Motivering (skydd): Område A
Området har en tydligt bevarad struktur med större och mer monumentala
gravvårdar längs dess kanter och kyrkogårdens gångar,
och mindre allmänna vårdar är placerade i kvarterens mitt. En stor
del av det kulturhistoriska värdet ligger i de bevarade grusytorna,
gångar och gravar, och grusgravarnas olika typer av omgärdningar.
Att så många äldre lönnar finns kvar har också en stor betydelse
för områdets karaktär. De äldre och mer påkostade gravvårdarna
bör bevaras liksom vårdar med titlar, gårds- och ortsnamn samt
vårdar av personhistoriskt, lokalhistoriskt eller konstnärligt värde.
Nya vårdar kan med fördel placeras i det västra av de gräsklädda
kvarteren, där många yngre gravvårdar redan finns.
Område B
Området har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet
placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade
rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är
dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de
flesta kyrkogårdar i landet. Vegetationen bidrar starkt till karaktären
i området och bör bibehållas.
Urnlunden
Urnlunden är idag väldigt liten och har en diskret och enkel framtoning.
Mycket av den kulturhistoriska karaktären ligger i lunden
som tidstypisk företeelse och ett uttryck för nya begravningsseder.
kyrkogården
i dess helhet
Gränna kyrkogård präglas av två tydliga utvecklingsskeden, en sekelskifteskyrkogård i söder och en kyrkogård från mitten av förra
seklet i norr. Kyrkogården är strikt delad på mitten och de två
områdena har bevarats var för sig. De öppna gräsklädda ytorna i
norr, omgärdade av meterhöga häckar av avenbok samt rygghäckarna
i väster är alla tidstypiska exempel som på många kyrkogårdar
rationaliserats bort. I söder fi nns många grusgravar bevarade, liksom
omgärdningar, även detta ovanligt i en tid där en kyrkogård
helst ska vara så lättskött som möjligt. Den största delen av den
kulturhistoriska karaktären på Gränna kyrkogård ligger i närvaron
av gruset. Den södra delen präglas dessutom av fl era rader av lönnar,
förmodligen ursprungliga, liksom trädkransen. Strukturen i
söder med köpegravar längs kyrkogårdens kanter och två kvarter
för allmänna linjen i mitten är typisk för en kyrkogård av den här
karaktären. Tyvärr fi nns endast fragment kvar av allmänna linjen
vilket försvårar förståelsen av den här strukturen.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.
Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- En så välbevarad struktur med grusgravar och centrala allmänna
linjen-kvarter som fi nns på den södra delen av Gränna kyrkogård
systemet av häckar på den yngre delen är en betydande del av den
kulturhistoriska karaktären.
- Den norra delen av kyrkogården har en tidstypisk karaktär från
efterkrigstiden med upprepade rader av likartade gravvårdar.
- Gravvårdar äldre än cirka 1940, med eventuella grusbäddar och
omgärdningar, bör bevaras som vittnesbörd om gravkonstens utveckling
och stadens historia.
- Vårdar av järn ska finnas med på kyrkans inventarieföreteckning.
är ovanlig.
- Grusade ytor, grusgravar och gångsystem, är viktiga för kyrkogårdens
särprägel.
- Vegetationen på kyrkogården i form av äldre lönnar och askar och
Inventeringsår 2016
Gravkapellet har en kort historia. Det uppfördes 1954 efter
ritningar av Johannes Dahl och placerades på den nya
begravningsplatsen vilken invigdes 1868. Gravkapellet utgörs av
en låg byggnadskropp med källarvåning i suterräng. Taket är ett
valmatsadeltak belagt med enkupigt lertegel. Fasaderna är
putsade med ljus avfärgning. Fönsteröppningarna är högresta
och runbågformiga med tätspröjsade och blyinfattade
fönsterytor. Kapellet har en klassiserande utformning i 1950-
talstappning. Interiören har en stram enkelhet med räta linjer och
inga direkta utsmyckningar. Koret är upphöjt och rymmer ett
enkelt altare med ett på väggen monterat krucifix. Mittgången
flankeras av slutna, dörrlösa bänkkvarter hållna i en grå grund
med mörkmarmorerade fyllningar och överliggare. Golvet är
belagt med kalksten och väggarna är slätputsade och vitmålade.
Från förrummet nås källaren via en trappa och även
orgelläktaren angörs därifrån. Orgeln har ett modernt snitt och
ansluter färgmässigt till kyrkorummet. Rummet är öppet till
takkonstruktionen vilken är inklädd med laserad panel.
I slutet av 1970-talet gjordes en utbyggnad av kapellet då det
installerades toalettutrymmen och ett samlingsrum.
Utbyggnaden vidbyggdes den ursprungliga byggnadskroppen
och gavs en harmonierande exteriör utformning. Invändigt är rummen tämligen enkelt gjorda med tapetserade väggytor och plastmattor på golvet. I samband med ombyggnaden gjordes förbättringar av personalutrymmena där bl.a. lunchrum tillkom. De senaste
arbetena utfördes 2004 då en invändig ommålning
genomfördes. Den södra fasaden uppvisade vid tiden stora
sprickbildningar varför denna del sågs över och reparerades.
Kapellet har en enkel men mycket välkomponerad
utformning. De få åtgärder som skett sedan byggnaden
uppfördes 1954 har inte medfört några förändringar av det
ursprungliga uttrycket.
År 1978 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Gravkapellet byggdes om för handikappanpassad entré och toalett.
Ritningar av arkitektfirma Johannes Dahl, Tranås.
År 1981 Återinvigning
Gravkapellet återinvigdes, av biskop Sven Lindegård, efter att ha
undergått en upprustning.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA.
Jönköpings läns museums arkiv.
(1956). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län III.. ISBN: .
Stadsbyggnadskontoret och Jönköpings läns museum, 1997, Franzén, Anders. (1997). Gränna, kulturhistorisk utredning. Jönköpings kommun. ISBN: .
Grennfelt, Tage. (1957). Ett sekel i Grännabygden: en återblick på det senaste seklets händelser i Gränna, grundad på gamla tidningslägg. ISBN: .
Eklund, Phebe. Kartingenjör, Lantmäteriavdelningen, Jönköpings kommun.
Lars, Widar. kyrkogårdsföreståndare i Gränna församling..
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Johannes Dahls arkitektkontor:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin