Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Birgittakyrkan är belägen i utkanten av Olshammars tätort, i nära anslutning till munksjös sulfatfabrik. Närmast kyrkan ligger Olshammarsgården, en gul putsad herrgårdsbyggnad med tillhörande flygel från tidigt 1800-tal. Olshammarsgården ägdes av Verner von Heidenstams morfar och det var här han tillbringade sina barndomssomrar. Söder om kyrkan finns den s k Birgittastugan, en reveterad timmerstuga från 1700-talet.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkan har ingen tydligt avgränsad kyrkotomt. Marken omkring kyrkobyggnaden är gräsbevuxen och framför kyrkan är en grusad gårdsplan tillhörande Olshammarsgården. Kyrkans begravningsplats anlagd 1911 är belägen ca 50 m norr om kyrkan.
Kyrkan som är uppförd på 1620-talet är en reveterad timmerbyggnad med rektangulärt långhus och kraftigt torn i väster. Långhusets sadeltak är täckt med enkupigt tegel och tornets tälttak med spån och kopparklädda takkupor. Kyrkans enda port är belägen i tornets västra vägg och omges av en klassicerande portal i trä. Samtliga fönster har rektangulärt liggande format, två eller tre lufter och blyspröjsat glas.
Interiören är starkt präglad av en ombyggnad 1785 då i stort sett all inredning så som bänkar, altarpredikstol och altarring tillkom liksom golvets tegel som är slaget vid Olshammars tegelbruk. I kyrkorummets fönster finns glasmålningar i form av vapensköldar tillverkade i riga 1624.
1933-34 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt k. m. Westerberg då bl a rötskadad timmer i stommen byttes ut och 1785 års färgsättning återställdes.
Tornets bottenvåning rymmer ett ovanligt stort vapenhus samt sakristia och i första våningen är kyrkans orgel placerad.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –Olshammars samhälle domineras i dag av en stor sulfatfabrik med en stark historisk koppling till Aspa bruk. Kyrkan uppfördes som gårdskyrka under 1620-talet och har sedan dess, genom arv eller köp, ingått i olika brukskomplex. Vid Olshammar fanns under lång tid ett tegelbruk.
I miljön kring kyrkan ingår den s k Olshammarsgården med sidoställd flygel från 1820-talet och sockenstugan från 1700-talet. kyrkan med omgivande bebyggelse har starka personhistoriska kopplingar både till heliga Birgitta som enligt traditionen gett kyrkan dess namn och Verner von Heidenstam som tillbringade sina barndomssomrar på Olshammarsgården
Kyrkans ovanliga exteriör tillkommen på 1780-talet domineras av det kraftiga västtornet med spånklädd pyramidformad huv.
Kyrkans interiör är mycket välbevarad sedan 1785 års ombyggnad. Ovanlig är korets inredning med altarpredikstol sammanbyggd med altarring och korbänkar. Altarpredikstolen är ett reformert drag och ger uttryck för en strävan att koncentrera prästens insats till koret. I Närke finns fyra altarpredikstolar bevarade, samtliga i brukskyrkor.
Kyrkans glasmålningar med vapensköldar från 1624 är mycket ovanliga liksom de med vapen bemålade dörröverstyckena från 1740-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan med sin välbevarade exteriör och sammanhållna kringliggande bebyggelse är synnerligen känslig för förändringar.
- Kyrkans interiör är på många sätt intakt sedan ombyggnaden 1785 och har en mycket ovanlig korinredning med sammanbyggd altarpredikstol, altarring och korbänkar.
- Altarpredikstolen vittnar om sin tids syn på gudstjänstutformning och är ett reformert drag där man försökte koncentrera prästens insats till koret. idag finns det få bevarade altarpredikstolar i landet.
- De bevarade glasmålningar från 1600-talet är mycket ovanliga.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
TAK – Långhuset täcks av ett sadeltak med enkupigt tegel. Tornet har ett spåntäckt tälttak med kopparklädda takkupor i samtliga väderstreck och mellan dessa ett horisontellt band av kopparplåt. Taket avslutas uppåt av en dekorativt utformad ”knopp” krönt med ett förgyllt kors. Tornet har häng- och stuprör av kopparplåt.
FASADER – Kyrkans liggtimmerstomme är reveterad med en gulbeige slätputs. Sockeln är spritputsad och gråmålad. På långhusets slätputsade fasader framträder de putsade inklädda timmerknutarna. Kyrkans hörnpartier är kraftigt markerade. På tornets fasader, i de två nedre våningarna, löper lodräta i trä utformade stöd, målade i grå kulör lika portalen.
FÖNSTER – Långhuset har tre fönster på vardera södra och norra sidan. Det är liggande rektangulära fönsterbågar placerade i liv med fasaden. Varje båge i trä har tre lufter indelade med blyspröjs. I tornets bottenvåning finns på norra respektive södra sidan fönster med två lufter, i övrigt lika långhusets fönster. I första våningen finns ett mindre fönster på norra sidan.
Rundbågiga ljudöppningar finns i tornets andra våning. De har en gråmålad omfattning och bruna träluckor. Samtliga fönster har fönsterbleck av koppar.
PORT – Kyrkans enda port är placerad i tornets västra fasad. Porten är en inåtgående pardörr i svartmålat trä med rombiskt mönster. Den omges av en klassicerande portal i trä. I kyrkans souterrängvåning i öster finns en träport som leder in i ett senare tillkommet förvaringsutrymme med tunnvalv av tegel.
Birgittakyrkan i Olshammar har rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster och kraftigt torn med vapenhus och sakristia i väster.
LÅNGHUS – Kyrkan har ett rektangulärt långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster. Kyrkorummet täcks av ett tunnvälvt brädtak målat i ljust grågrön kulör. Väggarna är vävspända och målade i liknande kulör som taket. Golvet är täckt av fyrkantiga handslagna tegelplattor i mittgången, under de slutna bänkkvarteren är golvet av trä och lackat mörkt.
Långhuset har tre fönster på var sida. Fönsterbågarna, ytter- och innerbåge, är rektangulära med liggande format. Varje båge har tre lufter delade med mittpost. Glaset i lufterna är blyspröjsat och i innerbågen finns glasmålningar tillverkade i Riga 1924.
Mot tornet i väster finns en pardörr av trä med tre fyllningar. Sakristian nås via en laserad trädörr med fyllningar på västra långhusväggens norra del. Tidigare har denna motsvarats av en idag igensatt öppning på södra sidan. I västra väggen, mot orgelläktaren i tornets första våning, finns en öppning med gallerverk på sidorna.
KOR – Koret i öster markeras genom ett förhöjt golv av tegel, lika långhuset. Även väggar, tak och fönster är lika långhusets. Korets inredning med altarpredikstol, altarring och bänkar är sammanbyggd och härstammar från 1785 års ombyggnad.
VAPENHUS – Vapenhuset är placerat i tornets bottenvåning och har ett mindre vindfång innanför ytterporten. Golvet är belagt med kvadratiska tegelplattor, väggarna har ljust grönmålad panel av liggande ohyvlade brädor, och taket är ett plant trätak. Ett fönster med ytter- och innerbåge av trä med två lufter och blyspröjsat glas finns på södra sidan. Pardörren mot vindfånget har tre fyllningar, de två övre med antikglas. Ytterporten är svartmålad med stående brädor. Kyrkans läktare, belägen i tornets första våning, nås via en trätrappa i vapenhusets sydvästra hörn. I vapenhuset är kyrkans ljusbärare placerad.
SAKRISTIA – Sakristian är placerad på norra sidan av tornets bottenvåning och nås från långhuset. Trägolvet är lackat mörkt lika det i bänkkvarteren. Rummet täcks av ett plant trätak och väggarna är klädda med liggande panel av ohyvlade brädor. Porten mot långhuset består av en trädörr med tre fyllningar. På norra sidan finns ett fönster lika vapenhusets. Längs sakristians västra vägg finns fast skåpinredning, troligen från 1933-34.
FAST INREDNING
ALTARE – Altaret är sammanbyggt med predikstolen i en s. k. altarpredikstol från 1785. Altarbordet är av trä med fyllningar, målat i grön kulör.
BÄNKINREDNING – Sluten bänkinredning finns längs långhusets norra och södra ytterväggar samt tvärställda i koret. Bänkarna i koret är sammanbyggda med altarpredikstolen. Bänkdörrarna är försedda med spegelfyllning och har olika skjutreglar, de främsta bänkraderna har en äldre utformning och lås med nyckel. Långhusets bänkar är färgsatta i grått medan korets har samma gröna kulör som altarpredikstolen och altarringen. Bänkinredningen härrör från 1785 års ombyggnad och modifierades vid 1930-talets renovering.
PREDIKSTOL – Predikstolen med tillhörande ljudtak är sammanbyggd med altaret i en s. k. altarpredikstol från 1785. Korgens framsida är försedd med en oljemålning föreställande Kristus i Getsemane. Korgen nås via en trappa på södra sidan. Ljudtaket kröns av ett förgyllt kors och på väggen mellan ljudtak och korg finns en panel med förgylld strålkrans. Predikstolen är färgsatt i grönt med förgyllning.
ORGEL – Orgeln är placerad på läktaren i tornets första våning. Den byggdes 1951 av Olof Hammarberg, Göteborg, och har sju stämmor.
LÄKTARE – Läktaren är placerad i tornets första våning och har kontakt med kyrkorummet via en öppning i långhusets västra vägg. Läktaren nås från vapenhuset.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavlan föreställande Kristus i Getsemane är placerad på altarpredikstolens framsida. Tavlan är troligen målad av en elev till hovmålare G E Schröder.
ALTARTAVLA – I sakristian hänger en altartavla från 1744. Består av ramstycke och tre fyllningar samt upp- och nedtill listverk. Den mittersta föreställer Korsfästelsen, i de övriga två kvinnofigurer. På övre ramstycket står devisen ”Si Guds lamm som borttager Werldens synder, Anno 1744”.
Källa: Kyrkoherde Sven-Erik Linderoth, Hammar församling.
ALTARRING – Altarringen är sammanbyggd med altarpredikstolen och härrör från 1785. Barriären är tresidig med rundade hörn och spegelfyllningar. Knäfallet är stoppat och klätt med tyg. Altarringen är färgsatt lika altarpredikstolen i grönt med förgyllningar.
DOPFUNT – Dopfunten i trä skänktes till kyrkan vid renoveringen 1933-34. Cuppan har formen av en antik urna, skaftet är kvadratiskt och avsmalnar nedåt mot foten, en kvadratisk låg platta. Tillhörande dopskål i oxiderad mässing.
NUMMERTAVLA – Kyrkan har två nummertavlor placerade på korväggen, en på var sida om altarpredikstolen. Tavlorna är ovala med förgyllda ramar krönta av snidade bandrosetter.
VAPENSKÖLDAR – På långhusets västra vägg är fyra utsågade och bemålade vapensköldar. Trästyckena har formen av dörröverstycken med målade kanter och i mittfältet vapensköldar för Åke Soop, hans hustru Margareta Tersmeden, Vasavapnet och Handska vapnet.
GLASMÅLNINGAR – Kyrkan har tio glasmålningar varav nio har årtalet 1624 och den sista 1933-34. Samtliga målningar har formen av en vapensköld och de från 1624 tillverkades för Erik Hand i Riga nämnda år.
TVÅ OLJEMÅLNINGAR I KORET – På korväggen finns två oljemålningar från 1736 i grisaille målade av konstnären Jacob de Wit, holländare. Målningarna har religiösa motiv med bland annat Maria med Jesusbarnet och de tre vise männen.
Fasadkulör (2003): Gul
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Torn - Väster
År 1620-1629 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn. Sakristia inrymd i tornets bottenvåning. Kyrkan ombyggd 1785 under ledning av Carl von Wahrendorff.
Byggherre: Erik Hand
År 1624 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar alla med texten Riga 1624.
Troligen erinrande om Erik Hand och hans vapenbröders insatser i Gustav II Adolfs krig Polen
År 1736 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Oljemålningar tillkom i grisaille på korvägg samt under läktaröppningen.
Konstnär: Jacob de Wit
År 1744 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol
År 1785 Fast inredning - bänkinredning
Sluten bänkinredning
Carl von Wahrendorff, donator, Olshammar och Aspa bruk
År 1880 Underhåll - målningsarbete, interiör
Troligtvis målades altaret och altarringen i vit kulör.
År 1933 Teknisk installation - värme
Ny elektrisk värmeledning.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1933 Underhåll
Rötskador i timmerstommen åtgärdades, äldre färgsättning återställdes, den slutna bänkinredningen från 1700-talet byggdes om.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1933 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt av trä med skål av oxiderad mässing.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
År 1951 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel med 7 stämmor.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1987 Underhåll - exteriör
Lagningar av puts, avfärgning med ursprunglig färgsättning. Snickerier samt ytterdörrar rengjordes och målades.
Hantverkare: Bengt Andersson
Hantverkare: Bengt Bernström
År 1990 Underhåll - exteriör
Taket lades om med enkupigt tegel. Befintligt bestod av flera olika sorters tegel. Komplettering av spån på torntak samt tjärstrykning. Renovering av yttertrapp i väster.
År 1999 Ändring - ombyggnad, trappa
Ändring - ombyggnad, trappa - Ny yttertrappa vid entrén i väster. Trappan är utförd i kalksten, trappans rundade form har bibehållits. Tidigare tre trappsteg nu reducerats till två för bättre avrinning.
År 2007 Teknisk installation - brandskydd
Brandskyddsinstallation
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin