Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Den vitputsade medeltida stenkyrkan är belägen vid en vägkorsning i kanten av ett mindre skogsområde och ett öppet åkerlandskap. Förbi kyrkplatsen rinner också ett mindre vattendrag. Bebyggelsen i omgivningarna består av enskilda gårdar varav den närmsta, Prästeryr, ursprungligen var socknens gamla stomhemman och prästgård. Kyrkan blev ödekyrka med kyrkogården kvar i bruk då Sundals-Ryrs nya kyrka uppfördes 1903-06 ett par kilometer västerut. Kyrkan lämnades dock orörd och har under 1900-talet renoverats och används under sommarhalvåret.
Kyrkan anses vara uppförd på 1200-talet och har en liknande byggnadshistoria och karaktär som flera andra dalsländska medeltida stenkyrkor, bl a förlängningen från 1600-talets senare hälft åt öster med ett tresidigt avslutat kor samt inredning från 1700-talet i provinsiell barockstil. Kyrkans utformning är enkel, utan vapenhus, sakristia och torn. Strax söder om kyrkan står en fristående klockstapel. Kyrkan har en närmast museal karaktär med inredning från 1600- och 1700-talen samt tidigt 1800-tal. Framträdande är det plana taket med rikt utformade målningar från 1748 av mästaren H G Schüffner som vid samma tidpunkt också målade apostlaporträtt på läktarbröstning, altaruppsats (ca 1700) samt predikstol (1600-talets senare hälft). Till den sällsynt välbevarade inredningen hör också de slutna omålade bänkarna samt murat altare och altarring från 1824.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument
- kyrkan som helhet utgör en synnerligen ömtålig helhet där endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara
- kyrkan utgör tillsammans med Sundals-Ryrs nya kyrka en betydelsefull bebyggelsehistorisk kontinuitet med bl a viktiga pedagogiska värden som speglar ett äldre kyrkoliv.
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt
Inventeringsår (2004)
Kyrkan, är av sten, rektangulär med tresidigt avslutat kor i öster och rak västgavel. I väster återstår delar av kyrkans medeltida murar vilka förlängts åt öster, troligen under perioden 1650-1700. Kyrkan är relativt bred i förhållande till dess längd och har en enkel utformning utan vapenhus, sakristia eller torn. Söder om kyrkan står en fristående klockstapel. Ingångar finns på västgaveln och på korets södra sida. Sedan kyrkan övergavs 1906 till förmån för socknens nya kyrka har i princip inga förändringar skett med undantag av underhålls- och reparationsarbeten.
Kyrkans väggar täcks av vit spritputs över murarnas buktiga form. Kring västportalen och det rundbågiga fönstret ovan denna är muren slätputsad och kring sydportalen finns omålad slätputs. Gavelröstet mot väster är av trä och klätt med svarttjärad locklistpanel avlutad nedtill med ett skiffertäckt takfotsbrätte. Kyrkans sadeltak är skiffertäckt och avvalmat över koret. Portarna och fönstren är tjärade. Portarna är klädda med snedställd profilerad panel. Porten mot väster, motsvarande en pardörr med rundbågigt överljus, är troligen från denna ingångs tillkomst 1824. På utsidan finns en nyckelbricka med initialerna LAS och årtalet 1854 och på insidan en kläpp med årtalet 1824 och initialerna SEB. Den stora rundbågiga porten på korets sydsida kan vara ursprunglig sedan denna ingångs tillkomst i samband med kyrkans förlängning åt öster och det tresidiga korets tillkomst. På södra respektive norra långsidan finns två rundbågiga fönsteröppningar relativt högt och oregelbundet placerade i fasaden. Själva fönstren är från 1973 och indelade i smårutor med blyspröjs och antikglas.
Kyrkorummet ger ett ganska mörkt intryck genom det relativt låga plana trätaket och de förhållandevis små fönstren som också är neddämpade med antikglas. Det mörka intrycket förstärks genom avsaknaden av korfönster mot öster och söder samt elektrisk belysning. Kyrkorummet har närmast en museal karaktär med inredning från 1600-talets senare hälft till 1800-talets början. Det tresidiga koret är förhöjt ett steg i förhållande till långhuset och i väster finns en läktare. En äldre orgel är placerad i koret. Ingångar finns på västgaveln och på korets södra sida. Golvet i kyrkorummet består av kalkstenshällar samt omålade brädor i bänkkvarteren. Väggarna är vitputsade och har en grov och lite bucklig struktur. Kring fönstren och altaruppsatsen finns draperimålningar (framtagna, konserverade och kompletterade 1944).
Kyrkans interiör bär till stor del prägel av s k provinsiell barock med framträdande målningar från 1748 av mästaren Hans Georg Schüffner, kallad "Guds målare på Dal och i västra Värmland" och tillhörig den västsvenska måleriskolan. Schüffner var verksam i många kyrkor och i Sundals-Ryr har han målat taket, apostlamålningar på läktarbröstningen, altaruppsatsen och predikstolen. De rikt utformade och färgstarka takmålningarna domineras av tre stora plafonder i takets östvästliga mittaxel och en bård längs takfoten med sex runda medaljonger. Taket i övrigt, inklusive den snedställda takfoten samt taket under läktaren är rikt bemålat med grå och vita akantusslingor på blå, gul och röd botten. Längs takfoten finns en målad fris med bl a sju kartuscher. Motiven i de tre stora plafonderna är: Den östra (ovan koret), Jehovatecknet i sol mot blå himmel kantad av änglahuvuden i moln, i mitten, Kristi dop och i väster (ovan läktaren) yttersta domen med Kristus som världsdomare och de fördömda som störtar ned till helvetet. Medaljongerna i bården längs takets kanter innehåller figurscener som framställer de sex skapelsedagarna.
Det murade altaret, placerat mot östra korväggen är vitkalkat och täcks av en vit furuskiva. Även den rundade altarringen är murad och vitkalkad. Båda är uppmurade av murarmästare Lindahl 1824. Altaruppsatsen är från ca 1700 i provinsiell barockstil och målad 1748 av H G Schüffner. I mitten finns en tavla flankerad av dubbla marmorerade kolonner uppbärande ett entablement. Tavlan föreställer Kristus på korset med Maria och Johannes på var sida. Uppsatsens överstycke innefattar en rund tavla med segerlammet och dess fana. Nederst på altaruppsatsen finns en tavla med texten "Guds namn till ära, detta Herrans huus till prydnad är denna kyrkian til hela sin innanredning stofferat åhr 1748, P&P. Mag. Erl.Rosel. Ejusque wic. mag Petter Ekelund." Predikstolen, placerad vid korets norra vägg, är från 1600-talets senare hälft och har renässansdrag. Den målades samtidigt med delar av den övriga inredningen 1748 av H G Schüffner. Predikstolen, som saknar baldakin, är rikt snidad och bemålad och den femsidiga korgen bärs upp av en murad och kalkad sockel. Kyrkan saknar fast dopfunt. Dess ursprungliga dopfunt, från 1200-talet i täljsten, är placerad i Sundals-Ryrs nya kyrka.
Bänkinredningen är indelad i två vägganslutna kvarter och är i sin helhet från 1824. De slutna bänkarna är av furu och är omålade med undantag av två dörrar varv den ena bl a med "No 3" (tredje bänken framifrån på norra sidan). I koret finns bänkar både mot norr och söder och på läktaren finns öppna, likaså omålade bänkar på gradänger. Läktaren nås via en omålad trätrappa längs västväggens södra del och bärs upp av sju omålade träkolonner. På bröstningen finns 12 fyllningar med porträtt av apostlarna målade av H G Schüffner 1748. Förutom en enkel sentida orgel på läktaren äger kyrkan en speciell kororgel. Den senare är byggd 1795 av Pehr Strand, Stockholm och är enligt uppgift en av fem orglar byggda av honom som är bevarade. Troligen har den varit kororgel i Vänersborg och kom till Örs kyrka på 1860-talet. Efter att ha ägts av privatpersoner skänktes den till Sundals-Ryrs gamla kyrka där den invigdes 1974 efter en renovering av Grönwalls orgelbyggeri, Lilla Edet.
LÅNGHUS -
GOLV - Kalkstenhällar i mittgången. Omålade brädor i bänkkvarteren.
VÄGGAR - Vitputsade, draperimålningar kring fönstren och altaruppsatsen (framtagna, rekonstruerade, kompletterad och konserverade 1944).
PORT - Mot väster, ev ursprunglig sedan denna öppnings tillkomst 1824. Som pardörr med rundbågigt överljus. Snedställd tjärad profilerad panel på utsidan. Nyckelbricka på utsidan med initialerna LAS och årtalet 1854. På insidan, kläpp med årtalet 1824 och initialerna SEB. FÖNSTER - Mot norr och söder, två åt vart håll, stora rundbågiga från 1973. 6-lufts med blyspröjs och antikglas, brunbetsade på insidan och svarttjärade på utsidan. Mot väster, rundbågigt 4-lufts med munblåst glas (troligen 1800-tal). Omålat på insidan, svarttjärat på utsidan.
TAK - Plant brädtak med målningar av Hans Georg Schüffner från 1748. Rikt utformade målningar som konserverades 1944. Taket inramas av en skråställd kant (taklist) med en målad fris i form av akantusrankor i i grått och vitt mot röd botten. I frisen finns sju kartuscher inom geometriska bandarrangemang. Innanför frisen består målningarna av en omramande bred bård med akantusrankor och fylliga blommotiv. I bården finns sex runda medaljonger med figurscener som framställer de sex skapelsedagarna. Längs takets öst-västliga mittaxel finns tre stora plafonder inramade av kraftiga akantusrankor i grått och svart mot blå botten. Den östra plafondens (ovan koret) motiv ; Jehova i sol mot blå himmel, utmed kanterna änglahuvuden i moln. Mellersta plafonden: Kristi dop. Västra plafonden (ovan läktaren); Yttersta domen, med Kristus som världsdomare. de fördömda störtas ned till helvetet. Även taket under läktaren är målat av Schüffner. Akantusrankor i vitt mot grå botten.
KOR -
GOLV - Förhöjt ett steg i förhållande till långhuset. Kalkstenshällar liksom mittgången. VÄGG - Som långhus
PORT - Mot söder. Ev ursprunglig sedan denna ingångs tillkomst 1650-1700. stor rundbågig enkelport med snedställd svarttjärad profilerad panel på utsidan. Äldre lås.
TAK - Se långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Murat, slätputsat och vitkalkat, täckt av en omålad furuskiva. Altaret och altarringen murades 1824 av murmästaren Lindahl.
ALTARUPPSATS - Från ca 1700 i provinsiell barockstil. Målad av H G Schüffner 1748. I mitten finns en oljemålning, en kalvariegrupp med Kristus på korset med Maria och Johannes på var sin sida. På sidorna om tavlan dubbla marmorerade kolonnetter uppbärande ett entablement. Överstycke med målning av ett lamm med segerfanan. Längst ner på altaruppsatsen finns i predellan ett textfält med texten "Guds namn till ära, detta Herrans huus til/ prydnad är denna kyrkian til hela sin innanredning stofferat/ åhr 1748 P.&P.Mag. Erl. Rosel. Ejusqe wic. mag Petter Ekelund."
ALTARRING - Rundad, tät barriär. Uppmurat liksom altaret 1824 av murmästaren Lindal. Vitputsat, överliggare och knäfall täckta med brädor av omålad furu.
BÄNKINREDNING - Härrör i sin helhet från 1824. Sluten bänkinredning i två vägganslutna kvarter. Bänkarna är av omålad furu med undantag av två dörrar som är målade, den ena i blått med röda och vita lister, den andra i brunt med blå fyllning och "No 3" (den senare till bänkrad nr 3 på norra sidan). Vissa bänkdörrar har nummer iskurna. Korbänkar både mot sydost och nordost. På läktaren, öppna omålade bänkar.
PREDIKSTOL - Från 1600-talets senare hälft. Målad 1748 av H G Schüffner. Rikt snidad och målad. Femsidig korg med fält av bl a rundbågar med repstavs- och rosettornamentik och speglar. Predikstolen bärs upp av en murad och kalkad sockel. Enkel trätrappa med barriär. Baldakin saknas.
ORGEL - På läktaren, en mindre sentida orgel. I koret: En orgel byggd av Pehr Strand i Stockholm 1795. Enligt uppgift en av fem orglar av Strand som finns bevarade. Delvis oklar bakgrundshistoria innan den hamnade här. Troligen har den stått i i Vänersborgs kyrka som kororgel och kom till Örs kyrka på 1860-talet: Efter ett antal år inköptes den privat av Anders Jansson från Högen i Sundals Ryr och kom senare att skänkas av till församlingen av en släkting. Den invigdes i Sundals Ryrs gamla kyrka 1974 efter att ha renoverats. Gråmålad fasad med klassiserande dekor, bl a växtornamentik som flankerar mittpartiet med målade pipor.
LÄKTARE - Nås via en omålad trätrappa längs västväggens södra del. Bärs upp av sju omålade träkolonner. På läktarbröstningen finns tolv fyllningar med porträttmålningar av apostlarna målade av H G Schüffner 1748.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Kyrkans gamla dopfunt av täljsten från 1200-talet är placerad i Sundals-Ryrs nya kyrka. ÖVRIGT - Ljusbåge av trä över mittgången.
Fasadkulör (2004): Vit
Inventeringsår 2002
Komplettering vid inventeringen 2004:
Kyrkan antas vara byggd på 1200-talet och har en liknade byggnadshistoria som flera andra medeltida stenkyrkor i Dalsland. Kyrkans ursprungliga planform är inte känd men troligen har hon haft ett smalare rakslutet kor. En sannolikt medeltida portal i sydost sattes igen 1824 då den nuvarande porten och fönstret på västgaveln togs upp. När sydvästporten sattes igen raserades troligen också ett vapenhus där av okänd ålder. Troligen under perioden 1650-1700 förlängdes kyrkan, liksom många andra, åt öster då koret fick sin nuvarande tresidiga form med en ingång mot söder. Eventuellt fick västgaveln vid samma tid byggas upp igen efter att varit "förlorad" enligt en uppgift från 1583. I samband med bl a grund- och murförstärkningar 1973 framgick att kyrkans mittdel är äldst och mot öster och väster finns sekundära murar.
Under 1700-talket förnyades inredningen i många av de dalsländska kyrkorna, i allmänhet i provinsiell barockstil med upphovsmän som bildhuggarna Isac Schullström och Nils Falk samt målarmästaren Hans Georg Schüffner. I Sundal-Ryrs gamla kyrka utförde den senare omfattande målningsarbeten 1748, vilka bevarats och utgör en värdefull helhet. Mest framträdande är takmålningarna på det plana trätaket, men Schüffner har också målat apostlaporträtten på läktarbröstningen, altartavlan samt predikstolen. Eventuellt tillkom läktaren i sin helhet 1748. Altaruppsatsen är från omkring 1700 och predikstolen från 1600-talets förra hälft. 1824 förnyades också inredningen i kyrkan då den nuvarande bänkinredningen tillkom och altaret och altarringen murades upp. Året efter fastställdes bänkordningen, vem som skulle sitta var, genom lottning. 1824 upptogs också den nuvarande västportalen och den medeltida sydportalen murades igen. 1843 förändrades kyrkans takläggning från spån till skiffer och 1890 tillkom den första värmekällan, en järnkamin.
Som på många andra platser beslutades i Sundals-Ryr att överge den medeltida kyrkan och bygga en ny kyrka. Befolkningsökningen hade gjort kyrkan för trång och den ansågs också i övrigt obekväm, mörk och otidsenlig. I Sundals-Ryr bedömdes också dåliga grundförhållanden förorsaka sprickbildningar i kyrkans murar. Redan 1876 fattades det första beslutet om en ny kyrka men p g a olika önskemål om placeringen dröjde det definitiva beslutet till 1899, då läget bestämdes till den s k Lysingsbacken ca 2,5 kilometer västerut, där nya kyrkan uppfördes 1903-06 efter ritningar av den välkände arkitekten Adrian Crispin Peterson. Till skillnad från många andra medeltidskyrkor kom dock Sundals-Ryrs att stå kvar orörd, som ödekyrka med kyrkogården kvar i bruk. 1912 revs dock den fristående klockstapeln söder om kyrkan och såldes på auktion.
Genom enskilda initiativ, enligt uppgift av "östbyggarna" i socknen skedde en utvändig renovering 1924 och 1929 beskrivs exteriören vara gott skick men den värdefulla interiören i behov av renovering. 1944 genomfördes en renovering efter ett program från 1940 av intendent Einar Lundberg vid Kungliga Byggnadsstyrelsen. Programmet omfattade både exteriöra och interiöra åtgärder men det tycks främst varit interiöra arbeten som kom till stånd, konservering och komplettering av det invändiga måleriet, av konservator Sven Dahlén, Stockholm. Vid samma tid nyuppfördes också en klockstapel efter förebild från den som revs 1912 och på samma plats som denna. I början på 1970-talet genomfördes en del större exteriöra renoveringsarbeten. 1971 lades skiffertaket om och 1973 gjordes grund- och murförstärkningar efter problem med bl a sprickbildningar i muren. Fasaden omputsades också då och nya fönster med blyinfattade rutor sattes in på syd- och nordväggen. Fönstersnickerierna liksom övrigt utvändigt trävirke tjärades. 1974 installerades orgeln i koret, en äldre orgel, byggd 1795 av Pehr Strand i Stockholm och som 1974 renoverades av orgelbyggarna Bo och Bertil Grönwall i Lilla Edet.
År 1100-1550 Nybyggnad
Konservator: Sven Dahlén
År 1600-1650 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats. Eventuellt ca 1700
År 1600-1650 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1748 Fast inredning - läktare
Eventuellt tillkom läktaren i sin helhet
År 1748 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålningar, apostlabilder på läktarbarriären, stoffering (målning) av altrauppsats och predikstol.
Konstnär: Hans Georg Schuffner
År 1766 Underhåll - takomläggning
Nytt brädtak på vapenhuset framför den medeltida sydvästportalen (vilken igenmurades 1824)
År 1822 Underhåll - takomläggning
Omläggning av ekspåntaket
År 1824 Underhåll - målningsarbete, interiör
Innerväggarna kalkas
År 1824 Fast inredning - altarring
Uppmurad av murarmästare Lindahl
År 1824 Fast inredning - altare
Uppmurat av murarmästare Lindahl
År 1824 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1825 Fast inredning - bänkinredning
Bänkindelning fastställd genom lottning
År 1830 Underhåll - golv
Reparation
År 1853 Underhåll - exteriör
Murarna rappas
År 1880-1890 Fast inredning - orgel
Byggd av klockare Olsson
År 1890 Teknisk installation - värme
Ca 1890, värmekamin
År 1905 Tagen ur bruk
Kyrkan övergavs då en ny kyrka byggdes på annan plats. Kyrkan används idag som säsongskyrka
År 1924 Underhåll - omputsning
Exteriört. Bekostat av enskilda medel
År 1928 Äldre kulturhistorisk inventering
Kulturhistorisk inventering av lösa föremål
Fotograf: Bertil Waldén
År 1944 Konservatorsarbeten
Konservering, retuscheringar, kompletteringar. Takmålningarna, draperimålningar på väggarna, målningar på altaruppsats, predikstol och läktarbarriär
Konservator: Sven Dahlén
År 1944 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kalkning av väggarna
År 1971 Underhåll - takomläggning
Skiffertaket
År 1973 Byggnadsarkeologisk undersökning
Rapport av ingenjör Per-Olov Hurtig som bl a visar att västmuren är sekundär
År 1973 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Trätjära på utvändigt trä
År 1973 Underhåll - grundförstärkning
Grund - och murförstärkning
År 1974 Fast inredning - orgel
Orgeln byggd av Pehr Strand, Stockholm 1795. Delvis oklar bakgrundshistoria. Troligen varit kororgel i Vänersborgs kyrka innan den kom till Örs kyrka p 1860-talet. senare inköpt av privatperson och skänkt hit. Renoverad av Grönvalls och invigd här 1974.
Orgelbyggare: Pehr Strand
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin