Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Bolstads kyrka är unik i Dalsland ur flera synpunkter och mycket av dess historia visar på områdets och pastoratets särskilda rang. Kring kyrkan finns ett mindre sockencentrum med bl a en av Dalslands bäst bevarade prästgårdsmiljöer. Genom pastoratets status finns också en prästhistoria med särskilt personhistoriskt värde.
Kyrkan, av sten med korsformad plan, är till bevarade delar stiftets äldsta daterade, genom dendrokronologi till ca 1150. Unikt för stiftet är det medeltida tornet med den tudelade ljudöppningen viket har flera motsvarigheter i Västergötland. Även tornspiran från 1700-talet påminner om Västgötakyrkor. Liljestenarna, från 1200-talet är ovanliga i stiftet och har västgötskt ursprung liksom dopfuntens sandstensfot (1100-tal). Förutom liljestenarna är gravvårdsbeståndet i övrigt också anmärkningsvärt och ovanligt innehållsrikt.
Kyrkans exteriör karaktäriseras av tornet med sin höga spetsiga spira, korsarmarna (tillbyggda 1756-61) och det tresidigt avslutade koret. Det senare från 1600-talet då många av de dalsländska medeltida kyrkorna förlängdes åt öster på detta sätt. Bolstads kyrka är en Dalslands fyra korskyrkor och den enda av dessa i sten. Karaktäristiskt är också de valmade mansardtaken, tornspiran och kyrkogårdens grindstolpar, alla skiffertäckta. Kyrkorummet ger ett stort och rymligt intryck med de breda korsarmarna, det höga välvda taket och de stora bågformiga fönstren. Delar av inredningen härrör från 1600 - och 1700- talen men har påverkats av senare renoveringar bl a en omfattande restaurering 1933-34. Kyrkorummet, som ommålades 1988, har en sammanhållande och konsekvent färgsättning i grå och blå kulörer och återkommande röda bårder och marmoreringar.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- Bolstad kyrka är unik för stiftet och Dalsland ur flera synpunkter och speglar områdets särskilda betydelse i äldre tid och koppling till Västergötland
- kyrkan är till bevarade delar stiftets äldsta daterade
- det medeltida tornet är stiftets enda kvarvarande
- det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument
- kyrkans inredning från 1600- och 1700-talet, altaruppsatsen och predikstolen - tidsskikten från den genomgripande renoveringen 1933-34
- kyrkorummets sammanhållna och konsekventa färgsättning
- de skiffertäckta grindstolparna på kyrkogården
- kyrkans anmärkningsvärda gravvårdsbestånd; bl a de medeltida liljestenarna, gravhällarna i koret och smidda gravkors på kyrkogården
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2003)
Kyrkan har en korsplan med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Den medeltida kyrkan förlängdes 1669-75 mot öster då det tresidigt avslutade koret tillkom. Korets planform uppvisar en svag lutning, vilket anses vara en påminnelse om hur Jesu huvud faller åt högra sidan när han gav upp andan. 1756-61 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder och troligen också sakristian. Tornet är ursprungligt och det enda kvarvarande medeltida i stiftet.
Kyrkans gråstensmurar täcks av vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Kring koret finns svartmålade ankarjärn som siffror och bokstäver bl a årtalet 1695 på korets norra och östra sida. På södra korsarmens fasad finns minnestavlor över tre präster i Bolstad och deras hustrur. Det är prosten Nils Fjellman (1708-1761), komminister Sven Wahlström (1735-1809) och prosten Erik Magnus Florelius (1756-1802). Minnestavlorna sattes upp omkring 1950 och på Fjellmans står bl a att "han utvidgade kyrkan med korsarmar och sakristia samt ny- och tillbyggde prästgården.
Kyrkans tak är skiffertäckta. Långhuset och korsarmarna har valmade tak och sakristian ett sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och kröns av en tupp av kopparplåt. Längs taken finns utsprång av bruna brädor liksom på långhuset små gavelpartier mot väster på sidorna av tornet. Även kyrkans portar och fönster är brunmålade. De stora rundbågiga fönstrens ytterbågar är indelade i smårutor. Segmentbågeformade portar, som pardörrar, klädda med snedställd panel och med två små snedställda fönster, finns på södra och norra korsarmarnas gavlar. Till vapenhuset i tornet finns en liknande rundbågig söderport, dock som enkeldörr. Ljudöppningarna längst upp i tornet är rektangulära mot öster och norr och rundbågigt mot väster. Mot söder är ljudöppningen dubbelvälvd och ursprungligen delad av mittkolonetter, en företeelse med flera motsvarigheter i Västergötland, särskilt Kinnekulleområdet, och som haft en avgörande betydelse för en ungefärlig datering av tornet. Längre ner på tornet finns små romanska fönsteröppningar. En annan byggnadshistoriskt intressant detalj är en markering på långhusets sydfasad, nära tornet, som visar läget för en igensatt sydportal. Portalen framkom vid en murverksdokumentation i samband med putsarbeten 2002. Längs tornets västsida finns en ca en meter hög vall av jord och sten vid tornets västsida. Detta är troligen en rest av en sekundär stödkonstruktion från 1750-talet, ursprungligen ca 1,5 meter hög och som togs bort från tornets övriga sidor 1934 då bl a tornporten (igensatt då stödmuren tillkom) mot söder togs upp igen.
Kyrkorummet är ljust och rymligt med en konsekvent färgsättning som domineras av blå och grå kulörer. Koret i öster är förhöjt och i väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummet finns från södra och norra korsarmarnas gavlar och från vapenhuset i tornet. Bakom altaret finns en dörr till sakristian.
Golvet består av kalkstensplattor i mittgångarna och koret. Bänkkvarteren har förhöjda gråmålade trägolv. Kyrkans väggar är vitputsade. Taket, ett gråmålat trätunnvalv är dekorerat med fyra "pryderliga rosor" 1820 av Anders Olsson, Vänersborg, en i varje väderstreck. I mitten av taket finns en senare (eventuellt 1934) större målning, en cirkel med spetsiga flikar. Den profilerade taklisten är gråblå med en röd bård. Ytterdörrarna i korsarmarna har innerdörrar som parspegeldörrar med marmorerade spegelfält i grå kulörer. Dörren till vapenhuset är av liknande slag fast mindre. Enkelspegeldörren till koret är gråmålad. Fönstren är grönmålade.
Altaret av sten, från 1670-talet, täcks av en kalkstenskiva. Altarprydnaden är en uppsats i två avdelningar med tavlor målade av Erik Grijs 1675 och ommålade 1894 av Wilhelm Dahlbom och konserverade 1934. Den nedre föreställer nattvardens instiftan på skärtorsdagskvällen och den övre Kristi uppståndelse på påskdagen. Tavlorna flankeras av bilder på de fyra evangelisterna och deras symboler. Överst finns en klocka, insatt på 1800-talet, som kröns av en Kristusfigur. Altarringen är femsidig med en genombruten barriär av fyrpassornamentik mellan marmorerade små pilastrar.
Predikstolen är placerad i korets norra del, i brytningen mellan östra och norra korsarmen. Den är byggd 1775 av bildhuggaren Erik Grund, Karlstad. Det är troligen kyrkans tredje predikstol, intill 1596 ägde kyrkan Skara stifts äldsta predikstol, från 1487. 1596 års predikstol ersattes sedan med den nuvarande som delvis förändrades 1934 då baldakinen, symbolerna samt texttavlan över trappan tillkom. Symbolerna, snidade träfigurer, på korgen och trappbarriären föreställer segerlammet, kalken, fredsduvan m m. Vid södra korväggen finns ett dopaltare från 1938 av kalksten. Dopfunten har en fot av sandsten och cuppa av täljsten som ursprungligen ej hört samman. Sandstensfoten är äldst och antas vara från 1100-talets slut. Av Dalslands 42 medeltida dopfuntar är 7 av sandsten och återfinns i de delar som vetter mot Västergötland, där de tillverkats. Till Bolstads kyrkas äldsta tid och banden till Västergötland hör också de två liljestenar som förvaras vid tornväggen under läktaren. De är Dalslands enda representanter för denna märkliga gravvårdstyp som i stort sett är begränsad till Västergötland och där främst Kinnekulleområdet. Äldre gravvårdar i kyrkan utgörs också av tre gravhällar i koret, över kyrkoherdarna Ericus Olavi (död 1627) och Petrus Gyllenius (död 1675) och prosten Johannes Andersson Lind (död 1708).
Bänkinredningen är indelad i sex kvarter, två i varje korsarm förutom den östra. I västra korsarmen är bänkarna vägganslutna mot långsidorna. Bänkarna, från 1934, är öppna med marmorerade speglar på gavlarna och skärmarna. Färgsättningen är den i kyrkan återkommande, grå och blå kulörer med röda bårder, på bänkarna finns också förgyllda bårder. Läktaren i väster nås via en trappa i vapenhuset och bärs upp av fem kolonner på var sida om mittgången och tre längs var långsida. De marmorerade kolonnerna och läktarbröstningen samt orgeln har en liknande färgsättning som bänkarna. Orgelns nyklassicistiska fasad är från 1855 men själva orgeln är senast ombyggd 1958-59.
LÅNGHUS - Kyrkans äldsta delar är tornet i väster och långhusets västra delar (ca 1150). Långhuset förlängdes åt öster mellan 1669 och 1675 då det tresidiga koret tillkom. 1756-61 tillfogades södra och norra korsarmarna.
GOLV - Kalksten i gångarna, gråmålat trägolv förhöjt ca 5 cm i bänkkvarteren. Korgolvet av kalksten är förhöjt ca 20 cm i förhållande till golvnivån i gångarna och kan sägas sträcka sig in i långhusets östra del.
VÄGGAR - Vitputsade
PORTAR - Ytterdörrar i norra och södra korsarmen. Dubbla parspegeldörrar från 1934. Yttre dörrparet med brunmålad snedställd panel på utsidorna och gråmålade på insidorna. Två små snedställda fönster i varje yttre dörrpar. Inre dörrparen med marmorerade spegelfält dominerade av grå kulörer mot kyrkorummet och gråblå färg mot utsidan. Färgsättningen i blå och grå kulörer mot kyrkorummet är samma som på bl a bänkarna, kolonnerna som bär upp läktaren och läktarbröstningen.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset (tornets nedervåning): Parspegeldörrar av liknande utformning som portarnas/ytterdörrarnas inre dörrpar fast mindre storlek.
FÖNSTER - Stora rundbågiga från 1934, sammantaget sex stycken. Fyra i varje korsarm (två mot norr, två mot söder samt ett mot öster och ett mot väster) samt två fönster i långhusets västra del (ett mot norr och ett mot söder). 4-lufts, ej kopplade dubbla bågar. Ytterbågarna indelade i smårutor. Grönmålade på insidan, brunmålade på utsidan.
TAK - Tunnvalv av gråmålade släta brädor. Dekormålningar: fyra "pryderliga rosor från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. En ros i varje väderstreck (en i var korsarm, en ovan altaruppsatsen i koret och en ovan orgeln). Mitt i kyrkan en större målning, en cirkel med spetsiga flikar (troligen ej samtida med rosorna, eventuellt från 1934). Profilerad taklist, gråblå med röd bård.
ÖVRIGT - Längs tornväggen under läktaren finns två s k liljestenar tillverkade i Västergötland på 1200-talet och de enda i sitt slag i Dalsland.
KOR - Det nuvarande tresidigt avslutade koret tillkom 1669-75 då kyrkan förlängdes åt öster. Koret kan sägas sträcka sig in i långhuset då det förhöjda korgolvet sträcker sig ca två meter in i långhuset
GOLV - Kalkstenshällar. Korgolvet förhöjt ca 15 cm över nivån i långhusets gångar. Bakom altaret trägolv täckt av heltäckningsmatta och motsvarande nivå som i gångarna.
VÄGGAR - Vitputsade
INNERDÖRR - Till sakristian öster om och bakom altaret. Gråmålad enkelspegeldörr. FÖNSTER - Ett mot norr och ett mot söder. Motsvarande utformning som långhusets fast 1-lufts. TAK - Se långhus
ÖVRIGT - Tre gravhällar i korgolvet. Kyrkoherde Ericus Olavi, död 1627, kyrkoherde Petrus Gyllenius, död 1675 och prosten Johannes Andersson Lind, död 1708. Dopaltare vid södra korväggen av slipade och polerade kalkstenar. Tillkom 1938.
FAST INREDNING -
ALTARE - Stenaltare från 1670-talet. Uppmurat av stenblock, markerade hörn. Skiva av kalksten. ALTARUPPSATS - Altartavla målad 1675 av Erik Grijs, Göteborg. Predella med förgylld text. Nedre målningen föreställer nattvardens instiftan på skärtorsdagskvällen och den övre målningen Kristi uppståndelse på påskdagen. Målningarna omges av de fyra evangelisterna med symboler. Altaruppsatsen kröns av en klocka (insatt på 1800-talet) och överst en Kristusfigur. Kring evangelisterna och klockan finns voluter. Altaruppsatsen ommålades 1894 av Wilhelm Dahlbom och restaurerades 1934.
ALTARRING - Tillkom troligen 1894, togs bort 1934 och återinsattes 1987. Femsidig med barriär av genombruten fyrpassornamentik mellan marmorerade små pilastrar. Stoppat knäfall och armstöd klätt med rosaaktigt tyg.
BÄNKINREDNING - Tillkom 1934. Indelad i sex kvarter (två i norra respektive södra korsarmen och två i västra delen). De tre främre bänkarna i norra korsarmen närmast predikstolen borttagna 1988. Öppna bänkar med marmorerade speglar på gavlar och skärmar. Färgsättning i grått och blått med röda och förgyllda bårder. Motsvarande färgsättning som bl a dörrar, kolonner och läktarbröstningen.
PREDIKSTOL - Tillverkad 1775 av Erik Grund, Karlstad. Delvis omgestaltad 1934. Färgsättning i blått, grått och röd list i korgens underkant samt förgyllningar. Trappans och korgens sidor pryds av utsnidade figurer , segerlammet, kalken, fredsduvan mm. Baldakinen som tillkom 1934 kröns av en förgylld ängel.
ORGEL - Läktarorgelns fasad är från 1855 efter ritning av Ludvig Hedin och byggd av J N Söderling. Själva orgeln från 1885 har byggts om 1915 och 1958-59. Fasaden i nyklassicistisk utformning i interiörens återkommande färgsättning i blått och grått. Förgylld dekor bl a i form av växtornamentik och en harpa på toppen.
LÄKTARE - Läktaren nås via en trappa i vapenhuset (tornets nedervåning). Läktaren bärs upp av fem kolonner på var sida om mittgången och tre kolonner längs långhusets väggar. Pelarna har täckmålade baser och kapitäl i blått och däremellan marmoreringar i grått. Läktarbröstningen i motsvarande färgsättning med marmorerade spegelfält.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Placerad i södra delen av koret framför dopaltaret (se kor). Fyrsidig fot av sandsten eventuellt 1100-talet senare hälft. Cuppan av täljsten, kittelformad med spetsflikig bård runt övre kanten.
NUMMERTAVLA - Efter ritning av Anders Roland 1915, placerad nära koret på södra korsarmens västra vägg. VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning. Före 1934 gick trappan till läktaren inne i kyrkorummet. Från att ha använts som vedförråd, eventuellt sedan 1700-talet, inreddes 1934 tornets nedervåning till vapenhus. En äldre portöppning på vapenhusets södra sida som varit igensatt sedan 1700-talet togs upp igen och trappan till läktaren togs bort i kyrkan och en ny trappa på vapenhusets norra vägg byggdes en avsats utanför läktaren. Trappan vinklar av och följer östra väggen upp mot tornets andra våningsplan. 1988 inreddes en toalett i södra sidan av vapenhuset.
GOLV - Gråmålat trägolv
VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Mot söder. Ett vapenhus, troligen på tornets södra sida, finns omnämnt 1596. Detta togs bort samtidigt som långhusets korsarmar tillkom 1756-61. Portöppningen mot söder sattes då igen men togs upp 1934 då tornets nedervåning inreddes till vapenhus. Porten här är från 1934 och av liknande utformning som kyrkportarna i södra och norra korsarmarna. Här som enkeldörr med snedställd brunmålad panel på utsidan och gråblå på insidan. Två små kvadratiska snedställda fönster samt ett äldre lås.
INNERDÖRR - Till kyrkorummet (se långhus). Till toaletten mot söder: Gråblå spegeldörr. FÖNSTER - Liten romansk fönsteröppning ovan porten mot söder.
TAK - Gråmålade brädor som vilar på synliga svarta bjälkar.
TRAPPA - Öppen barriär med breda stolpar av gråmålade brädor, gråblå överliggare. Utrymmet under trappan täcks av vit fasspontpanel.
TORN-Det romanska tornet utgör tillsammans med västra delen av långhuset kyrkans äldsta delar, daterade till ca 1150. En dendrokronologisk (tidsbestämning med hjälp av årsringar) undersökning av ekvirke i tornet har fastställt timrets fällningsår i intervallet 1146-47). Tornet är det enda medeltida kyrktornet i Dalsland.
VÅNING 1- Se vapenhus
VÅNING 2 - Mellanvåning. Obehandlat brädgolv. Oputsade väggar (gråsten). Tak av obehandlade brädor som vilar på synliga bjälkar. Liten romansk fönsteröppning mot väster. Trätrappan från 1934 utformad på motsvarande sätt som i vapenhuset men omålad.
VÅNING 3 - Klockvåning. Obehandlat trägolv. Oputsade väggar. Tornluckor åt alla fyra väderstreck med parluckor, omålade på insidorna, snedställd brunmålad panel på utsidorna. Rektangulära öppningar mot öster och norr, rundbågig öppning mot väster. Mot söder är ljudöppningen dubbelvälvd och har ursprungligen varit delad av en mittkolonett
Fasadkulör (2003): Vit
Byggnadsdel (2003): Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventeringen 2003:
Kyrkan har en korsplan med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Den medeltida kyrkan förlängdes 1669-75 mot öster då det tresidigt avslutade koret tillkom. Korets planform uppvisar en svag lutning, vilket anses vara en påminnelse om hur Jesu huvud faller åt höger sida när han gav upp andan på korset. År 1756-61 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder och troligen också sakristian. Tornet är ursprungligt och det enda kvarvarande medeltida i stiftet.
Bolstads kyrkas äldsta delar, tornet och den intilliggande västra delen av långhuset, har genom en dendrokronologisk (årsringsdatering) undersökning 1996 dateras till ca 1150. Genom en byggnadsarkeologisk undersökning av landsantikvarie Nils Ivan Svensson 1934 kunde kyrkans ursprungliga plan kartläggas med rakslutet kor med östväggen framför det nuvarande altaret. Av stort byggnadshistoriskt intresse är kyrkans bevarade medeltida räkenskapsbok från tiden 1471-1578, förvarad på landsarkivet i Göteborg. Det finns bara sex sådana räkenskapsböcker i landet, varav denna anses vara en av de utförligaste. Från 1500-talet finns bl a uppgifter om ett vapenhus på tornets sydsida. 1669-75 förlängdes kyrkan, liksom många andra dalsländska medeltida stenkyrkor, åt öster med ett tresidigt avslutat kor. Under 1700-talet fick sedan kyrkan i stort sin nuvarande exteriöra utformning. 1756-61 tillkom norra och södra korsarmarna, troligen också sakristian samtidigt som vapenhuset revs och södra tornporten sattes igen. 1752 uppfördes också den nuvarande tornspiran efter en brand. Från 1752 finns också uppgifter innertakets tunnvalv, vilket 1820 dekormålades av Anders Olsson, Vänersborg. Av hans målningar återstår idag fyra rosor. 1832 omlades yttertaket med skiffer istället för spån. Tornspiran förblev dock spånklädd till 1940-talet.
Under 1800-talet genomgick kyrkan flera tidstypiska förändringar. 1849 förstorades fönsteröppningarna och nya fönster togs upp på korsarmarnas gavlar. 1877 skall taket ha övermålats. 1894 genomgick kyrkan en renovering som 1933-34 följdes av likaså tidstypisk "återrestaurering" efter handlingar av arkitekt Yngve Kernell, Göteborg. Från 1894 finns ritningar av Adrian Crispin Peterson, känd Västsvensk arkitekt som bl a ritade många kyrkor i nygotik. Ritningarna från Bolstad uppvisar också flera nygotiska stildrag, bl a rosettfönster ovan portarna på södra och norra korsarmen. Det är dock tveksamt om dessa verkligen utfördes. Troligen förstorades dock fönsteröppningarna till kyrkorummet för att sedan förminskas 1933-34 då de nuvarande fönstren och portarna sattes in. Samtidigt togs åter södra tornporten upp till vapenhuset, vilket iordningställdes efter att använts som vedförråd. Trappan till läktaren flyttades från kyrkorummet till vapenhuset. I kyrkorummet ersattes bänkinredningen från 1894 med den nuvarande och 1894 års nygotiska altarring byttes mot en sluten halvcirkelformad. 1987 återinsattes altarringen från 1894 och en träskiva på altaret ersattes av den nuvarande kalkstensskivan. Renoveringen 1933-34 innebar också konserverings- och rekonstruering av den 1894 övermålade altartavlan liksom framtagandet av takmålningar och ny färgsättning av kyrkorummet. Samtidigt tillkom predikstolens baldakin, dess symboler och texttavlan vid trappan. 1933-34 installerades också elektrisk belysning och ett nytt värmesystem med ett pannrum i en källare under koret.
1988 genomfördes en interiör renovering då större delen av kyrkorummet ommålades av Lars Dahlin, Bolstad, My Leffler och Anna Lena Hansen, Stockholm. I stora drag bibehölls färgsättningen förutom nya marmoreringar på bänkarna, läktarbröstningen, läktarkolonnerna och dörrarna. Samtidigt togs de tre främsta bänkarna vid predikstolen bort och en toalett installerades i vapenhuset. Under 2002 har fasaden renoverats genom putslagningar och avfärgning, målning av fönster och dörrar mm.
År 1150-1250 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt. Fyrsidig fot av sandsten. Cuppan av täljsten.
År 1510-1514 Underhåll - golv
Golov av ekplank i långhus och kor.
År 1675 Fast inredning - altaruppsats
Altartavlan målad av Erik Grijs, Göteborg.
Konstnär - Dekormålare: Erik Eriksson Grijs
År 1756-1761 Nybyggnad
Korsarmar
År 1775 Fast inredning - predikstol
Predikstol.
Konstnär - Bildhuggare: Erik Grund
År 1800 Underhåll
Kyrkan putsas in- och utvändigt.
År 1820 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
I samband med invändig målning utfördes bl a av Anders Olsson, Vänersborg "åtskilliga prydnader såsom fyra pryderliga rosor i taket samt en mörkare list utmed takfoten" Av detta återstår idag rosorna i taket.
År 1832 Underhåll - takomläggning
Skiffer ersätter spån som takbeklädnad. Spån på spiran kvar till 1942.
År 1843 Underhåll - takomläggning
Tornspiran omspånad
År 1854 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasad. Ritad av Ludvig hedin, byggd av J N Söderling.
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
Arkitekt: Ludvig Hedin
År 1861 Underhåll - golv
Omläggning av kalkstensplattorna.
År 1894 Fast inredning - altarring
Troligen tillkommer nuvarande altarringen.
År 1894 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen ommålad.
Konstnär: Wilhelm Dahlbom
År 1894 Fast inredning - bänkinredning
Nya öppna bänkar.
År 1915 Fast inredning - orgel
Orgeln men ej fasaden ombyggd.
År 1915 Fast inredning - läktare
Ritning, förslag till läktarbröstning. Troligen utfört.
Arkitekt: Anders Roland
År 1933-1934 Specifika inventarier - altartavla
Målningar framtagna och rekonstruerade. Restaurering.
År 1933-1934 Teknisk installation - värme
Lågtrycksvärmeanläggning med pannrum under sakristian och koret.
År 1933-1934 Teknisk installation - el
Belysning
År 1933 Byggnadsarkeologisk undersökning
Utförd av landsantikikvarie Nils Ivan Svensson i samband med värmeledning.
Obestämd yrkestillhörighet: Nils Ivan Svensson
År 1933-1934 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning och ändrad färgsättning. Framtagning av de målade rosorna (1820) i taket. Troligen tillkom den spetsflikiga cirkeln i takets mitt.
År 1933-1934 Fast inredning - bänkinredning
De nuvarande bänkarna erätter bänkar från 1894.
År 1933-1934 Fast inredning - predikstol
Baldakinen och symbolerna på korgen tillkommer. Tavlan över trappan förses med texter.
År 1933-1934 Fast inredning - altarring
Ny sluten halvcirkelformad altarring.
År 1938 Fast inredning - altare
Dopaltare vid södra korväggen.
Arkitekt: Yngve Kernell
År 1942 Underhåll - takomläggning
Omläggning av torntaket från spån till skiffer.
År 1958-1959 Fast inredning - orgel
Orgeln men ej fasaden ombyggd.
År 1964 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggarna ommålade.
År 1967 Teknisk installation - el
Åskledare
År 1987 Fast inredning - altare
Träöverbyggnad på altaret tas bort. Liksom en upphöjning av av trä på stengolvet innanför altarringen
År 1987 Fast inredning - altarring
Den femsidiga öppna altarringen (troligen från 1894) återinsatt (togs bort 1934) efter renovering av Paul Andersson.
År 1988 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hela kyrkorummet ommålat förutom rosorna i taket. Bibehållen färgsättning förutom marmoreringar på bängavlar, läktarkolonner, läktarbarriären och innerdörrar. Målningsarbetet huvudsakligen utfört av Lars Dahlin, Bolstad samt My Leffler och Anna Lena Hansen, Stockholm.
År 1988 Underhåll - interiör
Tavlan över predikstolstrappan renoverad.
År 1988 Fast inredning - bänkinredning
De tre främsta bänkarna vid predikstolen borttagna.
År 1996 Dendrokronologisk undersökning
Trävirke i tornet visar på en datering omkring 1150.
Konstruktör: Alf Bråthen
År 2002 Underhåll - exteriör
Putslagningar och avfärgning av fasaden samt fyra grindstolpar mot parkeringen. Helt ny puts på på fyra grindstolpar mot norr och öster. Målning av takfot, gavelspetsar, luckor och dörrar. Byte av hängrännor och stuprör. Markarbeten runt grundmuren, grävning för dagvattenledning.
År 2002 Byggnadsarkeologisk undersökning
Murverksdokumentation av Jan Johansson och Sonia Jeffery, Regionmuseum Västra Götaland. Upptäckt av sydportal nära tornet viken överputsades igen och är markerad i putsen.
År 2012-2015 Underhåll - målningsarbete
År 2012 Teknisk installation - värme
Installation av nytt värmesystem.
År 2015 Underhåll - takomläggning
Omläggning skiffertak.
År 2015 Teknisk installation - larm
Installation utrymningslarm.
År 2020-2021 Underhåll - fönster
Fönstermålning
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin