innerdörrar insattes, vindfång uppfördes i söder, främsta bänkraden avlägsnades. Interiören målades i gråvitt. I arbetena medverkade arkitekt Cronstedt, Stockholm (omarbetning), byggmästare Carl Edman, Asketorp, Skövde och målare Johansson, Bankulla, Väring.
En renovering genomfördes 1951 under ledning av Axel Forssén. En äldre kamin borttogs. Yttertaken och utvändig puts omsågs (1700-tals- putsen på koret sparades!)och ett vapenhus revs. Kyrkans invändiga tunnvalv försågs med plywood (" kassettak"), och ett brädgolv inlades. Innanfönstren blyinfattades. Altaruppsats, predikstol, huvudbanér mm konserverades av KJR Johansson. Trägolv lades ovanpå mittgångens cementgolv. Bänkarna ombyggdes och en korbänk i söder avlägsnades. Nytt läktarbröst tillkom. En mindre läktarunderbyggnad, som bl.a. innehöll "skrudrum" byggdes. Elektrisk värme och belysnng installerades. Kyrkan målades ut- och invändigt. Vapenhuset i väster revs och västportalen försågs med ny dörr liksom ingången till sakristian. Ett önskemål om att utbyta torntakets spån mot kopparplåt avslogs. Drott Gyllenbergs förslag på utvidgning av kyrkogården i öster och nya grindar godkändes.
1967 konserverades den äldre altaruppsatsen genom konservator Olle Hellström. En ny orgel från Smedmans orgelbyggeri i Lidköping invigdes 1964. Fasaden var troligen ritad av Adolf Niklasson. Samma år sanerades mot skadeinsekter genom Anticimex. 1974 inlämnades och godkändes E Haasums förslag till en betydligt förstorad läktarunderbyggnad med kapprum. Tre bänkrader ytterligare togs bort i väster för att ge plats åt denna underbyggnad. 1979 beslutades om lagning och tjärning av torntaket. Kyrkan genomgick 1988 en renovering.
År 1100-1299 Specifika inventarier - dopfunt
År 1200-1399 Nybyggnad
Långhus
Konservator: Sophie Lönnroth
År 1629 Fast inredning - altaruppsats
År 1689 Underhåll
Reparation av altaruppsats.
År 1702 Fast inredning - predikstol
År 1729 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar
År 1766 Fast inredning - läktare
År 1825 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen ersätts av ett mantelkors.
År 1910-1912 Fast inredning - port
Nya innerdörrar.
Byggmästare: Carl Edman
Arkitekt: Sigfrid Cronstedt
År 1910-1912 Konservatorsarbeten
Gamla altaruppsatsen restaureras och kompletteras med kopior efter Carl Bloch. Korpus' kalvariegrupp placeras på krönet.
Konservator: Lotten Eklund
År 1910-1912 Underhåll - takomläggning
Omtäckning av tornhuv.
Byggmästare: Carl Edman
Arkitekt: Sigfrid Cronstedt
År 1910-1912 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiören målas i gråvitt.
År 1910-1912 Ändring - tilläggsisolering
Innertak isoleras.
Byggmästare: Carl Edman
Arkitekt: Sigfrid Cronstedt
År 1951 Fast inredning - port
Ny sakristiport.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predikstol och huvudbanér konserveras.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1951 Underhåll - målningsarbete
Inre och yttre ommålning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1951 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1964 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1964 Underhåll
Sanering mot skadeinsekter.
År 1967 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsats.
Konservator: Olle Hellström
År 1979 Underhåll - exteriör
Reparation och tjärning av tornhuv.
År 2006 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkvärmare.
Borttagning av fyra bänkar.
År 2006 Teknisk installation - el
Byte av all el.
År 2007-2008 Underhåll - fönster
Fönstren målade i grön umbra.
År 2007 Underhåll - takomläggning
Nya nockplåtar, rännor och stuprör.
Omläggning av torntaken med furuspån.
Översyn av spirtopp och kula.
År 2007 Underhåll
Dränering vid kyrkan.
Omputsning av sockel, putslagningar fasad, kalkfärg.
Översyn och ommålning av tornfasad. Nya tornluckor.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Englund, H: Bällefors kyrka. Kort historisk beskrivning. 1980..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin