Motivering (skydd): Gränna kyrka har lång hävd även om den nuvarande kyrkobyggnaden
lite drygt 100 år. Den äldsta kyrkobyggnaden uppfördes under 1100-
talet och rester från den kyrkan finns bevarade dels i delar av den
nuvarande kyrkans murverk men också i enskilda delar. Mycket av
kyrkans äldre historia förstördes i samband med branden 1889 men det
som räddades används till delar som utsmyckning inne i kyrkorummet
och förmedlar därigenom Gränna kyrkas långa kontinuitet.
Kyrkans exteriör har förändrats mycket litet sedan återuppbyggnaden på
1890-talet. Utformningen som en barockkyrka valdes i konkurrens med
flera andra förslag och har ingen direkt föregångare i den kyrkobyggnad
som förstördes i branden. Kyrkan utgör ett landmärke i Gränna som
domineras av en småskalig trähusbebyggelse. Placeringen invid
huvudstråket gör byggnaden till ett tydligt blickfång.
Invändigt präglas kyrkan av de senaste restaureringarna som medfört att
kyrkan har ett mycket enhetligt uttryck som har sin grund i historien
men tydligt bär vår tids signum. Den gröna färgskalan dominerar
kyrkorummet och kontrasterar väl med de vitmålade murytorna och
läktarbarriärens gula färgsättning. De stora fönstren med sina
glasmålningar från 1800-talet bidrar stort till kyrkorummets upplevelse.
Och kyrkorummet har en tydlig indelning med sina bänkkvarter.
Av kyrkans långa historia finns fysiska spår båda i kyrkans utsmyckning
som dess konstruktion. I ett av utrymmena som flankerar koret är delar
av den medeltida kyrkans sockelmurar blottlagd och i samband med
restaureringen 1986-87 monterades en mindre glasmålning i det som
varit korfönster i 1100-talskyrkan. Kyrkans dopfunt härrör från 1250-
talet och i det såkallade kyrkotorget står ett senmedeltida
sakramentsskåp placerat.
Gravkapellet
Gravkapellet präglas av värdig enkelhet som fungerar som inramning
till de förättningar som sker där. Bärande för kapellets uttryck är de vita murytorna och fönstrens rundbågform. En senare utbyggnad av kapellet
har utförts i en harmonierande stil. Invändigt finns ett minimum av
dekorativa element, fokus ligger på den avlidne.
Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär plats är viktiga
dokument över kyrkans användning i äldre tid.
Sammanfattning
- Exteriört har kyrkan inte genomgått några nämnvärda förändringar
sedan återuppbyggnaden efter branden.
- Efter de senaste restaureringarna har kyrkorummet en väl
sammanhållen utformning. Interiören tar fasta i sin historia men bär
tydligt vår tid.
- Bevarade detaljer från olika tider vittnar om den långa kristna
kontinuiteten.
- Bänkkvarteren understryker den korsformiga planen med riktning
mot koret och altaret.
- Gravkapellet präglas av en arkitektonisk enkelhet som syftar till att
skapa en värdig inramning för begravningsförrättningarna.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Rundat, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2006)
Kyrkobyggnaden återuppfördes som en nybarockkyrka och den
är av sten disponerad som en korsplanskyrka. Kyrkan har
östvästlig riktning med torn i väster och rundkor i öster, i norr
och söder finns utskjutande tvärskepp med entréer till kyrkan.
Fasaderna är spritputsade med omfattningar och markeringar i
slätputs. Kyrkan är i sin helhet vitkalkad. Det stora flertalet av
kyrkans fönster är rundbågformade med blyspröjsning, Mot
alla väderstreck utom öster sitter stora rundformade
fönsteröppningar. Många fönster är dekorerade med
glasmålningar. Kyrkportarna utgörs av panelklädda bräddörrar
med lilamålade beslag. Den västra entrén omges av en
kalkstensportal med kolonetter och inskriftstavla. Kyrkan har
volutgavlar som kröns med koniska ornament. Tornet har en
karnisformad huv med smal spira och kröns med en förgylld
tupp. Alla takytor är klädda med kopparplåt, falsad i
skivtäckning.
Invändigt är långhuset belagt med kalkstensplattor som lades i
samband med den senaste restaureringen. Väggarna är
vitmålade och slätputsade och i anslutning mot taket finns en profilerad taklist. Taket är välvt och hållet i en grön kulör som målats i en form av himmelmotiv. Mellan entréerna och vindfången/vapenhusen sitter uppglasade dörrpartier, mot väster sitter ett lilamålat stålparti
och mot de båda sidoentréerna sitter grönmålade träpartier.
Kring hela kyrkorummet löper läktare under vilka det infogats
föreberedelserum, sakristia m.m. utrymmena avgränsas av
skivväggar som är ommålade. Läktarna bärs av gracila pelare
som är hållna i en grön färgskala och den i stort slutna
läktarbarriären är hållen i gult med dekorativa fyllningar.
Bänkinredningen är indelad i fyra kvarter med öppna bänkar.
Bänkarna är målade i samma gröna färgskala som dominerar
mycket av snickerierna i kyrkan. Ett kyrktorg har inordnats i
kyrkans sydöstra hörn där bl.a. äldre inventarier ställts upp för
beskådande.
Koret är något upphöjt och belagt med kalksten. Från koret nås
två sidoutrymmen som tidigare fungerat som bl.a. sakrista.
Dörrarna mellan koret och sidoutrymmena utgörs av
fyllningsdörrar med dekorativa överstycken. Dörrsnickerierna är
målade i gröna färger, Altaret i koret är framskjutet och utfört i
trä. Ovanpå detta står en altarprydnad som utgörs av delar av ett
äldre altarskåp. Träskulpturerna är monterade runt hela
korrundeln och polykromt målade. Altarringen är uppdelad i
segment och är öppen med svarvade dockor hållna i gul ton.
Altarringens bas är grönmålad och knäfallet är skinnklätt.
På den västra delen av läktaren är orgeln placerad, den installerades 1895 och utfördes av orgelfirman Åkerman & Lund. Orgelverket har byggts om och till under flera tillfällen samt senast kompletterats i slutet av 1960-talet, den ursprungliga orgelfasaden har gröna och förgyllda inslag. Predikstolen har en klassicerande utformning och är målad i samma gröna färgdräkt som karaktäriserar stora delar av snickerierna i kyrkorummet. Från en spiraltrappa lokaliserad i nordväst angörs kyrkvinden och tornet. Spiraltrappan härrör från ombyggnaden 1986-87. Tornkammaren och tornet präglas av råa ytor utan någon egentlig behandling.
Fasadkulör (2006): Vit
Byggnadsdel (2006): Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
Den första kyrkobyggnaden på platsen uppfördes under 1100-
talet som en romansk stenkyrka. Kyrkan fick under 1200-talet
sin dopfunt vilken fortfarande återfinns i kyrkan. På 1400-talet
valvslogs kyrkan och under det att den Braheska eran inletts
gjordes flera förändringar som kom at få stor inverkan på
kyrkans uttryck. 1673 lät greve Per Brahe d.y. bekosta
uppförandet av ett nytt stentorn vid kyrkans västra gavel. Redan
tidigare hade han försett kyrkan med en ny dopfunt. Ytterligare
en utvidgning av kyrkan genomfördes under 1689-96 då
kyrkorummet förstorades mot norr och söder. Arkitekt bakom
utvidgningen var Erik Dahlbergh. 1719-22 smyckades
kyrkorummet genom kalkmåleri utfört av målaren Edvard Orm
samt några år senare anskaffades en ny altartavla. Den utfördes
av bildhuggarna Anders Ekeberg och Magnus Ullberg.
1889 utbröt branden och kyrkan kom att i det närmaste
totalförstöras. När elden släckts stod endast de sotiga murarna
stående. I de efterkommande återuppbyggnadsdiskussionerna
fördes flera olika alternativ fram. Flera alternativ förespråkade
att alla rester från den gamla kyrkan skulle tas bor och en helt ny
kyrkan byggas. Det alternativ som kom till genomförande
upprättades av arkitekt Gustaf Petersson som var verksam vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Återuppbyggnaden gjorde under perioden 1892-95 och i samband med det installerades en ny orgel vilken byggdes av Åkerman & Lund.
En genomgripande restaurering genomfördes 1935 efter program av
Johannes Dahl, Tranås. Vid restaureringen murades fönstren vid
norra och södra läktaren igen och rundfönstren minskades i storlek.
Fasaderna sågs över utvändigt och putslagades och avfärgades,
invändigt rengjordes väggytorna innan de putslagades och
avfärgades. Taket hade visst läckage och tätades med
asfaltemulsion. Invändigt betydde restaureringen tämligen stora
förändringar. Golvbeläggningen i kyrkan var inför restaureringen av
varierande art där trägolv samsades med keramiska plattor. Nu
omlades stora delar av golvytorna och ersattes med en ny
kalkstensbeläggning. I koret plockades det ursprungliga träaltaret
bort och ett nytt murat altare tillkom, på altaret lades en
kalkstensskiva. Takvalven var innan restaureringen klädda med
pärlspontpanel vilken nu ersattes med släta brädor som målades,
bänkinredningen ombyggdes och de partier som var utförda med
pärlspont inkläddes med masonit. Färgsättningen gjordes mer kulört
där bänkinredningen gavs en grågrön grund med rostbruna inslag.
Pelarna som bar läktarna marmorerades i en harmonierande
färgskala medan läktarbarriärerna målades i en ljusare färgställning
med inslag av rött och klart grönt. Väggytorna avfärgades i en
varmgrå ton och takvalven i en mörkgrön kulör med en kraftigt
markerad taklist.
Under följande år görs främst åtgärder av mer underhållskaraktär,
det handlar om en ombyggnad av orgeln och 1955 lades taket om
med kopparplåt. Takomläggningen följdes av installationen av
ett nytt elektriskt värmesystem som utfördes efter ritningar av
Rejlers Ingenjörsbyrå i Jönköping. Det utfördes även en del
konserveringsarbeten under perioden.1986-87 genomfördes den
senaste genomgripande restaureringen av kyrkans interiör.
Arbetena genomfördes under ledning av Rolf Berghs
arkitektkontor och innebar en väsentlig omdaning av
kyrkorummet. Restaureringen omfattade även en del exteriöra
arbeten där putslagningar gjordes och dräneringsarbeten
utfördes kring kyrkan. Korfönstrens glasmålningar renoverades
i Winfred Baiers atelje. Golvet i kyrkan plockades upp och
ersattes med ett nytt kalkstensgolv, i samband med
golvarbetena genomfördes en arkeologisk undersökning som
visade läget för den medeltida kyrkans grundmurar samt att
dessa klarat sig bättre efter branden 1889 än murarna efter
1600-talsutvidgningen. De tre läktarna som fanns i kyrkan
sammanbyggdes med halvöppna bryggor. Under läktarna
tillskapades samlingsrum och en ny sakristia m.m. toaletter
placerades i vindfången mellan vapenhusen och kyrkorummet.
Färgsättningen bibehålls i den gröna skala som utfördes i
samband med restaureringen på 1930-talet. Kyrkorummet
omdisponerades efter tidens idéer om ett mer flexibelt
kyrkorum med kyrkotorg och ett litet Mariakapell. Vid
restaureringen placerades inventarier och detaljer från den
äldre kyrkan ut som utsmyckning i kyrkorummet.
År 1100-1199 Nybyggnad
Kyrkoplatsen har anor till 1100-talet. Rester av den äldsta kyrkans murar påträffades vid
en arkeologisk undersökning som genomfördes i samband med restaureringsarbeten på
1980-talet.
År 1250-1259 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten som finns i kyrkan härrör från denna tid.
År 1597 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan blir omgjuten.
År 1656 Fast inredning - predikstol
Kyrkan fick en predikstol i gåva av Per Brahe.
År 1660 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan blir omgjuten.
År 1694 Fast inredning - orgel
En orgel skänktes till kyrkan av grevinnan Gyllenstjerna.
År 1719 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkan fick dekorativt måleri utfört av målare Edvard Orm.
Konstnär - Dekormålare: Edvard (Evert) Orm
År 1722 Specifika inventarier - altartavla
En altartavla införskaffas. Altartavlan tillverkades av bildhuggarna Anders Ekeberg och
Magnus Ullberg.
Konstnär - Bildhuggare: Anders Svensson Ekeberg, Borås
Konstnär - Bildhuggare: Magnus Ullberg
År 1754 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan blir omgjuten.
År 1761 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan blir omgjuten.
År 1776 Fast inredning - orgel
En orgel med 12 stämmor installerades i kyrkan.
År 1821 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan blir omgjuten.
År 1823 Specifika inventarier - dopfunt
Orgeln från 1776 renoverades och är nu placerad på den gamla kyrkans västra läktare.
År 1892-1895 Nybyggnad
Kyrkan återuppfördes efter branden och stod klar detta år. Ett första ritningsförslag från
Överintendentsämbetet, ÖIÄ, godkändes och skulle genomföras. Efter besök på plats av
ansågs den gamla korbyggnaden vara i så gott skick och av så högt intresse att ritningarna
skulle förkastas och ett nytt upprättas där korbyggnaden tillvaratogs. Ritningarna till den
nya kyrkan upprättades av arkitekt Gustaf Petterson vid ÖIÄ, Stockholm.
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1895 Fast inredning - orgel
En ny orgel installerades, orgeln byggdes av Åkerman & Lund.
År 1936 Arkitekturbunden utsmyckning
Tillstånd gavs att efter förslag från arkitekt Johannes Dahl, Tranås ställa upp bevarade
delar av en äldre altarprydnad i kyrkan.
År 1943 Fast inredning - orgel
Kyrkans orgel byggdes om.
År 1956 Teknisk installation - värme
Tillstånd gavs för installation av elektrisk uppvärmning i kyrkan. Programmet upprättades
av Rejlers Ingenjörsbyrå AB, Jönköping.
År 1957 Konservatorsarbeten
Ett sakramentsskåp konserverades av konservator Sven Wahlgren, Jönköping
Konservator: Sven Wahlgren
År 1960 Konservatorsarbeten
En kalkduk konserverades av AB Libraria, Stockholm.
År 1969 Fast inredning - orgel
Kyrkans orgel byggdes om efter ritningar av orgelbyggare Olof Hammarberg, Göteborg.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1974 Konservatorsarbeten
12 skulpturer och 4 kolonetter samt predella konserverades av konservator Ragnar Flood,
Linköping.
Konservator: Ragnar Flood
År 1986-1987 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - En omfattande restaurering genomfördes efter program av Rolf Bergh arkitektkontor. Arbetena
omfattade både invändiga som utvändiga åtgärder.
Exteriör:
- Putslagningar och ny avfärgning.
- Sockeln bekläddes med granit.
- De målade korfönstren renoverades i Winfred Baiers atelje.
- Dräneringsarbeten utfördes kring kyrkan.
- De igenmurade fönsteröppningarna återupptogs.
Interiör:
- Konservatorer från länsmuseet undersökte åtgärdsbehovet på kyrkans lösa inventarier
samt utfördes en färgarkeologisk undersökning. En del konserveringsarbeten utfördes
också.
- Golvet i kyrkan togs upp och ersattes med ett nytt. I samband med detta gjordes en arkeologisk
undersökning vilken visade de medeltida grundmurarnas läge samt att de genom
utvidgningen på 1600-talet klarat sig bättre än 1600-talsmurarna gjorde efter branden
1889.
- En förändring av orgelläktaren utfördes genom att läktarna sammanbyggdes. Till detta
gjordes nya läktartrappor.
- Toalettutrymmen placerades i vindfången mellan vapenhus och kyrkorum.
- Ytterligare förändringar av kyrkorummet gjordes genom omdisponering av vapenhus,
sakristior m.m.
Arkitekt: Rolf Bergh
Konstnär - Glaskonstnär: Winfried Baier
År 2004 Specifika inventarier - tornur
Specifika inventarier – tornur.
Det gamla mekaniska urverket skenade detta år och ersattes med ett nytt elektriskt urverk.
Länsstyrelsen i Jönköpings arkiv, med kopior ur ATA..
Jönköpings läns museums arkiv.
(1956). Sveriges bebyggelse. Landsbygden. Jönköpings län III.. ISBN: .
Stadsbyggnadskontoret och Jönköpings läns museum, 1997, Franzén, Anders. (1997). Gränna, kulturhistorisk utredning. Jönköpings kommun. ISBN: .
Grennfelt, Tage. (1957). Ett sekel i Grännabygden: en återblick på det senaste seklets händelser i Gränna, grundad på gamla tidningslägg. ISBN: .
., .. Gränna-Visingsö Pastorat.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin