Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Sunnersbergs kyrka har ett högt och markerat läge på den delvis uppodlade halvön Kålland i Vänern. Kyrkan utgör, tillsammans med en före detta skola med lärarbostad och en angränsande gård, en äldre kyrkomiljö.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en stenmur och en trädrad. Sydöst om kyrkan ligger en välbevarad, bod av sten från 1746. I anläggningen ingår en äldre ekonomibyggnad, kalkstenstrappor, grusgångar och järngrindar. Här finns även äldre gravvårdar, varav vissa med stenram eller järnstaket, samt tre gravhällar.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Av den medeltida kyrkan återstår västra delen av långhuset och det senmedeltida tornet, medan det tresidigt avslutade koret tillkom 1709. Förövrigt utgör exteriören, med korsarmar, rundbågiga portaler och dekorativ fris från 1860-talet, en representant för det sena 1800-talets nyromanik.
I vapenhuset förvaras en dubbel liljesten. Altaruppsats och epitafier stammar från 1700-talet och altartavlan skänktes samtidigt till kyrkan. Kyrkorummet är emellertid, genom sin öppna trätakstol med skulpterade konsoler och genom sin bevarade 1800-talsinredning, främst präglat av de nyromanska ideal som dominerade vid ombyggnaden 1869. 1900-talet representeras genom bänkinredningen från 1955 samt genom 1994 års färgsättning, som strävade att återgå till 1860-talets färgsättning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan, kyrkboden, skolan och angränsande gård utgör en ålderdomlig kyrkomiljö i Kållands odlingsbygd. -Medeltida murverk i torn och i västra delen av långhuset utgör ett omistligt historiskt dokument -Kyrkan representerar de små medeltida sockenkyrkor som byggts om till salkyrkor på 1700-talet och 1800-talet. -Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
-Kyrkans sedan 1860-talet välbevarade fasta inventarier och inredning
-Altaruppsatsen och altartavlan
-Kyrkans liljesten
-Kyrkboden från 1746.
-Kyrkogårdens trappor, grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Korsarm, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2003)
SUNNERSBERGS KYRKA - Kyrkan är korsformig med fyra höga korsarmar utgående från korsmitten. Östra korsarmen är något längre än övriga genom sitt urbyggda tresidigt avslutade kor. Kyrkan har ett något smalare torn i väster och sakristia i nordöst. Kyrkan är medeltida. Den medeltida prägeln är främst bevarad i tornet, medan exteriören i övrigt speglar det sena 1800-talets nyromanska ideal.
FASAD - Kyrkan är uppförd av kvaderhuggen sandsten. I tornet består stommen av gråsten med enstaka sandstenar. Fasaden är vitmålad och spritputsad. Kyrkan har dock oputsade hörnkedjor i södra korsarmen och i västra korsarmens nordvästra hörn. Fönster och dörromfattningar är slätputsade. Under korsarmarnas takfot har fasaden dekor i form av profileringar samt härunder trappstegsformad reliefgesims i slätputs. Sockeln är huvudsakligen oputsad och skråkantad. Östra tvärskeppet och sakristian har dock hög, putsad sockel. Tornet saknar sockel liksom västra tvärskeppets sydfasad. Öster om sydportalen är ett solur.
PORT - Kyrkan har en portal i väster samt en i gaveln av vardera korsarm. Portarna utgörs av bruna pardörrar med vardera fyra speglar, ornerade genom korslagda ribbor. Över dörrarna är rundbågiga överfönster. Portarna är placerade i vimperger/portaler, utbyggda ca 50 cm från fasaden och försedda med kopparplåtsklädda sadeltak. Dörrnischerna är perspektiviska. Tympanonfälten pryds av inpressade rundbågar. Framför västra porten är en trappa av sju kalkstenar med handledare av järn mot norr. Framför södra portalen är tre trappsteg samt ett vilplan i form av en gravhäll. En trätrappa och en träramp leder till norra porten.
Sakristian har en port mot norr. Den består av en brunmålad trädörr av vertikala brädor med ett litet rektangulärt fönster upptill.
FÖNSTER - Kyrkan har i västra korsarmen två parställda fönster vid varje sida. I västra korsarmen finns två fönster mot söder och ett mot vardera norr, sydöst och nordöst. Norra och södra tvärskeppen har mot väster vardera ett fönster samt i gavelröstet en trefönstergrupp. Gruppens mittfönster är högre än övriga. Södra tvärskeppet har även ett fönster mot öster. Samtliga fönster är brunmålade, rundbågade och placerade i grunda, rundbågiga nischer. De är nedtill indelade i smårutor och överst är en rund spröjs. Omfattningarna är slätputsade. Under fönstren finns kopparbleck. Öster om sakristians port samt i östfasaden finns vardera ett fönster med samma utformning som de övriga.Tornet har i tredje våning ett litet rektangulärt fönster mot söder, ett mot norr samt en rektangulär glugg i varje väderstreck.
TAK - Kyrkan har korsformigt tak, klätt med skiffer. Tornet täcks av ett uppåt avsmalnande torntak med träspån. Torntaket kröns av ett kors med kulor.
Takrännor och stuprör är av kopparplåt.
SUNNERSBERGS KYRKA -Kyrkan är korsformig med fyra höga och breda korsarmar utgående från korsmitten. I den östra är det tresidigt avslutade koret beläget och den västra utgör tillsammans med korsmitten det egentliga långhuset. De båda korsarmarna i söder och norr är öppna mot korsmitten och inredda med likadana bänkar som långhuset. Över västra, södra och norra korsarmen är en läktare. Norr om koret är en sakristia och i tornets bottenvåning vapenhus. Interiören präglas av 1869 års förändringar. Den öppna trätakstolen med synliga bjälkar är nyromansk.
LÅNGHUS - Långhuset består av västra korsarmen - korsmitten. Västligaste delen av östra korsarmen ingår också i långhuset. I denna del är predikstolen placerad på nordsidan. Långhuset uppdelas genom en bred mittgång samt genom tvärgångar framför södra och norra korsarmen. Över västra delen av långhuset är en djup orgelläktare. I västväggen är en dörr till vapenhuset. Närmast västväggen är bänkar borttagna för att få ett litet "kyrktorg". I sydväst finns klädhängare och i nordväst ett bokbord.
GOLV - Golvet består av rektangulära, hyvlade kalkstenar. Under bänkarna finns förhöjda golv av tvärgående, smala träplankor. I gångarna ligger tjocka, mönstrade gångmattor i grå färger.
VÄGG - De jämna väggarna är slätputsade och vitmålade. På sydsidan har lämnats två oputsade ytor, så att de ojämna sandstenarna framträder. Den östligaste väggytan markerar en äldre valvbåge.
På nordväggen är ett infällt epitafium av sten. Den rektangulära stenplattan i brunt har ritade inskriptioner och inramas av en rikt ornerad ram av grå sten samt underst en skulpterad konsol. Under epitafiet hänger två ovala porträtt av Jonas Hök, död 1744, och hustrun Margareta Bergman, död 1731. Porträtten är möjligen målade av Johan Aureller d.y.
På sydväggen, närmast koret, hänger ett stort, krederat och förgyllt, rikt skulpterat epitafium över Clas Ekblad, död 1737. Under detta hänger ett rektangulärt porträtt i olja av Clas Ekblad.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren mot vapenhuset i väster utgörs av en gråmålad pardörr med halvrunt ljusinsläpp ovanför. Varje dörrblad är indelat i två rektangulära speglar i ljusare grått innanför ramverk i blått och vitt. Dörr och ljusinsläpp är placerade i en rundbågad nisch.
FÖNSTER - Långhuset har två parställda fönster på varje långsida. De vitmålade, rundbågade innerbågarna består i nedre delen av tolv kvadratiska rutor. I den övre halvcirkeln finns en rund spröjs. Varje fönsterpar har gemensam placering i en rundbågig, djup fönstersmyg med raka sidor, putsad och målad som väggarna. Vapenhusdörrens ljusinsläpp utgörs av ett ljusgrått, halvrunt fönster med fem rundbågiga glasrutor.
TAK - Kyrkan har ett öppet korstak av trä med synliga bjälkar. Taket består av gulmålade vertikala bräder. Bjälkarna är målade i en mörkare, gulbrun färg och har dekorativa, profilerade konsoler närmast väggen. Rundade, triumfbågar av trä skiljer långhuset från de tre läktarna. Bågarna har skulpterade konsoler. Tympanonfälten är försedda med genombruten dekor i form av fyrpass. På orgelläktaren, mot väggen mot vapenhuset, finns en likadan båge med tympanonfält. Under läktaren är ett vitt brädtak, indelat genom korslagda, vitmålade bjälkar.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom att det ligger på ett trappsteg högre nivå. Altaret är placerat invid östväggen och den runda altarringen ca 1,5 meter från väggen. På sydväggen är ett dopaltare och över detta hänger en ikonmålning. Dopfunten är placerad i korets södra del. I norra delen finns en dörr till sakristian, väster om denna läktartrappa och öster härom en rokokokokarmstol med svart, sekundär målning.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. Framför altaret är ett litet, förhöjt, gråmålat trägolv. Framför altaret är en yllematta med geometriska, vävda mönster i blått och grått.
VÄGG - Korväggen är en fortsättning på långhusväggen. Den tresidiga koravslutningen i öster bryts genom gulbruna hörnpilastrar av trä. På nord - och sydväggen hänger närmast taket sju respektive sex oljemålningar med guldfärgad ram. Målningarna, vilka visar Kristus och apostlarna, satt tidigare i ett läktarbröst. Öster om dörren hänger på nordväggen två begravningsvapen i rött och guld. (Ioren? Clason) På sydväggen finns ett epitafium - se nedan.
DÖRR - Den nya dörren till sakristian är vitmålad och indelad i två speglar. Den är placerad i en djup, rektangulär nisch.
FÖNSTER - Koret har mot söder två tätt sittande fönster placerade i separata smygar. Mot sydöst respektive nordöst är ett likadant fönster. Dessa omges av rumshöga, släta omfattningar i relief.
TAK - Kortaket är en fortsättning på det öppna långhustaket. Östra delen, över koravslutningen, är välvt och indelat i tre kappor genom gördelbågar av trä. Mellan östra och västra delen av kortaket är ytterligare en valvbåge. (se långhustak)
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret av trä, troligen 1869, är vitmålat och indelat i speglar genom guldfärgade lister. Framsidan pryds av en inramad cirkel med ett grekiskt kors med strålar målat i guld. På altaret är ett krucifix.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av fyra kvarter. Bänkinredningen är från 1955. Kvarteren uppdelas genom mittgång och i korsmitten av tvärgångar. Bänkkvarteren är öppna mot mittgångarna, men slutna mot ytterväggarna. Väggskärmar och bänkarnas insidor är målade i ljusblått och överliggarna i mörkt gråblått. Gavlar samt övriga skärmar är ljusare gråblå och pryds av rektangulära speglar med rosa marmoreringar samt guldfärgade ramar. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. I de två östra kvarteren finns vardera fem bänkar, i de västra sju stycken.
PREDIKSTOL - Den polygona predikstolen är målad i engelskt rött. Runt övre kanten är ett grått textband med bibelcitat På varje sida är ett rektangulärt, blått fält med en skulpterad putti. Över figurerna hänger snidade festonger i guld, grått mm och under dem blå medaljonger med guldfärgade ramar samt de la Gardies och Maria Euphrosynes vapensköldar. Fälten uppdelas genom mörka, marmorerade korintiska kolonnetter. Under predikstolskorgen finns nedhängande, skulpterade festonger och fruktklasar i guld och grått. Trappan från öster täcks av grön heltäckningsmatta. Skärmen utmed trappan är engelskt röd med speglar, innanför blå och guldfärgade ramar. Predikstolen skänktes till kyrkan på 1670-talet av Magnus Gabriel de la Gardie. Den var en period övermålad med vitt och guld.
ORGEL - Orgeln från Härngrens orgelbyggeri, tillverkad 1899, utbyggdes 1994. Den har femton stämmor, fördelade på två manualer och pedalstämma. Spelbordet är vänt åt väster. Fasaden stammar från en orgel som 1857 skänktes till kyrkan av Gustav Piper. L Haweman ritade den nyklassicistiska fasaden med sina fem pipfält. De yttersta fälten är placerade i tureller, krönta av guldfärgade lyror. Över spelbordet är en skulpterad, förgylld putti. Fasaden har uppskjutande, rundbågad mittdel med Pipers skulpterade, förgyllda vapensköld samt pryds upptill av snidade och delvis förgyllda, snidade friser.
LÄKTARE - Läktaren från 1869 vilar på åtta åttkantiga, gulbruna pelare , varav de fyra mellersta är fästa i bänkar. Pelarna är rikt ornerade genom sniderier Läktarbröstet består av hela, raka skärmar, smyckade av guldfärgade arkadbågar och pilastrar i relief. Nederst sitter en snidad uddfris. På läktaren finns fem gradiner vid varje sida. På gradinerna står ljusa bänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan och altaruppsatsen, tillskrivna Anton van Dyck, skänktes 1779 av Clas Julius Ekeblad. Altartavlans bild skildrar Jesu döda kropp, buren av änglar. Färgerna är mörka med vita, blå och röda inslag. En tidigare altartavla var skänkt 1681av Magnus Gabriel de la Garde, men såldes 1779.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av en rikt dekorerad ram. Närmast tavlan är en guldfärgad, gustaviansk list med snidade äggstavar mm samt överst Ekeblad-Hornska alliansvapnet. Utanför denna är en bred, ram, stänkmålad i vitt och grått på gulbrun botten. Underst på tavlan är två förgyllda, skulpterade konsoler. Det rundbågade krönet pryds av ett guldfärgat moln med uppgående sol samt överst en symbol för kärlek i form av en skulpterad, förgylld fågel, matande sina ungar med blod. Fågeln har ursprungligen suttit på ett predikstolstak.
ALTARRING - Den rundade altarringen utgörs av ett helt, vitmålat skrank med dekor i form av fyrpass i relief. Fyrpassen omges av ett vitt, enkelt ramverk. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gult tyg. Altarringen är troligen från 1869. Altarringen gjordes delbar vid 1994 års renovering.
DOPFUNT - Dopfunten från 1869 är av vitmålat trä. Den har sexsidig, nedåt konande cuppa. Sidorna har guldfärgad reliefdekor i form av eklöv samt härunder trepass. Foten pryds av profileringar samt arkadbågar i guldfärgad relief.
LJUSKRONA - Över korsmitten hänger en stor malmkrona och över koret en liten ljuskrona med mässingsarmar samt nedhängande löv av kristall.
NUMMERTAVLA - Kyrkan har tre ovala, vita nummertavlor med guldfärgad ram.
EPITAFIUM - Ett epitafium från 1747 finns över Clas Ekeblad d.ä. Det rikt snidade och förgyllda epitafiet visar Ekebladska vapnet med två gripar.
SÖDRA KORSARMEN - Södra korsarmen består av två kvarter, uppdelade genom en mittgång. I gaveln är en port med samma utformning som vapenhusdörren. I väster och öster finns vardera ett enkelt fönster av samma utformning som långhusfönstren. Över korsarmen finns en läktare med samma utformning som orgelläktaren. Läktarbröstet har dock en utsvängd liten balkong. I östra hörnet är en läktartrappa med omålade trätrappsteg och en handledare av trä. Trappan har rakt lopp, men svänger överst. Under trappan är en vit skärmvägg med vit spegeldörr, som leder in till ett förråd från 1994.
I sydväggen och västväggen är kalkstensreliefer föreställande de tolv apostlarna infällda i brösthöjd. Varje apostel är placerad i en arkadbåge. Relieferna utgjorde sidostycken i Måns Silfverhielms och hans hustrus gravtumba från 1645. (Raserad 1869) På östväggen är den före detta tumbans täckstenar med porträtt och inskriptioner i relief infällda.
NORRA KORSARMEN - Östfönstret är igenmurat. På nordväggen är en porträttgravhäll av kalksten över Clas Andersson, död 1614, och hans hustru. I västväggen är, söder om fönstret, infällt en porträttgravhäll över Iöran Classon Ekeblad, död 1614. Norr om fönstret finns här en stenplatta med inskription över donatorer vid förändringar 1709 samt härunder en minnessten över ombyggnad av kyrkan 1869. I östväggen är en infälld gravhäll över Nicholaus Nichander, död 1709, och hans hustru Catharina Fegraea. Vid sidorna av denna hänger ovala porträtt av dessa, möjligen målade av Johan Aureller d.y.
Övrigt: Se södra korsarmen.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget två trappsteg lägre än långhuset. Vid norra väggen går en läktartrappa upp från väster. Trappa: se långhus. Under trappan är en vit brädvägg med vit dörr samt innanför denna förrådsutrymmen.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Innerväggar har vit, slätputs. På sydväggen är uppsatt en stor gravhäll med krucifix. Väster om denna är en dubbel liljesten.
PORT/DÖRR - Se långhus, dörr till vapenhus.
TAK - Taket består av ett vitmålat brädtak , indelat genom vita bjälkar.
SAKRISTIA - Ny sakristia byggdes 1955 på platsen för en äldre sakristia. I västväggens norra del är en dörr, som leder till portens vindfång. I södra delen finns inbyggda, naturfärgade textilskåp från 1994. Mellan dessa finns ett vitt träaltare med guldfärgat kors i relief. I rummets nordöstra hörn är en vit garderob. Ett ekskrivbord står vid östväggen och utmed sydväggen är ett piano.
GOLV - Golvet består av röda tegelstenar.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
DÖRRAR - Dörren mot väster är ny, vitmålad och försedd med två speglar. I vidfånget finns åt söder en toalett och åt norr port. Porten är vit, indelad i tre speglar och har överst ett rektangulärt litet fönster.
FÖNSTER - Mot norr och öster är ett helt, vitmålat nytt fönster, placerat i en grund smyg. TAK - Det plana trätaket i södra sakristian är målat i vitt.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Våning två är belägen väster om läktaren. Golvet består avslipade plankor, väggarna är vita och slätputsade och taket är ett vitt brädtak. Här finns en brunådrad kista. Via en brant trappa /stege av trä och en vit lucka når man vidare. Golv och tak på våning 3 utgörs av omålade och obehandlade träplankor. Väggen är oputsad och utgörs av sandstenskvadrar. Ett fönster finns mot norr. Våning 4 - Tak, väggar, golv - se våning 3. Här hänger de två klockorna. Den ena är från medeltidens slut och försedd med minuskelinskription. Den andra är gjuten 1752 av Nils Billsten, Skara.
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 04
Byggnadsdel (2003): Kor - Polygonalt korutsprång, Korsarm, Kors - På kula, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
SUNNERSBERGS KYRKA - byggdes 1200-1250. En bevarad, dubbel liljesten förvaras nu i kyrkans vapenhus. Kyrkan förlängdes under senmedeltid och fick ett torn på 1400-talet. En brand drabbade kyrkan 1583. Enligt Peringskiölds Monumenta från 1671 består kyrkan då av rektangulärt långhus med lägre och smalare, rakslutet kor, vapenhus i söder, sakristia i norr samt ett gravkor för Måns Silferhielm, byggt 1645. På korets sydsida finns ett tregruppsfönster. Troligen var kyrkan välvd.
På 1670-talet skänkte de la Gardie nuvarande predikstol till kyrkan. 1697 byggdes en läktare. År 1709 förlängdes den i öster och fick ett nytt, tresidigt kor och sannolikt revs valven. Det nya trätaket pryddes 1713 med dekormålning av Petter Wernberg. På kyrkogården fanns ännu 1725 en klockstapel. 1735 renoverades altaruppsats och predikstol av Lars Hasselbom, Lidköping. 1744 byggdes en ny läktare. En bod, i kyrkans arkiv kallad tyghuset, byggdes 1746. Altartavlan, tillskriven Anton van Dyck, 1620-tal, skänktes 1779 av Clas Julius Ekeblad. 1774 utfördes de läktarmålningar, som nu finns på korväggen. 1786 fick kyrkan sin första orgel, byggd av Johan Everhardt s:r, Skara.
1857 skänktes av Gustav Piper en orgel, byggd av Fogelberg, Lidköping. L Haweman ritade fasaden. 1868 - 1869 skedde en större tillbyggnad med korsarmar, ny sakristia, tak, läktare, bänkar, dopfunt och huvuddelen av övrig inredning. Fönster förstorades. Av det gamla vapenhuset, som nu revs, återstår östra väggen som nu ingår i södra korsarmens västmur. Nytt vapenhus inreddes i tornunderdelen. Silfverhielms gravkor revs. Byggmästare var A Pettersson, Uppsala. Orgeln utökades till åtta stämmor 1899 av CA Härngren, Lidköping.
1913 - 1914 lades nytt ekspån på taket, en skorsten ommurades och in - och utvändig ommålning i vitt och guld skedde. 1928 uppsattes ett solur. 1935 inlämnades förslag till elektrisk uppvärmning av Elektriska AB Skandia, Göteborg.
1955 restaurerades kyrkan enligt ritningar av Axel Forssén. Ny sakristia uppfördes. Yttertaket omlades. Korgolvet höjdes. Olle Hellström konserverade predikstol, altartavla och epitafium. Värme, och elektrisk klockringning, lucköppning samt kraft ominstallerades enligt Sigurd Lidéns program. Väggar, tak, fönster, dörrar, orgelfasad, läktare, altarring och altare målade. Två nya nummertavlor tillkom liksom ny bänkinredning. Fönster målades utvändigt. 1971 utvidgades kyrkogården söder om vägen och parkeringsplats anlades här. 1976 bekämpades strimmig trägnagare av Anticimex. En invändig renovering genomfördes 1994. För måleriarbetena svarade Mellby måleri, murningsarbetena av Zälles Byggservice. Syftet med renovering var bland annat att återgå till den ljusa färgsättningen som föregick 1950-talets renovering. Orgelverket renoverades. Innertaket, läktarbröst, bänkar, altarring, orgelhus och väggar målades. Ny elektrisk uppvärmning med värmefolier under bänkarna samt väggpaneler installerades. Program för installationerna var upprättat av Grydbecks ingenjörsbyrå. Altarringen kläddes med nytt tyg. Ett gjutjärnsstaket på kyrkogården målades. Altaruppsats, predikstol och ett epitafium konserverades. Altarringen gjordes delbar. Textilskåp för sakristian tillverkades av Per-Åke Leckström, Spiken. Nya förråd inreddes under läktartrappor i norr och söder. Då tre bänkar på varje sida avlägsnades i väster upptäcktes en gammal, inmurad sydportal.
År 1620-1629 Fast inredning - altaruppsats
Skänkt 1779 av Clas Julius Ekeblad.
Konstnär: Anton van Dyck
År 1670-1679 Fast inredning - predikstol
År 1713 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar i koret.
Konstnär - Dekormålare: Petter Wernberg
År 1735 Fast inredning - predikstol
Renovering.
Konstnär: Lars Hasselbom
År 1735 Fast inredning - altaruppsats
Renovering.
Konstnär: Lars Hasselbom
År 1744 Fast inredning - läktare
År 1774 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar som utfördes på läktarbröstet finns nu på korväggen.
År 1786 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Everhardt d ä
År 1857 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Sven Fogelberg
År 1857 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Arkitekt: Ludwig Hawerman
År 1869 Fast inredning - läktare
Byggmästare: A Pettersson, Mösseberg
År 1869 Specifika inventarier - dopfunt
Byggmästare: A Pettersson, Mösseberg
År 1869 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: A Pettersson, Mösseberg
År 1899 Fast inredning - orgel, orgelverk
Utökad.
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
År 1913-1914 Underhåll
Nytt ekspån på taket. Skorsten ommuras. In - och utvändig ommålning.
År 1935 Teknisk installation - värme
Elvärme. Något osäker uppgift.
År 1955 Teknisk installation
Ominstallering elektrisk värme och kraft. Elektrisk lucköppning och klockringning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1955 Konservatorsarbeten
Predikstol, altartavla och epitafium.
Konservator: Olle Hellström
År 1955 Fast inredning - bänkinredning
Ny inredning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1955 Underhåll - interiör
Ny inredning i sakristian. Höjning av korgolv. Ommålning av väggar, tak, inedning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1994 Fast inredning - altarring
Görs delbar
År 1994 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning innertak, läktarbröst, bänkar, alarring mm.
År 1994 Specifika inventarier - textilskåp
Nytillverkade för sakristian.
År 1994 Teknisk installation
Ny elinstallation för värme med paneler och värmefolier.
År 1994 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predisktol, epitafium.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Forssén,Axel:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin