Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Strö kyrka har ett högt och markerat läge på en ås i en fornlämningsrik del av halvön Kålland i Vänern. Bortsett från angränsande före detta prästgård saknas nära bebyggelse.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en stenmur och en trädrad. I anläggningen ingår smidesgrindar, grusgångar, runstensfragment,, fem stenkors från 1600-1700-tal samt flera gravvårdar med järnstaket.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans kor och långhus uppfördes under tidig medeltid, medan tornet och sakristian är senmedeltida. Torntaket är troligen det det ursprungliga. Från 1500-talet stammar ett gravkor över Gabriel Oxenstierna från Lindholmens slott. Vid en renovering på 1920-talet avknackades fasadputsen. Den medeltida planen och utsträckningen är till största delen bevarad liksom figurativa reliefer i fasaden. Byggnaden är, med undantag av en igenmurad sydportal och förstorade fönster, en god representant för en romansk kyrkobyggnad.
Kyrkans interiör präglas av senmedeltiden genom kryssvalv, i koret med välbevarade muralmålningar av Nils Håkanssons verkstad. Från medeltiden är även en dopfunt, en järnbeslagen dörr och troligen altaret. Från sent 1500-tal är predikstolen. Barocken har satt avtryck i interiören bland annat genom flera begravningsvapen, predikstol och altaruppsats. Bänkinredningen är bevarad från tidigt 1800-tal och korbänkarna troligen från sent 1800-tal. I övrigt präglas interiören av 1920-talets renovering, då muralmålningarna befriades från övermålning och väggarna mellan gravkor och långhus samt mellan torn och långhus revs.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan har ett framträdande läge i Kållands godsdominerade odlingsbygd.
-Kyrkan speglar inflytandet från de närbelägna godsen under främst 1600-talet och 1700-talet. -Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden.
-Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
-Medeltida reliefer i fasaden och runstensfragment.
-Interiörens bevarade medeltida målningar.
-Oxenstiernas gravkor med tumba.
-Medeltida dopfunt och järnbeslagen dörr.
-Inredning från 1800-talet.
-Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, runsten och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Gravkor - Norr, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2003)
STRÖ KYRKA - Kyrkan består av kort långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor, sakristia norr om koret, gravkor norr om långhuset och ett smalare torn i väster. Kyrkans långhus och kor är tidigmedeltida, medan torn och sannolikt sakristia är senmedeltida.
FASAD - Tornet är uppfört av obearbetad natursten, medan långhuset, sakristian och koret är byggt av sandstenskvadrar med endast enstaka obearbetade stenar. Gravkoret är spritputsat och grått, medan övrig fasad sedan 1921 är oputsad. Tornet har flera raka ankarslut. I tornets sydvästra och nordvästra hörn finns breda strävpelare mot väster samt mot söder respektive norr. I långhusets sydöstra hörn finns en strävpelare mot söder. Strävpelarna är byggda av obearbetad natursten. Strävpelarna avtrappas något uppåt och är i vinkeln mellan den övre smalare och nedre bredare delen försedda med ett pulpettaktak av kalksten. De kröns av ett pulpettak med svart plåt. Tornet smalnar i höjd med tredje våning av något. På den hylla som bildas mellan det smalare och bredare partiet finns en gesims i form av en utåt lutande kalksten. Sockel saknas i långhus och kor. I södra delen av koret och långhuset finns dock en del utstickande stora hällar nära marknivån. Sakristia och gravkor har sockel av obearbetade stenar? I sakristians nordöstra hörn är ett inmurat gravhällsfragment. Högt på korets sydfasad finns två romanska, dock inte helt kompletta, reliefstenar. Den västligaste avbildar den sista måltiden och den östligaste Mikael med vågskål, djävulen samt en mänsklig figur med ormar vid bröstet.
PORT - Porten utgörs av en brun pardörr av trä med fiskbensmönstrad fyllning. Över porten är ett fönster. Dörr och fönster är placerade i liv med fasaden. Dörren har en omfattning i form av två kantställda kalkstenar. I dessa är gångjärnen monterade. Framför porten ligger en stor, sprucken kalksten.
FÖNSTER - Långhuset har på nordsidan två rundbågiga, brunmålade fönster. De består av två lufter nedtill och två upptill. De nedre lufterna indelas genom träspröjs i vardera tio rutor och de nedre i två stycken. Fönstren har bruna fönsterbleck. Mitt på sydfasaden är en romansk, smal fönsteröppning, nu igensatt med träskiva. Gravkoret har mot norr ett rundbågigt, brunt fönster med sex rutor och sakristian mot norr ett litet fönster med fyra rutor. Ett brunmålat, rundbågigt ljusinsläpp över västporten består av två lufter, i sin tur indelade i åtta smårutor genom träspröjs.
På korets östfasad är ett ursprungligt fönster med fyrpassformad öppning, nu igensatt med sten. Härunder är ett uthugget grekiskt kors i rund fördjupning. Tornet har mot öster en liten rundbågig glugg på andra våningen. På klockvåningen är en rektangulär glugg i varje väderstreck. Gluggarna har solbänkar av kalkstenar samt brun lucka.
TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak, liksom kor, sakristia och gravkor. Dessa tak är täckta av svart järnplåt. Tornet har ett nedtill utsvängt torntak, täckt med ekspån. Kyrkan har stuprör av koppar.
STRÖ - Kyrkan består av ett litet långhus, något smalare, rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr, korkapell i norr samt vindfång mellan långhus och västport. Tornets underbyggnad ingår i långhuset.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en mittgång, en liten tvärgång framför torndörren i sydväst samt en tvärgång framför gravkapellet i norr. En bågformad öppning skiljer det egentliga långhuset från tornet. Bänkarna når ända intill gavelväggen i väster. I långhusets sydvästra del, med spelbord mot öster, är en kororgel. Vid södra sidan, närmas koret är en predikstol. Norr om denna hänger i taket en skulpterad basunängel. Långhuset uppdelas genom tre valvbågar med pelare emellan. Pelaren mellan tornunderdel och övriga långhuset är påbyggd. På dess västvägg är inmurat en gravhäll och mot mittgången en annan gravhäll. Mot kor och mot gravkapell öppnar sig en kraftig valvbåge. Mitt på sydväggen, i mellersta valvet, sitter ett huvudbanér. Tornunderdelen, som utgör västra delen av långhuset, är något smalare än resten av långhuset.
GOLV - Golvet utgörs av rektangulära grova kalkstenar vid sydsida, i mittgång samt västra partiet av nordsidan. Östra delen av golvet norr om mittgången är av cement. Mittgången och tvärgången täcks av gulbruna gångmattor. Under denna ligger i mittgången flera äldre gravhällar.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i ljust gult. Väggens nedre parti, under fönstrens nederkant och i motsvarande höjd på sydsidan, är gråmålade. Det grå bröstningspartiet avslutas i söder samt väster om gravkorets ingång i norr av en blåmålad vägglist. Utmed golvet är en hög, gråmålad golvlist. Väggen indelas genom takvalvens pelare. Pelarparet mellan tornunderdel och det egentliga långhuset är kraftigt och har en inhuggen hylla på ca tre meters höjd. I tornunderdelen är putsen mycket tunn, så att de obearbetade stenarna framträder.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till tornet är upphängd utanpå väggen. Den rektangulära dörren består av en ljusgrå träskiva med ådringsmålning i ljusare grått. Dörren till vindfånget i väster består av gråmålad, en nyare pardörr. Vardera dörrblad har fyllning av fyra utsparade, gråådrade speglar med grön ram. Porten i väster består av en grå pardörr, klädd med pärlspont. Över såväl dörr som port är ett ljusinsläpp.
FÖNSTER - Långhuset har två större, rundbågade fönster på sydsidan. Fönstren är målade i gråvitt och innerbågarna består av fyra lufter. De är placerade i rundbågiga, utåt konande fönstersmygar, putsade och målade som väggen. Dörrens och portens ljusinsläpp utgörs av rundbågiga fönster med två lufter. Vardera luft är indelad i åtta smårutor genom träspröjs.
TAK - Taket består av tre romanska kryssvalv, varav det västligaste i tornet. Taket är putsat och målat som väggen.
KOR - Koret utgörs av en travé och avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom kraftig valvbåge. Det är ett kryssvalv långt. Altaret är placerat intill korväggen Över altaret är en rumshög altaruppsats. Vid vardera sida av altaret är en sluten före detta altarbänk, vänd mot väster. Innanför bänkskärmen sitter värmeelement. Den smala altarringen når ända intill dessa. Dopfunten är placerad på korets södra sida, och närmast långhuset leder predikstolstrappan upp från nordöst. I nordväggen är en dörr till sakristia samt väster härom en sluten korbänk, vänd mot söder.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. Innanför altarringen ligger en röd heltäckningsmatta. Innanför altarringen är ett förhöjt trägolv, täckt av gul heltäckningsmatta.
VÄGG Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Väggarna täcks delvis av målningar från 1400-talet. Se tak. Mot norr och söder finns bland annat draperimålningar i rött och något grönt på ca 1, 5 meters höjd. På östra korväggen finns, nästan dolt av aktaruppsatsen, en röd arkadfris föreställande Jesu födelse och Konungarnas tillbedjan och ovanför dessa två figurmedaljonger och fragmentariska målningar i rött kan skönjas även ovanför draperimålningarna om på syd - och nordväggen. Korväggens målningar visar troligen konungarnas tillbedjan bland annat.
DÖRR - En segmentbågad järndörr, bestående av horisontella järnplåtar, lagda omlott, leder till sakristian. Dörren har smidd dragring. Den är placerad i en segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstret har samma form och placering som långhusfönstret. TAK - Kryssvalvet är slätputsat och vitmålat. Valvet är försett med dekorativa kalkmålningar från 1460-talet av Nils Håkanssons verkstad. Dessa har varit övermålade, men framtogs åter 1921-1922. I mitten är en medaljong med en symbol för treenigheten i form av en person med tre ansikten. Denna omges av två sammanlänkade medaljonger på var och en av valvkapporna. De två östliga skildrar på var sin tron den välsignande Kristus och Maria i böneställning. De övriga valvkapporna visar apostlarna: den södra Andreas, Jacob d.ä., Simon och Filippus, den västra Judas Taddeus, Jacob d.y, Tomas och Bartolomeus, den norra Matteus, Paulus och Petrus. Ett band med delvis tydbara inskriptioner med apostlarnas namn i minuskler bildar en cirkel runt medaljongerna. I svicklarna finns växtdekor, bland annat stora flikar av blomblad, och geometriska ornament mot ristade bakgrundsmönster. Färgerna domineras av rött med vissa svarta konturer.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är murat av vitmålade sandstenskvadrar och täcks av en kraftig, slipad kalkstensskiva. Altaret, troligen från medeltiden, innehåller en relikgömma.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två kvarter i norr och två i söder. De avskiljs genom en mittgång, en tvärgång framför torndörren i söder, samt genom en tvärgång framför gravkoret i norr. Två bänkar har även avlägsnas på sydsidan för att ge plats åt kororgeln. I sydöstra kvarteret finns åtta bänkar öster om orgeln och tre väster om orgeln. Sydvästra kvarteret innehåller tre bänkar. I nordöstra kvarteret finns två bänkar och i nordvästra fjorton stycken. Bänkarna är öppna, men kopplas samman genom en grå bräda utmed mittgångens golv. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. De ljust blåmålade bänkarna är tillverkade av längsgående brädor. De har fyrsidiga ben, hel rygg samt mot mittgången svängda träkarmar. Fasta ljushållare är monterade i båda ändar av bokstöden. De är numrerade framifrån. De före detta altarbänkarna och nordsidans korbänk är försedda med grå skärmar. Skärmar och dörrar pryds av rektangulära nedsänkta speglar med ljusare grå marmorering innanför grön ram. Bänkinredningen är, enligt "Sveriges Kyrkor", troligen från 1800-talets första hälft.
PREDIKSTOL - Den gråmålade, polygona predikstolen har snidade hörnpilastrar. Varje sida pryds av en snidad festong och härunder en krans i vitt och guld. På en av sidorna är kransen utbytt mot en vapensköld. Den övre sargen har en snidad växtranka och den nedre en girlang i samma färg. Den vilar på en skärm av grå vertikala brädor. Trappan, klädd med heltäckningsmatta, leder upp från korets sydöstra hörn. Den har räcke med barriär, försedd med likadana speglar som korbänkarna. Predikstolen är troligen från 1500-talets slut.
ORGEL - Orgeln från Nordfors och co, Lidköping, är byggd 1956. Den har fem stämmor och en manual. Den har en enkel, omålad träfasad med spegelindelning. Orgeln är placerad bland sydsidans korbänkar. Spelbordet är vänt mot öster. Mot mittgången är en skärm, målad som bänkarna, samt med speglar marmorerade i ljusare grått.
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1700-talets mitt är en oljemålning på duk föreställande Kristus på korset. Färgerna är mörka med undantag av en röd himmel.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1600-talets slut är gråmålad med skulpterade växtornament i vitt och guld. Över tavlan är en medaljong med en duva samt en festong. Vid sidorna och ovanför tavlan är akantusblad och överst ett skulpterad änglahuvud. Upssatsen vilar på två konsoler i form av ätterna Lillies och Stenbocks, Lindholmen, vapen.
ALTARRING - Den sjusidiga altarringen består av ett gråmålat skrank, prytt av försänkta speglar ådrade i ljusare grått och försedda med grön ram. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med läder. Altarringen är från 1700-talet eller 1800-talet.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet har cylindrisk cuppa och fyrsidig fotplatta. Cuppan har dekor i form av uthuggna arkadbågar.
HUVUDBANÉR - Långhusets och gravkorets rikt skulpterade huvudbanér är skurna av trä. De har inskriptioner och i mitten guldfärgade löv på röd botten. Dessa omges av växtrankor samt överst en hjälm. Huvudbanéren, från slutet av 1600-talet, tillhör de Ekebladska och Oxenstiernska släkterna.
BASUNÄNGEL - korväggens ängel avbildas i flygande, framåtlutad ställning. Den vitklädda ängeln håller i högerhanden en guldfärgad basun och i den västra en vit texttavla med bibelcitat. Ängeln är troligen från 1600-talet.
GRAVKOR - Västra delen av gravkoret upptas av en stor gravtumba av kalksten med reliefer och inskription. Gravkoret och tumban restes på 1500-talet över Bengt Gabriel Oxenstierna, Lindholmen och dennes familj. På väggen över tumban hänger nio anvapen. I östra delen av rummet finns fyra bänkar av samma typ som långhusbänkarna, vända mot söder. Utmed östra väggen står ett blåmålat orgelharmonium och häröver ett huvudbanér.
GOLV - Golvet består av hyvlade, rektangulära kalkstenar.
VÄGG Väggarna är slätputsade och målade i gulvitt.
FÖNSTER - I norr är ett rektangulärt, gråvitmålat fönster indelat i sex rutor genom träspröjs. Fönstret är placerat i en utåt konande, rundbågig fönstersmyg, putsad och målad som väggen.
TAK - Taket är över tumban i västra delen tunnvälvt. Taket i östra delen består av ett kryssvalv. Taket är slätputsat och målat som väggen.
SAKRISTIA - Sakristian ligger ett trappsteg under koret. I sydvästra hörnet är ett elskåp. Utmed östra väggen skrivbord samt en bänk och häröver ett fönster. I fönstersmygen står ett träkrucifix. Framför nordväggen står ett textilskåp från 1998 med grå luckor. Varje dörr pryds av två nedsänkta, grönmålade speglar.
GOLV - Golvet består av grovt slipade kalkstensskivor. På golvet ligger en rektangulär, vävd kormatta med geometriskt mönster.
VÄGG - Väggarna gulvitmålade och slätputsade.
DÖRRAR - Den möjligen medeltida järndörren har ett kraftig stocklås och är placerad i en mycket djup nisch. FÖNSTER - Det vitmålade fönstret saknar innerbågar. Det lilla fönstret är indelat i fyra rutor med träspröjs. Innanför fönstret är ett järngaller i form av ett kors. Fönstret är placerat i en mycket djup, utåt konande fönstersmyg.
TAK - Taket är tunnvälvt. Valvet når ända till golvet. Taket är putsat och målat som väggen. TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av långhusets västra del. Via en brant trappa uthuggen i muren når man våning 2. I trappan är en liten, rundbågig glugg mot öster. Innergolv saknas på våning 2. Väggarna består av oputsade och obearbetade naturstenar samt mot öster av sandstenskvadrar. Det västliga långhusvalvet av tegelsten kan här studeras. En öppen trätrappa leder vidare till våning 3. Golvet består här av träplankor och väggarna av oputsad natursten samt mot öster av sandstenskvadrar. Våning 4. Golv, väggar - Se våning 3. I varje väderstreck är en glugg. Här hänger klockorna. En av dessa är från 1639 och den andra är gjuten 1755 av Nils Billsten, Skara, enligt inskription.
Fasadkulör (2003): Grå
Antal våningar (2003): 04
Byggnadsdel (2003): Gravkor - Norr, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
STRÖ KYRKA - Strö kyrka uppfördes under tidig medeltid. Kyrkan bestod vid denna tid av ett rektangulärt långhus med ett mindre, rakslutet kor. Från tidig medeltid är bevarat långhusets och korets murar, dopfunt och sandstensreliefer, nu placerade i sydfasaden. Dessutom finns en runsten på kyrkogården och en möjligen medeltida, järnbeslagen dörr. Kyrkan fick torn och välvd sakristia, sannolikt på 1400-talet. Tak- och väggmålningar i koret utfördes av Nils Håkanssons verkstad. På 1500-talet tillkom i norr ett gravkor tillägnat Bengt Gabriel Oxenstierna, Lindholmen, och dennes familj. Predikstolen är troligen från 1500-talaets slut. Tornets överbyggnad stammar från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. Från samma tid stammar altaruppsatsen och en basunängel. En läktare i väster byggdes på 1700-talet. På 1800-talet revs ett vapenhuse i söder och porten igenmurades. Fönstren förstorades och nya takstolar byggdes. Taket täcktes av plåt. En port upptogs i väster. Nuvarande bänkinredning tillkom.
1919 eldhärjades delar av koret. Elden spreds från en kamin som stod vid kyrkorummets norra sida. Tio takstolar, en del av yttertaket, altartavla samt två begravningsvapen skadades. 1921 - 1922 genomfördes en omfattande renovering under ledning av Axel Forssén. Brandskadade delar av taket lagades. Tornets spåntak omlades, avsatsen på tornet belades med ny kalksten. Putsen avknackades på alla fasader utom på gravkoret. Fasaderna fogströks. De senmedeltida kormålningarna framtogs och konserverades av artisten CL Lundén. Läktaren avlägsnades. Trägaveln mellan långhus och tornrum revs. Tornets bottenvåning inlemmades i kyrkorummet och inreddes med bänkar. Bänkar insattes även i den yngre delen (?) av gravkoret. Vindfång byggdes innanför västportalen. Väggen mellan gravkor och långhus revs. Gravkorets tumba renoverades samtidigt. Ett orgelharmonium placerades på en låg balustrad från gamla läktaren. Tre gravhällar flyttades in från kyrkogården och inmurades i mittgångens golv. En medeltida dopfunt flyttades in från kyrkogården och fick ersätta ett "dopställ". Elektrisk kraft installerades. Forssén fann en relikgömma under altarets puts. Gömman innehöll en träask med flisor, en bit linneduk samt en remsa av tunn blyplåt. I en strävpelare hittades en runsten, vilken framtogs. 1936 restaurerade G.A. Hellman en runsten, som tidigare legat i muren. 1937 fick man tillstånd för elektrisk uppvärmning. Program var utarbetat av Elektriska Aktiebolaget. 1955 lämnades tillstånd för elektrisk klockringning. 1956 inköptes en orgel från Nordfors och co, Lidköping. Altartavlan konserverades 1957. 1979 -1981 genomfördes inre underhållsarbeten i form av rengöring, lagning och omkalkning. Även långhusets yttertak reparerades och täcktes med svartmålad, galvaniserad plåt.
1998 insattes ny värmeanläggning med strålvärme under sitsarna och värmelister utmed väggarna. I sakristian placerades nya textilskåp, tillverkade av Leckströms snickeri, Spiken.
År 1200-1249 Specifika inventarier - dopfunt
År 1400-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
År 1650-1699 Fast inredning - altaruppsats
År 1700-1750 Specifika inventarier - altartavla
År 1700-1799 Fast inredning - läktare
År 1750-1899 Fast inredning - altarring
År 1800-1899 Fast inredning - bänkinredning
År 1921-1922 Konservatorsarbeten
Kormålningar framtages och konserveras
Arkitekt: Axel Forssén
Konservator: C.L Lundén
År 1921-1922 Teknisk installation - el
År 1921-1922 Underhåll - takomläggning
Arkitekt: Axel Forssén
År 1921-1922 Fast inredning - orgel
Orgelharmonium.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1937 Teknisk installation - värme
Elvärme. Årtalet något osäkert.
År 1956 Fast inredning - orgel
År 1979-1981 Underhåll
Invändig rengöring lagning, omkalkning. Långhusets yttertak repareras och täcks med galvaniserad plåt.
År 1998 Teknisk installation - värme
Ny elvärme med bl.a. strålvärme i bänkarna.
År 1998 Specifika inventarier - textilskåp
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin