Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kinne-Vedums kyrka har ett öppet och framträdande läge Kinnekulles odlingslandskap och omges av en mindre kyrkby.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omgärdas av en stenmur och av en trädrad. Kyrkogården indelas genom grusgångar och låga häckar i kvarter i kvarter. I kyrkoanläggningen ingår även smidesgrindar med stenstolpar och gravvårdar från 1800-talet, varav enstaka gravvårdar med stenram. På en kulle nordväst om tornet står tre resta, dubbla liljestenar, en enkel liljesten och två romanska stenkistor. Kyrkogården utvidgades i nordväst 1978.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan, som har västtorn med ålderdomlig huv, i söder vapenhus och i öster ett smalare kor med rundad absid, uppfördes av finhuggna sandstenkvadrar under tidigt 1100-tal. Tornet är troligen från ca 1200. Sakristian, norr om koret, uppfördes som gravkor på 1600-talet. Utmed den oputsade fasaden är bland annat en rest liljesten samt tre liljestensfragment. 1816 upptogs nuvarande västportal och fönstren förstorades, men i övrigt är exteriören oförändrad. Byggnadens intakta, medeltida planform och karaktär gör den till en god representant för den romanska sockenkyrkan. Det dunkla kyrkorummet präglas starkt av senmedeltiden tack vare sina kryssribbvalv och sin dekormålning från två olika tidsskikt: högmedeltid och senmedeltid. Från medeltiden har även bevarats skulpturer, järnbeslagen dörr, en romansk fönsteröppning, stavkorshäll i golvet samt det murade altaret.
Kyrkorummets får sin medeltida prägel främst genom bevarad ursprunglig plan med absid, bevarat absidfönster och genom sina senmedeltida kryssvalv. Från medeltiden har även bevarats en dopfunt, två madonnabilder , ett krucifix (nu placerat på altaret), en järndörr och ett stenaltare. Tiden omkring 1700 representeras genom valvmålningarna i berainstil, blomstermålade bänkdörrar och Nils Bratts predikstol från 1600-talets slut. 1702 revs väggen mellan långhuset och tornets bottenvåning. Vid Anders Rolands renovering 1916 framtogs och "bättrades" takmålningarna, som en tid varit överkalkade. Samtidigt avlägsnades en altaruppsats från 1700-talet och ny bänkinredning byggdes. 1963-1964 ombyggdes bänkarna med användande av de gamla, dekorerade dörrarna. Den romanska triumfbågen med palmettfris, som tidigare varit inmurad i västväggen och överputsad, återinsattes mellan långhus och kor. En läktare revs och ny altarring insattes. Syftet med renoveringen, ledd av Anders Ekman, var att återställa det romanska kyrkorummet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans öppna byläge.
-Kyrkan är en bevarad, medeltida byggnad av omistligt värde
-Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
-Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag.
-Kyrkorummets senmedeltida kryssvalv
-Den romanska triumfbågen
-Bevarade kalkmålningar från senmedeltiden
-Bevarade medeltida träskulpturer, dopfunt och altare
-Bevarad inredning och dekormålning från ca 1700.
-Kyrkogårdens trädrad, grusgångar, stenmur, smidesgrindar och liljestenar
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2003)
KINNE-VEDUMS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, lägre och smalare kor med rundad absid i öster, ett lågt vapenhus i söder, sakristia norr om koret samt ett något smalare, kraftigt västtorn. Under sakristian är en källare. Kyrkan har till stor del behållit sin medeltida prägel.
FASAD - Kyrkan är byggd av oputsade finhuggna sandstenskvadrar, medan tornets kvadrar är ojämnare. Vapenhuset har en grå ojämn puts. Kyrkan har hammarband av ek. Långhus, kor och absid har långhus oputsad, skråkantad sockel i två avsatser. Sakristian har hög oputsad, eventuellt nyare sockel. Utmed vapenhusets västfasad står en liljesten, ett fragment av en dubbel liljesten två fragment av enkla liljestenar samt ytterligare några stenfragment.
PORT - Sydporten i vapenhuset utgörs av en rektangulär, svart fiskbensmönstrad enkeldörr. Den har omfattning av mycket jämna, nyare sandstenskvadrar. Framför porten ligger två kalkstenshällar. Västporten i tornet är en smal, brun fiskbensmönstrad pardörr med ljusinsläpp - se fönster. Porten sitter i liv med fasaden. Framför finns en stentrappa med tre steg samt handledare på båda sidor. Porten upptogs 1816.
Väster om sakristian är på marken en källarnedgång från 1931 av grå träpanel med stenram. FÖNSTER - I långhusets sydfasad är ett större, rundbågigt fönster öster om vapenhuset. Det blåmålade fönstret i liv med fasaden har tvärpost samt fönsterbleck. Varje luft indelas genom sex kvadratiska rutor. Fönstret har övre omfattning i form av kantställda sandstenskvadrar. Långhusets nordfasad har två och korets sydfasad ett likadant fönster. Fönstren förstorades 1817, men förminskades åter 1964. Över västporten är ett ljusinsläpp i form av ett blåmålat halvrunt fönster, indelat i sex rutor.
I öster har sakristian ett rundbågigt, blåmålat fönster. Fönstret är genom träspröjs indelat i sex rutor. Det är placerat i en grund nisch med solbänk av kalksten. Mot norr är ett rektangulärt, nyare fönster. Dessutom har sakristian mot norr källargluggfönster. Absiden har ett mycket litet östfönster i en djup, konande nisch. Fönstret indelas i sex rutor genom blyspröjs.
Tornets andra våning har mot söder ett litet blåmålat, rektangulärt fönster i en grund nisch. Fönstret är spröjsat i fyra rutor. I tornets tredje våning finns mot väster en smal, rektangulär glugg med nät. Ljudgluggen mot väster är dubbelvälvd med fint huggen mittkolonnett. I söder och norr är en djup, rundbågad ljusglugg och i öster en rektangulär.
TAK - Långhuset, sakristian och koret har skiffertäckt sadeltak och bruna vindskivor. Långhusets östra gavelspets och sakristians norra gavelspets kröns av ett träkors. Sakristian har på västra takfallet en skorsten. Den runda absiden har skiffertäckt, kupolformat tak med en kort takås. Vapenhuset täcks av valmat sadeltak med skiffer. Tornet har ett rakt torntak med spån och kröns av ett ringkors med armarna avslutade genom kopparkulor. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.
KINNE-VEDUMS KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett litet rektangulärt långhus, lägre och smalare kor i öster, öster om koret en lägre och smalare absid, vapenhus i söder, sakristia i norr samt torn i väster. Tornets bottenvåning ingår i långhuset. Innanför västporten är ett vindfång. Kyrkans ojämna väggar och bevarade absid bidrar till en stark autenticitet. Under sakristian är en källare med ingång från utsidan.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom mittgång. Förutom dörr till vapenhus i söder finns en dörr/port i väster. Det egentliga långhuset avskiljs från tornunderdelen genom en bred rundbågig öppning. Bänkarna når på nordsidan fram till den smala kortväggen mellan långhus och tornunderdel. I söder når bänkarna fram till en tvärgång framför kortvägg respektive vapenhusvägg. Närmast koret saknas bänkar ca två meter. Här finns utmed nordväggen predikstol och utmed sydväggen en dopfunt. Långhuset avskiljs från koret genom en bred triumfbåge. I den målade manteln över triumfbågen hänger ett litet träkrucifix, som stod på altaret fram till 2001. På sydsidans kortvägg mellan kor och långhus hänger en nummertavla. I tornets bottenvåning står i nordvästra hörnet en kororgel och öster om denna ett piano. I sydväggen sitter en dörr till torntrappan. Torntrappan är rak och inhuggen direkt i sandstensmuren. Som handledare tjänstgör ett rep. Mot söder är i trappan ett nästan kvadratiskt, omålat fönster med fyra rutor, placerat i en nisch.
GOLV - Golvet utgörs av rektangulära , grovt hyvlade kalkstenar, troligen inlagda 1931. I mittgång samt tvärgång ligger gråmönstrade gångmattor. I tornunderdelen tränger fukt upp genom golvet. Öster om det södra bänkkvarteret är närmast väggen ett lågt grått, triangulärt träpodium, där en smidesljusstake är placerad.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i vitt. På sydsidans kortvägg, som skiljer tornunderdel från det egentliga långhuset sitter mot öster en porträttgravhäll med en man, kvinna och ett barn samt reliefdekor. Hällen från 1659 är till minne av Anders Dufva med familj, Böla. Närmast koret hänger på södra långväggen en madonna. Över triumfbågen är en målad geometrisk båge i grått, vitt och rödbrunt. Bågen markerar den 1702 vidgade triumfbågen. Över bågen finns en målad draperimålning i rött och blått med gula snoddar. Vid varje sida av draperiet är ett ovalt fält med målade bibelord i svart, inramade av grå och svarta växtornament. Nuvarande triumfbåge återinsattes på nuvarande/ursprunglig plats 1964. Triumfbågen är oputsad så att sandstenskvadrarna framträder. Ca två meter över golvet finns på varje sida en palmettbård i relief. Mitt på syd - respektive nordväggen finns i det egentliga långhuset en pelare. Pelarna är dekormålade - se tak.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till det grunda vindfånget framför västporten består av en gråmålad, rektangulär pardörr med mässingshandtag, troligen 1970-tal. Över dörren är ett halvrunt fönster. Dörr och fönster är genom träspröjs uppdelade i kvadratiska smårutor med glas samt placerade i en rundbågig nisch. Västporten består av en pardörr av vertikala brunmålade bräder. Dörren till vapenhuset är rektangulär och av senare datum. Det är en enkeldörr av rektangulära, omålade bräder med smideshandtag. Dörren är placerad i en djup, rektangulär nisch. Nischens sidor är oputsade så att sandstenskvadrarna framträder. Den brunmålade dörren till torntrappan är mycket smal och av horisontella, breda, profilerade bräder.
FÖNSTER - Långhuset har i söder ett och i norr två tämligen smala, rundbågade fönster. I torndelen saknas fönster förutom över dörren mot väster (se dörrar). De gråmålade, nya fönstren har en horisontell mittpost. Varje luft indelas genom blyspröjs i smårutor med ofärgat så kallat antikglas. Fönstren är placerade i rundbågade djupa, utåt något konande fönstersmygar och försedda med något lutande fönsterbänkar av grovt hyvlad kalksten. I varje bänk är en horisontell, grå liten träplatta.
TAK - Taket i det egentliga långhuset består av två slätputsade och vitmålade kryssvalv. Den östligaste travén smyckas av målningar i form av grå, svarta och brunröda mönster med växtrankor och berainornamentik i Läcköskolans anda. Målningarna tillkom på 1700-talet. I mitten är ett målat kronfäste i form av en fyrbladig blomma. Långhusets västra del, som ingår i tornet, är tunnvälvt, putsat och vitmålat.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom en triumfbåge - se ovan. I öster är en absid, där altaret är placerat ca en halv meter från östväggen. Altaruppsats saknas. Istället finns över altaret ett litet fönster. Den tresidiga altarringen är placerad ca en meter från väggen. På sydväggen, väster om ett fönster, hänger en madonna.
GOLV - Korgolvet från 1964 utgörs av slipade, mörkgrå kalkstenar. Golvet är av senare datum. Framför altarringen ligger en rektangulär kormatta i geometriska blå, gula och röda mönster. Mattan är vävd vid Agda Österbergs Ateljé Tre Bäckar.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitmålad. På sydväggen finns, öster om ett fönster, en svagt böjd relieflist. Absiden är hjälmvälvd. På den smala väggbiten över absiden finns målad dekor av samma typ som takmålningarna. Ett målat bibelord inramas av en grå enkel växranka och omges på båda sidor av grå växtornamentik. Över dörren till sakristian finns en minnessten med reliefer över Jean Kagg och Christina Körning ("JK CK") 1695. Öster om dörren till sakristian, en dryg meter över golvhöjd, är en ristad runinskrift. (MAR)
DÖRR - Sakristidörren är en rektangulär järndörr av järnlameller och nitar. Dörren är placerad i en djup, rektangulär, fint skråhuggen nisch av oputsad röd sten, möjligen sandsten. Vid nischens östra sida, ca tre dm från golvet, är en inhuggen volut.
FÖNSTER - Koret har i söder ett fönster med samma utformning och placering som långhusfönstren. I östra absidväggen finns, över altaret, ett mycket litet rundbågigt fönster. Fönstret är placerat i en mycket djup, utåt starkt konande nisch, putsad och vitmålad.
TAK - Taket består av ett flackt kryssvälv med samma typ av dekormålning som i långhuset. I mitten är ett liknande, målat kronfäste av samma typ som i långhuset. Absiden är hjälmvälvd, putsad och vitmålad.
FAST INREDNING
ALTARE - Det medeltida altaret är murat av sandsten. Den kraftiga stenskivan vilar på ett underrede av sandstenskvadrar. Mitt i skivan är en relikgömma. I de främre hörnen finns uthuggna kolonetter samt nedtill en något bredare, skrånande sockel. På altaret står ett enkelt träkrucifix.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1913 består av två kvarter. Det södra kvarteret innehåller fem bänkar och det norra åtta bänkar. Bänkkvarteren är slutna mot gångarna. Även mot öster och väster finns bänkskärmar, men mot väggarna avslutas bänkarna av rektangulära gavlar. De släta bänkskärmarna är mörkt grå med vertikala, rektangulära lister i svagt orange färg. Bänkarna står ca fem cm från väggarna. Invändigt är bänkarna brunådrade. De något lutande ryggarna pryds av två nedsänkta speglar vardera. På sitsarna ligger stoppade bruna dynor. Bänkdörrarna är gråmarmorerade med vardera en nedsänkt spegel. Varje spegel har målad dekor, från 1700-talets senare del i form av en vas/urna i gulbrunt med blommor, bland annat rosor och pingstliljor på blå botten. Motiven är sinsemellan något olika. Skärmarna mellan bänkdörrarna är gråmålade med var sin rektangulär, profilerad spegel. Bänkdörrarna ingick 1913 - 1950 i ett läktarbröst.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen är brunmålad med rikt profilerad sarg med dekormålad bård upptill. Predikstolens sidor uppdelas genom joniska, spiralsvarvade kolonnetter, grå med guldfärgade bårder. I varje fält är en arkadbåge i relief med en av apostlarna i friskulptur. Ovanför varje kolonnett finns ett skulpterat änglahuvud. Över varje kolonnett är ytterligare ett skulpterat änglahuvud, delvis förgyllt samt mellan dessa apostlanamnen målade i vitt på svart botten. Kolonnetterna vilar på fyrsidiga konsoler. Mellan konsolerna sitter snidade festonger i guld och grått. Predikstolens fot är svart, rak och åttakantig. Den svängda trappan från söder har öppna, oljade steg samt mot väster en handledare av järnsmide. Predikstolen är förfärdigad 1691 av bildhuggaren Nils Bratt, Vedum (död 1683). Trappan byggdes 1964.
På predikstolens sarg står en skulptur i form av en silverfärgad ängel med guldfärgade vingar. Ängeln håller högerfoten på en skalle och i vänsterhanden en liten krok, där troligen ett timglas tidigare varit fäst.
ORGEL - Orgeln har en enkel furufasad, nedsvängd mot öster. Fasaden är ritad av Anders Ekman. Spelbordet är vänt mot söder. Orgelverket med en manual och pedal har åtta stämmor. Orgeln, byggd 1968 av Nordfors och co, Lidköping, har åtta stämmor, fördelade på en manual och pedal.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARRING -Den tresidiga, rätvinkiga altarringen från 1964 är grålaserad och har fem helt genombrutna kvadratiska fält. Fälten omges av guldfärgade, smala lister. Mellan fälten finns brunlaserade kolonetter i halvskulptur. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grått tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet har liten cylindrisk cuppa, nedåt konande. Cuppan har pryds av reliefdekor i form av en bred palmettfris mellan två repstavar. Den profilerade foten är cylindrisk och placerad på en sentida rund, gråmålad träsockel.
NUMMERTAVLA - Den vita nummertavlan omges av en grå ram med guldfärgade lister. Ramens överstycke är tresidigt uppskjutande och kröns av en guldfärgad knopp.
MADONNASKULPTUR - En tronande madonna av björk i koret är från 1200-talet. Madonnan av Viklautyp bär krona, flätor, draperad mantel och fotsid klänning med vida ärmar. Jesusbarnet, som tidigare suttit på knät, saknas. Det har varit skuret i ett separat trästycke. Kronan saknar tinnar och Marias näsa är borta liksom händer och stolsstolparna. Bemålning saknas.
MADONNASKULPTUR - Långhusets stående madonnan av ek är från 1400-talet. Maria står i en båge med Jesusbarnet på vänster arm. Hon bär krona, långa flätor ett flätat band vid halsen, draperad mantel och klänning. Jesus har fotsid klänning och i vänster hand ett klot som symboliserar jorden.
KRUCIFIX - Krucifixet från 1300-talet över triumfbågen består av ett rödbrunt, profilerat kors samt en lidande Kristus med liten och smal kropp och huvud med törnekrona.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget ett trappsteg under långhusets nivå. Utmed vapenhusets östvägg står ett bokbord. Utmed hela västväggen är förvaringsutrymmen med infällda dörrar.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar. På golvet ligger en grå gångmatta. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas upptill av en slät, gråmålad taklist. Nordväggen är dock oputsad. Den avslutas nedtill av en skrånande sockel i två avsatser. Västväggen består av skåpfronter med grågullaserad locklistpanel och infällda likadana dörrar.
PORT - Porten i söder är rektangulär och består av vertikala, släta grå bräder med smidda äldre beslag. Den är placerad i en djup, rektangulär nisch. Denna är putsad och vitmålad, förutom överstycket som är av trä. Långhusdörrens utsida är en möjligen medeltida dörr av järnlameller, försedd med dragring. Det smidda handtaget är dock sentida liksom dörrens insida (se långhus). Öster om dörrnischen är en ca två dm hög kolonnett i ögonhöjd.
TAK - Det plana trätaket består av grå, breda, släta bräder.
SAKRISTIA - Sakristian uppfördes som gravkor vid 1600-talets början. Den är belägen ett trappsteg över korets golvnivå, förutom en kvadratmeter närmast kordörren. Utmed östväggen står ett bord med en nydekorerad 1800-talsstol. Hela västväggen består av förvaringsutrymmen bakom en träväg med infällda dörrar.
GOLV - Se kor. På golvet ligger en blåmönstrad matta.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad förutom västväggen, som består av brunlaserad locklistpanel med infällda dörrar. I skåpen förvaras bl.a. hängande textilier. Över dörren är ett inglasat, broderat kalkkläde med årtalet 1736.
DÖRRAR - Se kor
FÖNSTER - Ett fönster i öster är gråmålat, rundbågigt och indelat i smårutor genom blyspröjs. Det är placerat i en rundbågig smyg. I norr är ett litet rektangulärt fönster i en ojämnt rektangulär, äldre nisch, vilken närmast fönstret är oputsad. Den tresidigt avslutade sakristian har ett fönster i öster och ett i nordväst.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av långhusets västra del. En trappa i sydväggen leder vidare - se långhus. Våning 2 saknar egentligt golv. Väggarna är oputsade och taket är av trä. En rak, öppen trätrappa leder vidare. Över trappan finns mot väster ett smalt fönster/glugg. Våning 3 har oputsade stenväggar samt golv och tak av trä. Här hänger de två klockorna. I varje väderstreck är en liten glugg.
Antal våningar (2003): 01, 03
Byggnadsdel (2003): Absid - Rundad, Absid - Öster, Kor - Smalare, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2001
KINNE-VEDUMS KYRKA- Kyrkan uppfördes under 1100-talet, möjligen av Othelriks byggnadshytta. Tornet tillfogades troligen ca 1200. Kyrkorummet välvdes på 1400-talet. Dopfunten är från 1100-talets senare del. En tronande madonna är från 1200-talet, en stående madonna och ett krucifix från 1400-talet. Från den medeltida kyrkan återstår även murar och valv, flera stavkorsstenar och liljestenar, ett absidfönster, en tornglugg i väster, en nockåsbjälke och altaret. Takfotsplankorna på absid och långhus har spår av reliefformade ornament (drakslingor). På 1600-talet byggdes ett gravkor (nuvarande sakristia) för familjen Dufva norr om koret. Predikstolen är förfärdigad 1691 av bildhuggaren Nils Bratt, Vedum (död 1683).
1702 ombyggdes kyrkan. Tornet kom att inlemmas i kyrkorummet. Triumfbågen vidgades. En läktare byggdes 1736. Under 1700-talet tillkom valvmålningar i berainstil, troligen verk av Johan Laurell och Carl-Gustav Hoijst. Från samma tid är de blomstermålade bänkdörrarna. 1816 upptogs västportalen. Fönstren förstorades 1817. 1891 inköptes en orgel med fasad ritad av Gustaf Lindgren. Kyrkan hade vid denna tid sluten bänkinredning med blomstermålade dörrar. Vid en renovering under Anders Rolands ledning 1913 fick kyrkan nya, öppna bänkar, ny predikstolstrappa, nya golv och ny kamin. De gamla bänkdörrarna insattes istället i läktarbröstet. Predikstolen och valvmålningarna, som en period varit överkalkade, framtogs och "bättrades" av CW Pettersson, Stocksund. En altaruppsats från 1700-talet avlägsnades. Det medeltida krucifix, som tidigare ingått i altaruppsatsen placerades istället på altaret. Det tidigare dolda absidfönstret blev därmed synligt.
1931 installerades värmesystem med panna och lågtrycksånga istället för kaminer. Ett pannrum grävdes ut under sakristian. Valven rengjordes och konserverades. Målnings - och konserveringsarbeten utfördes av KJR Johansson, Skövde, byggmästare var Paul Buller, Äskekärr . Firma Lindegren, Leksberg, medverkade med monteringsarbeten. Taket omtäcktes. Troligen omlades golven, som tidigare täcktes med diagonala stenplattor. 1942 angreps predikstolen av trämask och röktes med cyanväte. Läktaren revs, troligen 1950.
Vid en restaurering 1963 - 1964 rengjordes och ommålades interiören, fönstren förminskades och fick blyinfattade glas. En romansk valvbåge, överputsad och inmurad i västväggen, placerades i koret. Nytt värmesystem med oljepanna och värmeelement, bland annat under bänkarna, installerades. Kyrkan fick ny altarring och nytt korgolv. Västporten, som en period varit ur bruk, återtogs i bruk. Bänkarna ombyggdes, varvid de gamla bänkdörrarna återanvändes (Bänkdörrarna ingick 1913 - 1950 i det nyligen rivna läktarbröstet. Predikstolen vreds och fick ny trappa. Det östligaste bänkparet borttogs. I sakristian framtogs ett tidigare dolt fönster. Textilskåp insattes. En gravhäll från 1659 flyttades från kor till långhus. Syftet med 1964 års restaurering sades vara att återställa det romanska kyrkorummet. Arbetena leddes av arkitekt Anders Ekman och Olle Hellström ledde konserveringsarbetena. Värmen installerades av Kullgrens rörledningsfirma, Götene.
Nuvarande orgel byggdes 1968 av Nordfors och co, Lidköping. Orgelfasaden ritades av arkitekt Anders Ekman. 1978 godkändes ingenjör PA Erikssons förslag till parkeringsplats, ekonomibyggnad samt till utvidgning av kyrkogården. 1992 skedde utvändiga underhållsarbeten genom byggmästare Jan Zälle. Fasaden högtryckstvättades och fogströks med hydrauliskt kalkbruk, taket lagades och omtäcktes, tornkorset lagades. Samma år konserverades predikstol, bänkdörrar av konservator Alf Hedman, Örebro. Madonnan flyttades från kor till långhus.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
År 1185-1194 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor med absid. Dendrokronologisk datering till ca 1190.
År 1190 Dendrokronologisk undersökning
År 1400-1499 Valvslagning
År 1691 Fast inredning - predikstol
Obestämd yrkestillhörighet: Nils Bratt
År 1700-1799 Arkitekturbunden utsmyckning
Konstnär - Dekormålare: Carl Gustaf Hoijst
Konstnär - Dekormålare: Johan Laurell
År 1736 Fast inredning - läktare
År 1891 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Gustaf Lindgren
År 1913 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Anders Roland
År 1913 Konservatorsarbeten
Underliggande färglager på predikstol och i valv framtas och förbättras.
Arkitekt: Anders Roland
Konstnär: Carl Wilhelm Pettersson
År 1931 Underhåll - takomläggning
År 1931 Konservatorsarbeten
Rengöring av valven.
Konstnär: K J R Johansson
År 1931 Teknisk installation - värme
Lågtrycksånga. Pannrum byggs under sakristian.
Byggmästare: Paul Buller
År 1950 Fast inredning - läktare
Läktaren rivs. Årtalet något osäkert.
År 1963-1964 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Anders Ekman
År 1963-1964 Teknisk installation - värme
Oljepanna.
Arkitekt: Anders Ekman
År 1963-1964 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Anders Ekman
År 1963-1964 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Rengöring och ommålning av kyrkorummet. En romansk valvbåge, inmurad i västväggen, placeras i koret. Nytt korgolv. Ny predikstolstrappa. Östligaste bänkparet avlägsnas.
Arkitekt: Anders Ekman
Konservator: Olle Hellström
År 1963-1964 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Förminskas och får blyinfattade glas.
Arkitekt: Anders Ekman
Konservator: Olle Hellström
År 1963-1964 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna ombyggs, varvid gamla bänkdörrar återanvänds.
Arkitekt: Anders Ekman
Konservator: Olle Hellström
År 1963-1964 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Anders Ekman
Konservator: Olle Hellström
År 1992 Underhåll - exteriör
Fasaden fogstryks efter tvätt. Lagning av tak.
År 1992 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol och bänkdörrar.
Konservator: Alf Hedman
År 2007 Underhåll - exteriör
Omläggning av skiffertak. Befintligt skiffer bibehölls på korets takfall, långhustakets norra fall samt sakristia och vapenhus. Den gamla takpanelen på långhus- och kortaken kvarligger med näverlager ovanpå. Ovanpå detta lades ny råspontpanel på läkt och på panelen papp.
Sakristians skorsten revs.
Nya plåtbeslag av bly vid tornvägg och långhusvägg. Nya vindskivor och vindskiveplåtar av koppar.
Stuprör och hängrännor av koppar är utbytta och justerade på absiden.
År 2011 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol.
Konservator: Annica Björklund
År 2011 Underhåll - exteriör
Komplettering av hängrännor och stuprör på kor och sakristia
Hantverkare - Plåtslagare: Anders Gertsson
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin