Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Hammars kyrka har ett mycket högt och dominerande läge på en grusås, Hillerkullen, i närheten av Vättern, med utsikt såväl över ett småbrutet jordbrukslandskap som över skogsbygden. På kyrkogården som ligger lägre och väster om kyrkan finns ett gravkapell. I kyrkomiljön söder om kyrkan finns ett sockenmagasin i sten med timrad överdel, Sockenstugan uppförd 1902, nu innehållande församlingshem och pastorsexpedition samt en under senare tid uppförd bostad för kyrkoherden. Närmast kyrkogården finns en parkeringsplats samt en förrådsbyggnad för kyrkans verksamhet. I kyrkomiljön ligger också en modern villa som privatbostad.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Hammars kyrka som är orienterad i nord-sydlig riktning, är belägen på en höjd som i öster sluttar ner mot en vik av Vättern. Marken närmast kyrkan utgörs av en platå som avgränsas av en krans av omväxlande häckar och träd. Runt kyrkan går en bred grusad gång som på södra sidan öppnar sig i en större plan. I norr, vid norra entrén finns en gräsrundel och en öppen plan. Närmast kyrkan finns inga gravar utan området är av parkkaraktär.
Den stora kyrkogården har en rektangulär grundform med markanta nivåskillnader. Kyrkan är belägen i den östligaste delen som även ligger högst. Det sydöstra hörnet utgörs av en parkeringsplats och här finns kyrkans förrådsbyggnad. Från kyrkan sluttar marken kraftigt ner mot parkeringsplatsen.
Kyrkogården har utvidgats i flera etapper. Den äldsta delen, där den medeltida kyrkan var belägen, ligger i sydväst. Längs insidan av den norra muren, på den äldre delen, löper en trädrad. Denna del omgärdas av en kallmurad stenmur och den nyare delen av en häck. Den nyare delen, väster om kyrkan, utgörs av terrasserad svacka, där gravkvarteren delas in med häckar.
Kyrkogården nås via entréer i nordväst, väster och söder. Huvudentrén från parkeringsplatsen i sydost utgörs av en bred brant rampliknande gång som åt öster avgränsas av en kallmurad stödmur vilken bär upp en del av marken runt kyrkan.
Entréernas grindstolpar utgörs i huvudsak av murade, huggna rektangulära stenblock krönta av en flat stenskiva eller av huggna rektangulära pelare krönta av en stenhäll med flack pyramidform. Entréerna har grindar av svartmålat järn. Kyrkogården har ett omfattande gångsystem av grusade gångar och på den äldsta delen finns även trädrader.
På den äldsta delen av kyrkogården finns ett gravkapell, som är åttkantigt med en mindre utbyggnad åt väster. Sockeln är av huggna granitblock, fasaden spritputsad och avfärgad i brutet vitt. Kapellet har rundbågiga fönster indelade med blyspröjs och försedda med färgat antikglas. Taket är täckt med svart bandplåt och kröns av en lanternin som i sin tur kröns av förgylld kula och kors.
Sockenmagasinet från omkring 1760 är beläget söder om kyrkogården och är placerat med ena långsidan i liv med kyrkogårdsmuren. Sockenmagasinets nedre del är av sten, spritputsad och avfärgad i en ljust ockragul kulör. Dess övre del är timrad och klädd med rödfärgad panel.
Äldre gravhällar står lutade mot utsidan av södra kyrkogårdsmuren bredvid sockenmagasinet.
KYRKAN – Den nuvarande kyrkan har haft en medeltida föregångare belägen i sydvästra delen av kyrkogården. Den var i dåligt skick och revs inför den nya kyrkans uppförande.
1819-27 uppfördes en ny kyrka i nyklassicistisk stil med vitputsade fasader, kraftiga pilastrar, rusticerad portal i väster och markerat listverk samt torn i norr och kor och sakristia i söder.
1831 köptes en begagnad orgel från Kungsholms kyrka i Stockholm. Orgeln var tillverkad 1753 av den tidens främsta orgelbyggarfirmor Gren & Stråhle i Stockholm.
1902 genomgick kyrkan en för sin tid typisk renovering under ledning av stadsarkitekt Magnus Dahlander. Interiören försågs bland annat med dekorationsmålning och den slutna bänkinredningen byttes ut mot öppna bänkar.
1934-35 genomgick kyrkan en renovering efter förslag av arkitekt K. Martin Westerberg. Större delen av 1902 års renovering togs bort genom att bland annat dekorationsmåleriet målades över, bänkarna byggdes om och en ny tidstypisk väggmålning i absiden tillkom, målad av konstnären Torsten Nordberg.
1966-67 skedde en ut- och invändig renovering under ledning av arkitekten Claes Laurent. Kyrkorummet gavs en ny sluten bänkinredning med infälld stoppad sits klädd med tyg av hästtagel, ny läktarunderbyggnad samt ny väggarmatur.
1997 friläggs och konserveras orgelfasadens ursprungliga barockfärgsättning i blått och guld. Rekonstruktionsmålning sker på vissa ytor.
1990 lagades och målades plåttaket, ommålades lanterninen och avfärgades fasaderna.
2005 lades ett nytt plåttak på hela kyrkan och ommålades lanterninen.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Tidstypisk, nyklassicistisk sockenkyrka med välbevarad exteriör med för landskapet Närke ovanligt stora mått. Utmärkande är tornets ljudöppningar med omgivande serlianbågar.
Det stora kyrkorummet domineras av korabsidens tidstypiska väggmålning från 1930-talet.
Från kyrkans tillkomstperiod finns endast predikstol och altarring i empire bevarade. Orgelfasaden i barock inköptes begagnad 1831. I övrigt är bänkinredning, vindfång och läktarunderbyggnad från 1960-talets restaurering.
Dopfunten erinrar om den nuvarande kyrkobyggnadens medeltida föregångare.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för den stilrena nyklassicistiska sockenkyrkotypen.
- Korabsidens tidstypiska och konstnärligt väl gestaltade väggmålning är utförd av en av den tidens kyrkomålare.
- Predikstolen i empire är av hög konstnärlig kvalitet och ovanlig i sitt slag i länet.
- Kyrkorummet är starkt präglat av 1960-talets renovering som är en typisk representant för sin tids restaureringsideologi.
- 1960-talets bänkinredning är av hög hantverksmässig kvalitet.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rundat, Kor - Söder, Sakristia - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår (2008)
Hammars kyrka är uppförd 1819-27 i nyklassicistisk stil. Kyrkan är belägen på en smal och hög ås vilket påverkade bygget såtillvida att kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med kor och bakomliggande sakristia, i söder och torn i norr.
Tak – Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat över sakristian. Taken är belagda med svartmålad plåt. Tornet kröns av en lanternin med en liten låg huv krönt med förgylld kula och kors.
Fasad – Fasaderna är spritputsade med ett slätputsat listverk, hörnpilastrar samt fönster- och dörromfattningar. Putsen är avfärgad i brutet vitt. Långhusets väggar delas av med en horisontell list under fönstren och har även en kraftig takfotslist. På östra sidan är mittpartiet på långhuset svagt utspringande, på motsvarande västra sida finns en entré. Sockeln är något utskjutande, putsad och avfärgad i ljust grå kulör samt avtäckt med kopparplåt.
Tornet – Tornet är placerat i norr. Det delas av, i höjd med långhusets takfot, med en enkel horisontell list och har längst upp en kraftig kransgesims med konsolfris. Lanterninen har markerade gavelpartier i form av frontoner och är klädd med vitmålad panel.
Tornets ljudöppningar är rundbågeformade och försedda med luckor av trä, målade i svart. Ljudöppningarna har klassicerande omfattningar med pilastrar och gråputsade partier, så kallade serlianbågar. Lanterninen har dubbla ljudöppningar med luckor av trä, klädda med liggande panel, målade i svart.
Entréer – Kyrkan har två entréer, dels huvudentrén mitt på västra långsidan, dels genom tornet i norr. Dessutom finns en entré till sakristian i söder.
Västra entrén markeras i muren genom ett svagt utspringande väggparti med rusticerad puts i klassicistisk stil. Dörren omges av ett slätputsat parti som kröns av ett horisontellt listverk, avtäckt med kopparplåt. Över listverket finns ett halvmåneformat fönster. Porten består av en pardörr med stickbågeformad överdel där dörrbladen är av trä och klädda med kopparplåt. Till porten leder en bred trappa av röda sandstenshällar.
Norra och södra entréerna är enklare till sin utformning och omges av samma slätputsade partier som västra entrén. Den södra är dock något mindre.
Fönster – Långhuset och korets fönster är rundbågiga. De är indelade med spröjs i mindre rutor och försedda med olikfärgat antikglas. Båge och spröjs är av trä och målade i en brun kulör. Det horisontella bandet som löper under fönstren på långhuset är avtäckt med kopparplåt och utgör även fönsterbleck för fönstren. Korets fönster har fönsterbleck av koppar.
På norra och södra fasaderna finns over dörrpartierna halvmåneformade fönster målade lika övriga fönster.
LÅNGHUS – Kyrkan har ett brett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti med inbyggd absid i söder samt med läktare och läktarunderbyggnad i norr. Taket täcks av ett vitputsat tunnvalv som ansluter mot väggarna med en skugglist. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt upp till fönstrens kant, och i ljust grått över det, upp till och med skugglisten. Golvet täcks av hyvlade grå kalkstenplattor och under bänkkvarteren ligger ett lackat trägolv i samma nivå.
Ytterporten i väster består av en stickbågig pardörr av trä målad i svart kulör. Innanför finns ett vindfång i liv med långhusets innervägg vilket, består av ett modernt glas- och järnparti. Dörren under läktarunderbyggnaden i norr utgörs av en bred utåtgående pardörr av trä med två fyllningar i varje dörrblad, dörrarna är laserade i grönt. Dörren ingår i ett glasparti med ett geometriskt listverk av trä, tillkommet vid renoveringen 1966-67.
Långhuset är försett med sju fönster, fyra i östra muren och tre i västra, samtliga fönster och fönsternischer är rundbågiga. Fönstren är indelade i åtta luft med mittpost och tre tvärposter, i ytterbågen är varje luft indelad med träspröjs med färgat antikglas.
LÄKTARUNDERBYGGNAD – Läktarunderbyggnaden i norr täcks av ett plant, rödmålat trätak som utgörs av läktarens golv. Golvet täcks av hyvlade grå kalkstensplattor lika långhus. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. I läktarunderbyggnadens västra del finns garderob samt trappa upp till läktaren, i den östra delen förrum med soffa samt wc.
KOR – Korpartiet markeras genom ett något förhöjt korgolv av hyvlade grå kalkstensplattor, lika långhus. Väggar och tak är även de lika långhus. I absiden i södra väggen finns en stor väggmålning från 1935 av konstnären Torsten Nordberg, föreställande Det stora gästabudet. På var sida om altaret finns en stickbågig enkeldörr med klassiserande dörröverstycken. Dörrarna är av trä med tre fyllningar målad i en röd kulör. Den till vänster leder in till sakristian och den till höger till textilförvaringen. Utrymmena förenas genom en passage bakom absiden.
VAPENHUS – Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Taket täcks av ett plant brädtak med synliga bjälkar. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Från läktarunderbyggnaden leder en stickbågig öppning till vapenhuset. Golvet i vapenhuset är belagt med hyvlade grå kalkstensplattor. Vapenhusets golv ligger lägre än läktarunderbyggnadens och förbinds med en ramp. Vapenhuset har två fönster lika långhus, ett i väster och ett i öster. Porten består av en pardörr av trä, med stickbågig överdel och är målad i en djupt röd kulör.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen sydost om koret och nås dels därifrån och dels direkt utifrån. Rummet täcks av ett plant vitputsat tak med profilerad hålkälslist. Golvet utgörs av ett lackat furugolv. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Väggen mot absiden är rundad. I västra väggen finns en öppning till en passage där ytterporten är placerad i södra muren. Porten är av trä med smidd dekoration. Dörren till koret är av trä med stickbågig överdel, tre fyllningar och målad i ljust grå.
RUM FÖR TEXTILFÖRVARING – Detta rum är beläget i sydväst om koret, som pendang till sakristian och har liknande utformning som denna. I rummet finns väggfasta skåp för bland annat textilförvaring.
FAST INREDNING
ALTARE – Altaret är av trä och har en altarskiva av vit polerad marmor. Altarets hörn markeras av kraftiga voluter som nedtill avslutas med lejontassar. På framsidan är altaret dekorerat med en liggande rektangulär spegel. Altaret är målat i en ljust grå kulör med detaljer i guld.
BÄNKINREDNING – Den slutna bänkinredningen tillkom under renoveringen 1966-67 och består av tre kvarter, ett på östra sidan av mittgången och två på den västra sidan. Gavlarna är enkelt dekorerade och dörrarna är försedda med stående rektangulära fyllningar med förhöjt mittparti. Bänkinredningen är inte målad utan endast tunt laserad för att framhäva trästrukturen, med ljusare toner på bänkarnas insida och mörkare toner på dess utsida. Sätena är stoppade med ett tyg vävt av tagel. Bakersta raden har flyttats fram och utgör de främre bänkarna. Tillverkade av Claessons möbelfabrik i Fjugesta.
PREDIKSTOL – Predikstolen är placerad på östra väggen. Den är samtida med kyrkan. Korgen är tresidig med ett rundat och framskjutet mittparti dekorerat med en liggande rektangulär fyllning med solstrålar pekande mot en triangel med inskriptionen Jhwe, en symbol för Gudsögat. Korgens övre och nedre kanter är markerade med ett kraftigt, förgyllt listverk som fortsätter vidare längs trappbarriären. Korgen är målad i en ljust grå kulör med detaljer i guld.
Predikstolens ljudtak, som har en klockformad ovansida, följer korgens form med ett utskjutande rundat mittparti. Det är dekorerat med ett rikt listverkt, som är förgyllt och bronserat och som längs nederkanten formats som en frans. Ljudtakets undersida är målat i en blå kulör med ett motiv i guld föreställande en sol med en sexuddig stjärna i.
ORGEL – Öppen orgelfasad i barockstil. Orgeln tillverkades 1753 av den tidens främsta orgelbyggarfirma, Gren & Stråhle, för Kungsholms kyrka i Stockholm. År 1831 köps den in till Hammars kyrka. Orgeln fick ett nytt orgelverk i 15 stämmor år 1904 av Åkerman & Lund. Sin ursprungliga färgsättning i blått och guld återfick orgeln 1997.
KORORGEL – En kororgel, till höger om altaret, har en öppen fasad och ett högre mittparti. Den är målad i en ljust grå kulör med detaljer i engelskt rött. orgeln byggdes 1977 av orgelbyggarfirman Gustavsson i Härnösand.
LÄKTARE – Läktaren bärs upp av två pelare med doriska kapitäl och skaft dekorerade med kannelyrer. Pelarna är målade i en vit kulör och kapitälen i en brun kulör.
Läktarbalustraden är dekorerad med liggande rektangulära fyllningar och pilastrar med förgyllda kannelyrer. Balustraden är målad i en ljust grå kulör med detaljer i guld. Den är försedd med ett förhöjt räcke i mässing. Mitt på läktarbalustraden hänger ett vävt orgelläktarkläde från 1935 som föreställer hur människorna från arbetsplatsen, med rykande skorstenar, färdas på en tonernas bro mot korsets ljus.
SPECIFIKA INVENTARIER
ABSIDMÅLNING – Väggmålningen i absiden föreställer Det heliga gästabudet och målades 1935 av konstnären Torsten Nordberg. Målningen är målad på murverket och i en färgskala med dämpade och varma kulörer.
ALTARRING – Altaringen är öppen och rundad. Den är försedd med liggande rektangulära fyllningar och pilastrar med förgyllda kannelyrer. Altarringen är målad i grå kulörer med detaljer i guld. Knäfall och överliggare är stoppade och klädda med ett gyllengult tyg.
DOPFUNT – Medeltida dopfunt med urtappningshål och med senmedeltida dopfat.
NUMMERTAVLA – De två nummertavlorna är i empirestil. De är ovala och omges av en förgylld krans, kröns av en urna och är placerade på en svarvad pelare på en bas, dekorerad med voluter. Nummertavlorna är målade i en ljust grå kulör med detaljer i guld.
KYRKKLOCKOR – Storklockan göts någon gång under första hälften av 1400-talet. Lillklockan göts 1695.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Söder, Sakristia - Söder, Torn - Norr
År 1100-1549 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är medeltida liksom tillhörande senmedeltida dopfat, vittnar om tidigare medeltida kyrka som var belägen i sydvästra delen av kyrkogården.
År 1400-1450 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts
År 1695 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts.
År 1819-1827 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn. Murar kvarstår från en äldre nedbrunnen kyrka, dock osäkert i vilken omfattning.
År 1831 Fast inredning - orgel
Begagnad orgel köps in från Kungsholms kyrka i Stockholm, tillverkad 1753.
År 1904 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk i 15 stämmor bakom den gamla fasaden.
År 1934-1935 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byggdes om, koret fick ny utsmyckning.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
Konstnär: Torsten Nordberg
År 1934-1935 Ändring - ombyggnad, golv
Ändring - ombyggnad, golv - Äldre gravstenar från 1600- och 1700-talen lades i kyrkans mittgång.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
Konstnär: Torsten Nordberg
År 1934-1935 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekormåleriet målas över. Ny väggmålning i absiden föreställande Det stora gästabudet.
Arkitekt: Karl Martin Westerberg
Konstnär: Torsten Nordberg
År 1966-1967 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Lanterninen återfår sin ursprungliga kulör.
Arkitekt: Claes Laurent
År 1966-1967 Teknisk installation - el
Ny belysning
Arkitekt: Claes Laurent
År 1966-1967 Teknisk installation - värme
Ny värmeanläggning
Arkitekt: Claes Laurent
År 1966-1967 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning
Arkitekt: Claes Laurent
År 1968 Fast inredning - orgel, orgelverk
Förslag på nytt orgelverk bakom befintlig fasad.
År 1989 Underhåll - målningsarbete
Ommålning fönster
År 1990 Underhåll - exteriör
Reparation och ommålning av plåttaket, lokal putslagning, avfärgning av fasaderna och ommålning av lanterninen
År 1997 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasadens ursprungliga barockfärgsättning i blått och guld friläggs och konserveras samt rekonstrueras bitvis.
År 2005 Underhåll - exteriör
Nytt plåttak på hela kyrkan, ommålning av tornlanterninen, nya luckor i lanterninen, förgyllning av korset samt vissa smärre putslagningar
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin