Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Den vitputsade medeltida stenkyrkan är belägen vid en vägkorsning i kanten av ett mindre skogsområde och ett öppet åkerlandskap. Förbi kyrkplatsen rinner också ett mindre vattendrag. Bebyggelsen i omgivningarna består av enskilda gårdar varav den närmsta, Prästeryr, ursprungligen var socknens gamla stomhemman och prästgård. Kyrkan blev ödekyrka med kyrkogården kvar i bruk då Sundals-Ryrs nya kyrka uppfördes 1903-06 ett par kilometer västerut. Kyrkan lämnades dock orörd och har under 1900-talet renoverats och används under sommarhalvåret.
Kyrkan anses vara uppförd på 1200-talet och har en liknande byggnadshistoria och karaktär som flera andra dalsländska medeltida stenkyrkor, bl a förlängningen från 1600-talets senare hälft åt öster med ett tresidigt avslutat kor samt inredning från 1700-talet i provinsiell barockstil. Kyrkans utformning är enkel, utan vapenhus, sakristia och torn. Strax söder om kyrkan står en fristående klockstapel. Kyrkan har en närmast museal karaktär med inredning från 1600- och 1700-talen samt tidigt 1800-tal. Framträdande är det plana taket med rikt utformade målningar från 1748 av mästaren H G Schüffner som vid samma tidpunkt också målade apostlaporträtt på läktarbröstning, altaruppsats (ca 1700) samt predikstol (1600-talets senare hälft). Till den sällsynt välbevarade inredningen hör också de slutna omålade bänkarna samt murat altare och altarring från 1824.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument
- kyrkan som helhet utgör en synnerligen ömtålig helhet där endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara
- kyrkan utgör tillsammans med Sundals-Ryrs nya kyrka en betydelsefull bebyggelsehistorisk kontinuitet med bl a viktiga pedagogiska värden som speglar ett äldre kyrkoliv.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, en fristående klockstapel och en mindre ekonomibyggnad. Klockstapeln är placerad strax söder om kyrkan och uppfördes 1941 som en rekonstruktion av en tidigare klockstapel på platsen. Denna var uppförd 1756, sannolikt med äldre föregångare och revs 1912. Den nuvarande klockstapeln, av klockbocktyp, är klädd med faluröd lockpanel och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden är placerad i norra kyrkogårdsmuren och är ett avträde från ca 1940 som tillbyggdes med en förrådsdel på 1980-talet. Byggnadens fasader består av faluröd locklistpanel och pulpettaket täcks av korrugerad plåt.
Kyrkogården har en rektangulär form i nord-sydlig riktning med den öst-västligt orienterade kyrkan placerad i dess södra del. Kyrkogården brukas och vissa nya gravsättningar sker i befintliga familjegravar men nya gravar tas inte upp. Kyrkogårdens äldsta del är traditionsenligt längst i söder. Kända utvidgningar har skett mot väster 1839 och mot norr 1845. Långt in på 1900-talet fanns ett dike i öst-västlig riktning som avdelade den norra utvidgningen.
Kyrkogården inramas i sin helhet av en kallmur samt höga lövträd, främst askar och mot söder även ekar och lönnar. Muren södra del är från 1824 medan den norra delen tillkom vid utvidgningen åt detta håll 1845. Söder om kyrkogården finns en grusad plan framför huvudentrén som är försedd med ett par dekorativt utformade smidesgrindar, enligt uppgift samtida med södra muren. Liknande smidesgrindar, troligen samtida, finns också mot väster och öster om kyrkan. Den relativt stora kyrkogården ger parkliknade intryck med stora gräsytor utan gångar och flera stora träd, askar och lönnar av hög ålder. Gravarna är relativt få och de flesta finns på kyrkogårdens södra del, främst sydost om kyrkan. Av gravarna är ett par grusade och längs södra och västra muren finns några äldre smidda gravkors samt några gjutjärnskors.
Inventeringsår (2004)
Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, en fristående klockstapel och en mindre ekonomibyggnad. Klockstapeln är placerad strax söder om kyrkan och uppfördes 1941 som en rekonstruktion av en tidigare klockstapel på platsen. Denna var uppförd 1756, sannolikt med äldre föregångare och revs 1912. Den nuvarande klockstapeln, av klockbocktyp, är klädd med faluröd lockpanel och har ett skiffertäckt sadeltak. Ekonomibyggnaden är placerad i norra kyrkogårdsmuren och är ett avträde från ca 1940 som tillbyggdes med en förrådsdel på 1980-talet. Byggnadens fasader består av faluröd locklistpanel och pulpettaket täcks av korrugerad plåt.
Kyrkogården har en rektangulär form i nord-sydlig riktning med den öst-västligt orienterade kyrkan placerad i dess södra del. Kyrkogården brukas och vissa nya gravsättningar sker i befintliga familjegravar men nya gravar tas inte upp. Kyrkogårdens äldsta del är traditionsenligt längst i söder. Kända utvidgningar har skett mot väster 1839 och mot norr 1845. Långt in på 1900-talet fanns ett dike i öst-västlig riktning som avdelade den norra utvidgningen.
Kyrkogården inramas i sin helhet av en kallmur samt höga lövträd, främst askar och mot söder även ekar och lönnar. Muren södra del är från 1824 medan den norra delen tillkom vid utvidgningen åt detta håll 1845. Söder om kyrkogården finns en grusad plan framför huvudentrén som är försedd med ett par dekorativt utformade smidesgrindar, enligt uppgift samtida med södra muren. Liknande smidesgrindar, troligen samtida, finns också mot väster och öster om kyrkan. Den relativt stora kyrkogården ger parkliknade intryck med stora gräsytor utan gångar och flera stora träd, askar och lönnar av hög ålder. Gravarna är relativt få och de flesta finns på kyrkogårdens södra del, främst sydost om kyrkan. Av gravarna är ett par grusade och längs södra och västra muren finns några äldre smidda gravkors samt några gjutjärnskors.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995: SUNDALS-RYR
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1000, år 1900: 1641, år 1995: 632
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen på den västliga delen av Dalboslätten på gränsen mot Kroppefjäll. Sundals-Ryrs gamla kyrka övergavs 1905, när ny kyrka uppfördes på annan plats, men brukas idag som säsongskyrka. Sydväst om kyrkan står en helt brädklädd klockstapel uppförd 1946 i samma utförande som en äldre föregångare.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat korparti. Långhuset innefattar i väster delar av en medeltida gråstenskyrka. Dess ursprungliga planform är inte säkert känd. Korpartiets nuvarande utformning härrör sannolikt från en ombyggnad under 1600-talets andra hälft.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade, såväl ut- som invändigt och genombryts rundvälvda muröppningar, sannolikt uppbrutna under 1800-talet. Långhusets yttertak är valmat över den tresidiga östmuren och belagt med skiffer. Ingångar på västgaveln samt i långhusets sydöstra del (medeltidskyrkans sydportal igenmurades 1824, när den nuvarande västportalen togs upp). Kyrkans interiör präglas huvudsakligen av de efterreformatoriska förändringarna och nyförvärven. Det plana innertaket och läktarbröstningen erhöll 1748 en figurativ bemålning av Hans Georg Schüffner. Även altaruppsats och predikstol, från 1600-talets andra hälft, bidrar till kyrkorummets karaktär av provinsiell barock. Den nuvarande bänkinredningen tillkom 1824. Kyrkan restaurerades på 1940-talet, varvid de målade draperioerna på väggen kring fönster och altaruppsats togs fram.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin