Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Gestads kyrka är belägen på den s k Kyrkebykullen, på den öppna Dalboslätten. Vid kyrkan finns ett mindre sockencentrum med en f d prästgård, nu församlingshem och en f d skolbyggnad. Den vitputsade stenkyrkan är uppförd 1795-99, ca 400 meter söder om socknens medeltida kyrkplats. Kyrkan där tillhörde den speciella gruppen av medeltida tegelkyrkor i Dalsland. I närheten finns de gåtfulla lämningarna vid Murängen efter vad som antas varit en ytterligare en tegelkyrka från 1200-talet.
Den nuvarande kyrkan har bevarat sin ursprungliga form och exteriör med undantag av de stora välvda fönsteröppningarna från 1876. Karakteristiskt är det kraftiga tornet med dess flacka tak och den stora och höga sakristian. Speciellt är ingången på tornets sydsida förutom den vanliga vapenhusporten mot väster. Kyrkorummet är ljust med sparsmakad karaktär vars inredning huvudsakligen tillkommit vid olika renoveringar under 1900-talet. Framträdande är den klassiserande altaruppsatsen från 1913-14 med en stor oljemålning föreställande Jesus som gåendes på vattnet räddar Petrus. Även kyrkans predikstol är från samma tid. Av kyrkans äldre inventerarier visar den speciella medeltida sandstensdopfunten på områdets historiska samband med Västergötland.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- delar av den föregående, medeltida kyrkans tegel återanvändes vid uppförandet - kyrkans i stort bevarade ursprungliga exteriör
- den separata torningången från söder vilket är ovanligt
- den stora klassiserande altaruppsatsen och predikstolen från 1913-14
- den igensatta dörröppningen i sakristian som är en rest efter uppgången till den ursprungliga altarpredikstolen - den medeltida dopfunten av sandsten av ovanlig typ för Dalsland och som visar områdets koppling till Västergötland
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
Kyrkan är uppförd i sin helhet 1795-99 av natursten samt till viss del tegel, återanvänt från dess medeltida föregångare. Dess ursprungliga planform är bevarad med torn mot väster (nordväst) samt ett tresidigt avslutat kor och en utbyggd sakristia mot öster (sydost). Karakteristiskt för kyrkans exteriör är det kraftiga tornet med sitt flacka tak samt sakristians relativt stora volym och höjd. Ingångar finns från väster till vapenhuset i tornets nedervåning, mitt på långhusets sydsida samt till sakristian från söder. Speciellt för Gestads kyrka är ingången på tornets södra sida. Härifrån leder en trappa av tegel direkt upp i tornet utan förbindelse med vapenhuset eller långhuset.
Kyrkans fasader är täckta med vit spritputs samt släta omfattningar kring fönster och portar. Samtliga tak är skiffertäckta, långhusets och sakristians sadeltak samt tornets tälttak. Det senare kröns av plåtklätt fundament med ett kors på en glob. Längs taken löper en profilerad takgesims. Fasaderna genombryts av stora rundbågiga fönster indelade i smårutor. Ovan långhusets södra port finns ett vitmålat mönsterspröjsat rundbågigt fönster. Övriga fönster, liksom tornets ljudluckor är målade i gröna och bruna kulörer. Södra tornporten, eventuellt ursprunglig från kyrkans uppförande är beklädd med grön horisontell panel och har ett äldre kraftigt lås. Vapenhusporten är en grön parspegeldörr av yngre datum med glasade övre partier. Södra långhusporten liksom dörren till sakristian (också mot söder) är täckta av kopparplåt (troligen från 1930). Ovan vapenhusporten finns en svartmålad inskriptionstavla av trä med ljus text " Gestads kyrka, genom kontr prost E M Florelii försorg, ryttmästare A Aminoffs nit och församlingens endrägt, på 4 år uppbyggd. Invigdes den 1/1 1800.
Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt förhöjt kor i öster och orgelläktare i väster. Ingångar finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan och till sakristian bakom altaret. Det ljusa kyrkorummet med många och stora fönster har en sparsmakad karaktär med en inredning huvudsakligen från 1900-talets början i klassiserande stil.
Golvet består av lackade brädor och väggarna är putsade i en beigegul kulör. Taket är ett rosafärgat brädtunnvalv med en profilerad taklist i grönt och blått. Dörrarna till vapenhuset och mot söder är parspegeldörrar i grönt och beigt med dörromfattningen mot söder utformad som en tempelgavel. Enkelspegeldörren till sakristian är grönmålad. Fönstren är ljust gröna.
Altaret är av trä och grönmålat. Både altaruppsatsen och predikstolen tillkom 1913-14 efter ritningar av arkitekt Hjalmar Tessing, Skara. De ersatte då en s k altarpredikstol som nåddes direkt från den relativt stora och höga sakristian öster om koret. Som en rest av detta arrangemang finns en igensatt dörröppning (som tidigare ledde mellan sakristian och kyrkorummet) bevarad i sakristian. Altaruppsatsen, målad i gröna, beiga och blå kulörer har en tydligt klassiserande stil utformad som en tempelgavel med kannelerande pilastrar krönta av en fronton som ett ramverk kring en oljemålning. Tavlan föreställer den drunknande Petrus som räddas av den på vattnet ståendes Jesus. Det är en kopia av en litografi från 1833 av den tyske konstnären P Blockhorst målad av Theodor Wahlström, Lödöse. Nederst på tavlan står det "Herre, hjälp mig". Troligen tillkom även altarringen 1913-14. Den har en rektangulär form med svagt rundade hörn och en sluten barriär i klassiserande stil med marmorerade speglar och förgyllda lister. Predikstolen är relativt enkelt utformad med bl a marmorerade speglar på den femsidiga korgen och trappbarriären. Baldakinen kröns av ett förgyllt kors och på dess insida finns en förgylld text: Luc Ev 11-28. Kyrkans dopfunt i sandsten är av västgötskt ursprung vilket visar på områdets koppling till Västergötland på andra sidan Dalbosjön i Vänern. Dopfunten som beskrivits som ett "praktexemplar" har daterats till 1200-talet och är en för Dalsland ovanlig typ. Karakteristiskt är bården av växtornamentik längs övre kanten.
Bänkinredningen består av tre kvarter, delade av mittgången och tvärgången till södra porten. Bänkarna är anslutna till långväggarna. Under läktaren har ett par bänkrader borttagits. Bänkarna är troligen från 1800-talets slut men ombyggda till sin nuvarande form 1930. Det är öppna bänkar med tidstypiska rektangulära gavlar marmorerade i brunt och i övrigt gröna och blå. På läktarens norra sida finns tre bänkar kvar i en ursprunglig utformning med rundade gavlar. Läktaren nås via en trappa från vapenhuset och ett inrett rum på norra sidan av tornets andra våning. Den har ett smalt framskjutande mittparti och bärs upp av tio grönt marmorerade fasade pelare med förgyllda lister kring kapitälen. Barriären är grönmålad med marmorerade speglar med delvis förgyllda profilerade lister. Orgeln på läktaren är från 1893 och har en klassiserande fasad, delvis förgylld, och med ornamentik i form av växtslingor, facklor samt en harpa överst.
LÅNGHUS -
GOLV - Slipat och lackat trägolv. Lika nivå i gångar som bänkkvarter.
VÄGGAR - Putsade, beiga. Bakom läktaren grön slät skiva.
PORT - Mot söder: Som dubbla parspegeldörrar (troligen 1930). Yttre dörrparet klätt med kopparplåt på utsidan, övriga dörrsidor målade i gröna och beiga kulörer. Mot kyrkorummet, dörromfattning som tempelgavel med rundbågigt fönster över.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset: Parspegeldörr (troligen 1930). Samma utformning som portdörrarna mot söder. Till läktaren: Grön och beige enkelspegeldörr (1977).
FÖNSTER - På långsidorna, tre mot söder, fyra mot norr: Stora rundbågiga, 5-lufts, ej kopplade, indelade i smårutor, delvis äldre bågar och munblåst glas. Ljust gröna mot insidan, bruna och gröna på utsidan. Ovan södra porten: Rundbågigt, ej kopplat, 1-lufts, mönsterspröjsat, vitt på insidan, grönt på utsidan.
TAK - Brädtunnvalv , plan överdel, rosa kulör. Profilerad taklist i grönt och blått.Tak under läktaren: Bred grön pärlspont.
KOR -
GOLV - Slipat och lackat trägolv. Förhöjt ca 15 cm över långhusgolvet. Förhöjt ytterligare 15 cm innanför altarringen.
VÄGG - Som långhus
INNERDÖRR - Till sakristian, bakom altaret och altaruppsatsen. Enkelspegeldörr, grön mot koret, ströplingsmålning och marmorering mot sakristian.
FÖNSTER - Fyra st som på långhusets långsidor. Mot norr, söder, sydost och nordost. TAK - Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, grönmålat med speglar mot framsidan och sidorna.
ALTARUPPSATS - Den nuvarande altaruppsatsen och predikstolen tillkom 1913-14 och ersatte då en altarpredikstol. De är ritade av arkitekten Hjalmar Tessing, Skara. Altaruppsatsen, målad i gröna, beiga och blå kulörer, är klassiserande utformad som en tempelgavel med kannelerade pilastrar och en fronton som överstycke som inramar en tavlan. Tavlan föreställer den sjunkande Petrus som räddas av den på vattnet stående Kristus. Tavlan är en kopia av en litografi efter den tyske konstnären P Blockhorst verk från 1833 målad av Theodor Wallström, Lödöse, son till kyrkomålaren B M Wallström. Nederst på tavlan står det: "Herre, hjälp mig".
ALTARRING - Troligen tillkommen samtidigt med altaruppsatsen 1913-14. Rektangulär form med rundade hörn. Sluten barriär med klassiserande utformning, speglar med förgyllda lister och marmoreringar. Rött tyg till stoppat överstycke och knäfall.
BÄNKINREDNING - Bänkarna troligen ursprungligen från 1800-talets slut men ombyggda till nuvarande utformning 1930. 2000 påbyggdes sitsarna med fast monterade dynor. På läktarens norra sida finns tre bänkar kvar i äldre utformning (öppna bänkar med rundade gavlar). Bänkarna indelade i tre kvarter (mittgång mot södra porten)anslutna till långväggarna. Öppna bänkar med rektangulära gavlar med marmoreringar i brunt. I övrigt gröna och blå.
PREDIKSTOL - Se altaruppsats. Relativt enkelt utformad, målad i grönt och beige med inslag av blått och förgyllningar. Marmorerade speglar på korgen och trappbarriären. Förgyllt kors överst på baldakinen. På insidan av baldakinen förgylld text: Luc. Ev. 11-28.
ORGEL - Från 1893, av J Magnusson, Göteborg. Ombyggd 1959 av Grönvalls, Lilla Edet med bevarad fasad från 1893. Placerad på läktaren i väster, klassiserande fasad i gröna kulörer, delvis förgylld och ornamentik i form av växtmotiv, facklor och en harpa överst.
LÄKTARE - I väster, nås via en trappa från vapenhuset i tornets nedervåning. Bärs upp av tio st grönt marmorerade fasade pelare ,med förgyllda lister kring kapitälen. Grön barriär med marmorerade speglar, delvis förgyllda profilerade lister. Utsvängt framskjutande mittparti.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Troligen 1200-tal. I sandsten av västgötskt ursprung med en för Dalsland ovanlig typ. Har beskrivits som ett "praktexemplar".
NUMMERTAVLA - Två st på korets östvägg, enkelt utformade i klassiserande stil.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. Delvis ombyggt 1977 då väggen mellan vapenhuset och kyrkorummet flyttades österut i liv med tornet/långhusets vägg. Samtidigt tillkom nya väggar, kapprum och elcentral mot norr samt toalett och städskrubb mot söder. Samtidigt byggdes trappan på norra sidan om.
GOLV - Kalkstenhällar (konstensplattor i toa och kapprum)
VÄGGAR - Profilerad träpanel (från 1977). I trappan och kapprummet, mot norr grön och beige puts, mot söder grönbeige slät skiva. Gröna putsade väggar i toa och städ
PORT - Troligen 1977. Som parspegeldörr med glasade övre partier . Grön mot utsidan. Grön och beige mot insidan. INNERDÖRRAR - Till kyrkorum, se långhus. Till toa, städ och elcentral, gröna och beiga enkelspegeldörrar. FÖNSTER - Stort rundbågigt mot norr motsvarande de stora fönstren i långhus och kor. TAK - Brunmålad slät skiva. m.fl. rubriker
SAKRISTIA - Belägen som en utbyggnad (ursprunglig) öster om koret. Nås via en dörr bakom altaruppsatsen och en ytterdörr mot söder. 1977 tillkom en entresolvåning spiraltrappa - se övrigt. GOLV - Slipat och lackat trägolv.VÄGGAR - Som långhus
YTTERDÖRR - Mot söder. Togs upp 1930. Två enkelspegeldörrar med passagen genom muren som vindfång. Ytterdörren, Lackad träpanel på insidan, kopparplåt på utsidan. Innerdörren, ströplingsmålad och marmorerad på båda sidor på motsvarande sätt som insidan av dörren mot koret.
INNERDÖRR - Se koret
FÖNSTER - Stort rundbågigt mot öster, motsvarande de i långhus och kor.
TAK - Grön pärlspontpanel.
ÖVRIGT - Entresolplan med öppen spiralrappa: Trappan med svart metallräcke och plastinklädd handledare, sättsteg av lackad ek. Slipat och lackat trägolv. Textilförvaringsskåp från 2001. På "nedervåningen": Enkelt träaltare med krucifix mot söder.
TORN - I väster. samtida med övriga kyrkan.
VÅN 1 - Se vapenhuset
VÅN 2 - Delad mellan: 1. Ett inrett tornrum mot norr med trappa från vapenhuset och dörr till läktaren. Inredning till stor del från 1977. Golv- nålfiltsmatta på trägolv. Väggar- Grönbeige puts. Tak - Beiga vita skivor. Dörrar - Till läktare, se långhus, till förråd mot söder gröna och beiga enkelspegeldörrar. 2. En brant trappa av tegelsten mot söder som nås via en ytterdörr mot söder. Trappan leder till vån tre. Dörren, med grön horisontell panel på utsidan och ett äldre kraftigt lås är ev ursprunglig från kyrkans uppförande.
VÅN 3 - Ett oinrett tornrum. Golv - obehandlade brädor. Väggar- gråsten. Fönster- Mot s, v och n: Höga smala rektangulära 2-lufts, enkla bågar med spröjs. Tak- Undersidan av brädgolvet på vån 4.
VÅN 4 - Klockvåning. En klocka. Oputsade gråstensväggar. Rundbågade parluckor /ljudluckor åt alla fyra väderstreck. Taket består av torntakets undertak (obehandlade brädor).
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventeringen 2005:
Den nuvarande kyrkans föregångare antas vara byggd på 1200-talet och tillhörde den speciella gruppen medeltida tegelkyrkor i Dalsland. I det medeltida Skarastiftet (landskapen Västergötland, Värmland och Dalsland) finns endast sju kända sockenkyrkor av tegel, vilka alla var belägna i Dalslands östligaste härader (närmast Vänern). Av dessa har endast kyrkorna i Ör och Grinstad samt Tösse gamla kyrka bestående murverk. I Gestad, ca en kilometer söder om kyrkan, finns också lämningarna vid Murängen, efter vad kan ha varit ytterligare en tegelkyrka från 1200-talet. Platsens och byggnadens historia är oklar liksom den förmodade kyrkans status som eventuell socken- eller gårdskyrka. Den nuvarande kyrkans mer kända föregångare låg ca 400 meter norrut, påfallande lågt belägen i landskapet i ett sankt område intill en liten å, Lillån. Särskilt med tanke på den omgivande kyrkogården ansågs platsen olämplig. Beslutet om ett nybygge föranleddes också av kyrkans dåliga skick samt otillräckliga storlek för den ökade befolkningen.
Den nya kyrkan uppfördes 1795-99 under ledning av murarmästare Lars Westman, Vänersborg och med mycket arbete i form av dagsverken och körslor av socknens folk. Den gamla kyrkan revs och en del tegel återanvändes bl a till dörr- och fönsteromfattningar. Som ritning användes ett förslag som murarmästare Sven Hertz, Karlstad ursprungligen gjort för utbyggnad av den gamla kyrkan och som delvis reviderats av överintendentämbetet. Första gudstjänsten hölls julen 1799. Intressanta paralleller finns till grannförsamlingen Frändefors. Där revs också en medeltida tegelkyrka, ersatt av ett nybygge 1797-1800 efter en ritning av Sven Hertz, vilket dock förkastades av Överintendentämbetet som istället gav uppdraget åt arkitekt Thure Wennberg, vars förslag i allt väsentligt genomfördes. Möjligen var murarmästaren Lars Westman också aktiv i Frändefors. Kyrkornas utseende och storlek (Frändefors är större) skiljer en del men båda är vitputsade stenkyrkor med likadan, bevarad, ursprunglig planform med torn i väster och höga utbyggd sakristior öster om de tresidiga koren. I båda kyrkorna förstorades också fönsteröppningarna under 1870-talet (Gestad 1876).
I Gestad utfördes de ursprungliga inredningsarbetena av byggmästare Magnus Zetterberg, Vänersborg. Fram till 1914 hade kyrkan en s k altarpredikstol med direkt förbindelse från sakristian vilket möjligen kan förklara dennas höjd och storlek. Det är oklart om någon altarpredikstol planerades i Frändefors men kom i så fall aldrig till stånd. Altarpredikstolen i Gestad var ritad av ryttmästare Aminoff på Lövås säteri och predikstolen var utformat som en ett halvrunt utsprång i en liten läktare över altaret. Känt från kyrkans ursprungliga inredning är också en sluten bänkinredning (ersattes i slutet av 1800-talet av öppen) och 12 apostlabilder på läktarbröstningen av mäster Olof Lindgren (övermålade, troligen i början av 1900-talet). Kyrkan tycks ursprungligen haft stenhällar i mittgången och jordgolv under bänkarna vilka 1875 ersattes med trägolv. 1893 tillkom den nuvarande klassiserande läktarorgeln.
Under 1900-talet har kyrkan genomgått flera olika renoveringar som präglar inredningen. 1913-14 ersattes altarpredikstolen med den nuvarande stora klassiserande altaruppsatsen samt predikstolen, båda ritade av arkitekt Hjalmar Tessing, Skara. Altartavlan, liksom interiör ommålning utfördes av Theodor Wallström, Lödöse. 1930 gjordes en renovering efter handlingar av arkitekt Yngve Kernell, Stockholm. Vid detta tillfälle fick bl a bänkarna sin nuvarande utformning och en ny ytterdörr togs upp på sakristians södra sida, vilken tillsammans med porten på södra långsidan kläddes med kopparplåt. I koret förhöjdes golvet och altaruppställningen och kyrkan försågs med elektrisk ljus. Den senaste större renoveringen utfördes 1977 efter handlingar av arkitekt Per Molnit, Vänersborg. Kyrkorummet fick då sin nuvarande färgsättning med rosa tak och i övrigt blå, gröna och beiga kulörer. Före 1977 var väggen mellan vapenhuset och kyrkorummet indragen en bit in i tornet och i början av 1900-talet sträckte sig bänkinredningen ända in mot denna vägg. Sedan 1977 finns väggen mellan vapenhuset och långhuset i liv med långhusets västvägg. Även exteriören genomgick en ommålning och skiffertaket omlades. I vapenhuset flyttades väggen mot kyrkorummet framåt för att hamna i liv med västra långhusväggen istället för att som tidigare gått ungefär mitt i vapenhuset. Före 1977 var väggen mellan vapenhuset och kyrkorummet indragen en bit in i tornet och i början av 1900-talet sträckte sig bänkinredningen ända in mot denna vägg. I vapenhuset inreddes också toalett, kapprum och städskrubb och väggarna fick en ny profilerad träpanel. I sakristian iordningställdes en entresolvåning med spiraltrappa. Här placerades sedan ett textilförvaringsskåp 2001. Samma år gjordes också en mindre ombyggnad av bänkarna för ett större sittdjup.
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt.
År 1796-1799 Fast inredning - predikstol
Altarpredikstol efter ritningar av ryttmästare Aminoff på Lövås säteri.
År 1796-1799 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn. Inredningsarbeten av byggmästare Zetterberg.
Byggmästare: L E Westman
Byggmästare: Magnus Zetterberg, Vänersborg
År 1800 Invigning
År 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
Inventarium och beskrivning upprättad med anledning av Kongl Majts nådiga förordning af den 17 april 1828 angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande.
År 1893 Fast inredning - orgel
Se även 1959
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1913-1914 Fast inredning - predikstol
Predikstol
Arkitekt: Hj. Tessing
År 1913-1914 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats
Arkitekt: Hj. Tessing
År 1913-1914 Underhåll - målningsarbete, interiör
Troligen hel interiör ommålning inklusive målning av altartavlan av Wallström
Konstnär: Teodor Wallström
År 1913-1914 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Teodor Wallström
År 1928 Äldre kulturhistorisk inventering
Kulturhistorisk inventering av lösa föremål
Fotograf: Bertil Waldén
År 1928 Teknisk installation - värme
"Värmeugn"/kamin
År 1930 Fast inredning - bänkinredning
Öppna 1800-talsbänkar ombyggda med nya bänkskärmar, gavlar och krönlister.
År 1930 Fast inredning - orgel
Justering och rengöring
År 1930 Teknisk installation - el
Belysning
År 1930 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hel interiör ommålning
År 1949 Underhåll - exteriör
Förbättring av putsen, ommålning
År 1959 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1893 ombyggd med bevarad fasad
År 1960 Teknisk installation - el
Ca 1960. Värmesystem, klockringning och höranläggning med slingor
År 1968 Underhåll - omputsning
År 1968 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Enligt uppgift med plastfärg vilken ersattes 1977 med kalkfärg.
År 1977 Underhåll - fönster
Reparationer
År 1977 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertaket
År 1977 Underhåll - målningsarbete
Exteriör och interiör ommålning
År 1977 Fast inredning - bänkinredning
Borttagande av bänkar längst bak i kyrkorummet. Utglesning av bänkraderna genom borttagande av ca fem bänkrader.
År 1977 Fast inredning - altaruppsats
Rengöring
År 2001 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad till större sittdjup genom inmontering av sittdynor
År 2001 Specifika inventarier - textilskåp
I sakristians entresolvåning
År 2002-2005 Underhåll - fönster
Renovering av fönster på långhusets och korets sydsida
Hantverkare: Sven Sillén
År 2009 Underhåll - fönster
Renovering och målning av fönster, norra och östra sidan.
År 2011 Teknisk installation
Installation av styr- och reglersystem för värme och luftfuktighet.
År 2017 Underhåll - fönster
Fönsterrenovering
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin