Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkan är en av stiftets stora stenkyrkor och utgör ett betydelsefullt inslag och landmärke i det omgivande landskapet. Kyrkan tillmäts också ett viktigt kontinuitetsvärde genom att den gamla kyrkan finns bevarad i närheten. De båda kyrkorna speglar väl sina respektive tidsepokers kyrkobyggande. Tösse nya kyrka är i väsentliga delar en välbevarad nyklassicistisk 1800-talskyrka. Framträdande är dess monumentala uttryck och kyrkorummets rymd, liksom den karakteristika planlösningen med tornet mitt på södra långsidan. Av den bevarade ursprungliga inredningen märks särskilt altaruppsatsen, altarringen och predikstolen i nyklassicistisk stil. Från renoveringen 1948-50 finns tydliga drag i inredningen bevarade, bl a marmoreringar i koret, på bänkarna och av läktaren. 1978 års tillägg är främst "lillkyrkan" i långhusets mittparti.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- kyrkans välbevarade och tidstypiska utformning med dess karaktäristiska stildrag och planlösning - kyrkorummets särskilda karaktär med dess storlek och rymd
- den bevarade nyklassicistiska inredningen bl a altaruppsatsen, altarringen och predikstolen
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
I kyrkoanläggningen ingår förutom kyrkan och begravningsplatsen, ett församlingshem (tidigare även skola och vaktmästarbostad) samt ett par ekonomibyggnader.
KYRKOGÅRDEN består av två åtskilda delar. Den äldsta delen är belägen i sluttningen sydost om kyrkan medan en senare del väster om kyrkan tillkom ca 1975. Naturstensmurar och träd (bl a askar och lindar på gamla delen och rönnar på den nya) omgärdar de båda kyrkogårdarna helt eller delvis. Entréerna har järngrindar med stolpar av natursten. På båda kyrkogårdarna finns grusade gångar, på den äldre enstaka grusgravar och på den yngre häckplanteringar. Vid gamla delens mur mot söder finns ett smitt gravkors, en typ av gravvård som är en välkänd och betydelsefull del av Dalslands och stiftets kulturarv.
Inventeringsår (2002)
I kyrkoanläggningen ingår förutom kyrkan och begravningsplatsen, ett församlingshem (tidigare även skola och vaktmästarbostad) samt ett par ekonomibyggnader.
KYRKOGÅRDEN består av två åtskilda delar. Den äldsta delen är belägen i sluttningen sydost om kyrkan medan en senare del väster om kyrkan tillkom ca 1975. Naturstensmurar och träd (bl a askar och lindar på gamla delen och rönnar på den nya) omgärdar de båda kyrkogårdarna helt eller delvis. Entréerna har järngrindar med stolpar av natursten. På båda kyrkogårdarna finns grusade gångar, på den äldre enstaka grusgravar och på den yngre häckplanteringar. Vid gamla delens mur mot söder finns ett smitt gravkors, en typ av gravvård som är en välkänd och betydelsefull del av Dalslands och stiftets kulturarv.
Inventeringsår 2002
TÖSSE KYRKA
FÖRSAMLING 1995: TÖSSE MED TYDJE
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1195, år 1900: 1872, år 1995: 825
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Tydje införlivad mellan 1867 och 1870 (Tösse med Tydje).
LÄGE OCH OMGIVNING - Socken ligger i slättbygden i landskapets nordöstra del. Den nuvarande kyrkan invigdes 1848 på en ny kyrkplats, en knapp km sydväst om den gamla ännu bevarade kyrkan. Den nya kyrkan uppfördes av Tösse och Tydje församlingar gemensamt. Kyrkan är belägen mellan de två gamla kyrkbyarna och har ett monumentalt läge på den s.k. Sörbölekullen, en km från Tösse tätort.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Kyrkan uppfördes huvudsakligen i natursten 1848 med smärre förändringar efter arkitekt Carl Salins ritningar. Den består av ett rektangulärt långhus, med tresidig avslutning såväl i väster som öster, utbyggd sakristia mitt på långhusets norra sida samt ett torn med motsvarande placering på sydsidan.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade exteriören domineras av tornkroppen, som klingar av mot skyn med en kraftig krangesims, flack huv och lanternin. Den något utskjutande portiken kröns av ett klassiskt tympanon. Det tvärlagda långhuset, med stora rundbågiga fönsteröppningar, har ett skiffertäckt sadeltak, avvalmat över de tresidiga gavlarna. Huvudingång i söder, genom tornets bottenvåning. Även interiören med den i allt väsentligt samtida inredningen har kvar sin ursprungliga karaktär, med altarvägg utformad som tempelgavel och orgelläktare uppburen av kolonner i klassisk ordning. Innertaket utgörs av ett tunnvalv i trä. Kyrkorummets färgsättning, med ljusrosa väggar och vitmålat trätunnvalv, är resultatet av en restaurering 1948-50, efter förslag av arkitekt Ärland Noreen. Vid restaureringen 1978 efter ritningar av arkitekt Rolf Bergh inreddes en lillkyrka i långhusets mittparti.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000
År 2013-2014 Kulturhistorisk inventering
Bevarandeplan kyrkogården.
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin