Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fägre kyrka har ett markerat läge i norra delen av den uppodlade Vadsboslätten vid Göta kanal. Till den sammanhållna kyrkbyn hör bland annat prästgård och skola.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den rektangulära kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar och stenklot. Anläggningen innehåller grusgångar, en gravsten från 1700-talet och en gravtumba från 1915. Utmed bårhuset vid kyrkogårdsmuren är tre resta gravhällar från 1600-1700-talet. På andra sidan landsvägen ligger en ny kyrkogård.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Av den medeltida kyrkan återstår större delen av långhusmurarna samt ett kraftigt västtorn, som ger kyrkan mycket av dess karaktär. De dubbelvälvda ljudgluggarna är försedda med finhuggna mittkolonnetter. 1705 uppfördes korsarmar i norr och söder. Såväl korsarmar som torn fick kraftiga strävpelare. Familjen Bondes minnesrum från 1586 omdanades samtidigt till kor. Den vitputsade korskyrkan har rundbågiga fönsteröppningar och valmat skiffertak. Nuvarande spetsiga torntak med kupor från 1887, ritat av LW Palmroth, ersatte ett äldre huvtak.
Kyrkorummet har trots senare tillskott behållit sin prägel av 1705 års förändringar, främst genom den latinska korsformen och genom predikstolen, en porträttgravhäll, två epitafier och altartavlan, troligen av Johan Pasch. Även kryssribbvalven i korsarmar, kor och korsmitt är från 1705. Långhusets unika stjärnribbvalv av tegel är däremot senmedeltida. Om den medeltida kyrkan påminner också en järnbeslagen dörr i vapenhuset. Under korgolvet finns familjen Bondes gravkammare från 1500-och 1600-talet.
Vid en omfattande renovering 1887 förändrades läktaren från 1801. Nya golv inlades, korfönstren försågs med glasmålningar och valvpelarna med bladverk av gips. En dopfunt av driven kopparplåt inskaffades. En del äldre inredning omplacerades och avlägsnades, bland annat altartavlan, men återbördades till viss del genom Axel Forssén 1952, då även nuvarande altarring och bänkinredning tillkom.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkans markerade läge i kyrkbyn
- Kyrkans medeltida västtorn med romanska ljudgluggar
- Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
- Kyrkans välbevarade exteriör och korsform från tidigt 1700-tal
- Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
- Kyrkans ovanliga, senmedeltida stjärnribbvalv och kryssribbvalven från 1705 - Bevarad medeltida dörr
- Bevarad inredning från 1700-talet
-1887 års dopfunt och glasfönster
-Kyrkogårdens grusgångar, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
FÄGRE KYRKA är öst - västligt placerad i västra delen av en rektangulär kyrkogård. Kyrkogården är belägen på en höjd. Sydväst om kyrkan, på motsatt sida av landsvägen, ligger en ny kyrkogård. Gamla kyrkogårdens huvudentré i väster utgörs av en äldre, dubbel smidesgrind med voluter överst. Grinden är upphängd mellan kraftiga stenstolpar med lockhäll och överst stenklot. Från grinden leder en grusgång med ojämna kalkstenar till kyrkans västportal. Runt kyrkan leder en grusgång med en låg kalkstenskant. Mot församlingshemmet i söder finns en enkel men i övrigt likadan smidesgrind, placerad mellan stenstolpar med koner och stenklot. Från grinden leder en rad med cementplattor mot kyrkans sydport. Mot åkrarna i norr vetter en enkel smidesgrind mellan stenstolpar. Kyrkogården inramas av en stenmur.
Huvuddelen av gravvårdarna ligger söder om kyrkan. Enstaka gravar inramas av stenram. I sydöst finns en tumba från 1915. I öster är de flesta vårdarna belägna utmed östra kyrkogårdsmuren. Söder om koret finns en 1700-talsgravsten.
NYA KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården inramas av en stenmur av stenkvadrar. En enkel, äldre och dubbel smidesgrindgrind i öster är placerad mellan murade stolpar. En smidesgrind mot söder är upphängd mellan stenstolpar. Kyrkogårdens gravar indelas i kvarter, bland annat genom häckar.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - FÄGRE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1195, 1900: 2135, 1995: 841
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Fimmerstad införlivad efter 1571.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrka och prästgård ligger på sandimpediment på den uppodlade slätten, 1,5 km sydväst om Göta kanal och lika långt från järnvägssamhället i öster. Mot Fägrebäckens bro, 300 m söderut, leder en allé. Fägre socken ligger söder om Töreboda.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan med ett smalare, tresidigt avslutat kor i öster samt torn i väster. Utbyggd sakristia i vinkeln mellan norra korsarmen och koret. Av den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft, återstår den större delen av långhuset. I öster fanns enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta ett smalare kor (korets ursprungliga avslutning i öster är inte känd). Även västtornet härrör från äldre medeltid och är antingen samtida med eller något yngre än långhuset. Ett gravkor uppfördes 1586, på medeltidskorets sydsida, för Filip Bonde till Bordsjö-Säckestad, marskalk hos hertig Karl. Det nuvarande högkoret uppfördes 1665, men då som gravkor för Thord Bonde och Anna Wernstedt. Korsarmar tillbyggdes 1705, varvid medeltidskyrkans högkor och gravkoret från 1500-talet raserades. Sakristians uppförandetid är okänd.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är putsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Såväl korskyrkan som västtornet har kraftiga hörnlisener eller strävpelare. Västtornets romanska, dubbelvälvda ljudöppningar är delvis bevarade. Tornets nuvarande överbyggnad härrör från en genomgripande restaurering under 1887, under ledning av lektor Adolf Kjellström. Kyrkorummet är helt övervälvt. Långhusets två västliga travéer har senmedeltida stjärnvalv av tegel, vilket är unikt för landskapet. Även interiören förändrades till färgsättning och fast inredning under 1880-talet. Vid restaureringen 1951-52 under ledning av arkitekt Axel Forssén var dock avsikten att framhäva kyrkorummet äldre stilkaraktär. Bl a konserverades och återuppsattes då altartavla och predikstol från 1758 respektive 1705.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Carshult, G: Fägre kyrka. 1943..
.
Carshult, Gösta B, Fägre kyrka, 1980.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin