Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fröjereds kyrka är belägen på ny kyrkplats inom en samlad kyrkby vid ån Tidan. På platsen möts flera vägar. I byn finns skolbyggnader från 1900-talets förra hälft, prästgård med arrendatorsbostad, ödekyrkogård och f.d. lanthandel samt församlingshem. Strax utanför byn ligger ett nedlagt tegelbruk.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den rektangulära kyrkogården omges av kallmur med trädrad. I söder står ett bårhus från 1928. Bland gravbeståndet finns ett antal vårdar med stenram och grusade ytor, samt två med järnstaket och ett järnkors.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är uppförd 1858 efter ritningar av arkitekt A R Pettersson. Den är en exponent för 1800-talets nyklassicistiska salkyrkor med inslag av nygotik i tornlanterninen. Ytterfönster och dörrar är ursprungliga. Interiören präglas av nyklassicism med bevarat flackt tunnvalv, färgad gavellunett, altarring, predikstol och läktare. Altartavla av B Sandzén med inramande kolonner tillkom 1907 och harmoniserar stilmässigt. En delvis sluten bänkinredning är i sitt nuvarande skick från 1936. Färgsättningen är väsentligen från 1936, dock något ändrad 2003. Ett stilmässigt brott utgör predikstol, altaruppsats och läktarbröst i barock från gamla kyrkan, vilka beretts plats i långhuset. Orgeln är byggd av Johan Niklas Söderling i Göteborg år 1861.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrka och kyrkogård är belägna på ny plats i kyrkby med delvis bevarad funktion som gammalt sockencentrum. - Kyrkans nyklassicistiska exteriör är välbevarad, med såväl ursprungliga fönster som portar. - Interiörens huvudsakliga prägel av byggnadstidens nyklassicistiska ideal. - Bevarad inredning från byggnadstiden och 1907.
- Bevarad inredning från gamla kyrkan.
- Kyrkans orgel är en av få bevarade arbeten av Söderling.
- Kyrkogårdens kallmur, trädrad, bårhus och stenramar.
Inventeringsår (1999)
Byggnadsdel (1999): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
FRÖJEREDS KYRKA - Salkyrkan från 1858 består av ett brett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och torn i väster. Öster om koret är en smalare rak sakristia.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg, något utkragande sockel av gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Alla öppningar och hörn har omfattningar vilka är slätputsade. Ovan västporten sitter en inmurad rektangulär kalkstenshäll med förgylld inskription om kyrkans byggnation. På ömse sida om porten är armaturer från 1950. Varje sida av tornet har ett par rundbågade ljudgluggar i vilka sitter ursprungliga rundbågade parluckor med svart fjällpanel. På sakristians nordvägg sitter två 1600-talsgravhällar fastsatta med järnklamrar.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga med karmar, bågar och spröjs av gråmålat trä samt blåsta glasrutor. Smygarna följer - om inget annat anges - deras form och har bleck av kopparplåt. De rundbågade långhusfönstren har korspost med fem öppningsbara lufter, varav en lunett. Lufterna har sex rutor var och lunetten tolv. Entréportarnas överljus består av tre lufter, varav en lunett med samma spröjsning som ovannämnda. De andra lufterna har två rutor var. I korets gavelröste sitter en lunett med en tät spröjsning som strålar ut från en treenighetstriangel. I sakristians östvägg är två liggande fönster med mittpost och två öppningsbara lufter i vilka sitter sex rutor. Smygarna är stickbågade. I tornets mellanvåning är tre smala rektangulära fönster med enkla öppningsbara lufter och tre rutor.
PORT - Alla portar är ursprungliga med gråmålad fiskbenspanel upptill och liggande panel nedtill. Västporten och de båda mittportarna är raka pardörrar utformade på samma sätt med överljusförsedda rundbågssmygar. Västporten har sentida handtag medan övriga endast kan öppnas inifrån. Framför nordporten är en kalkstenstrappa. Sakristians port är rak och har sentida handtag. Den sitter i en stickbågad smyg med kalkstenstrappa och smidesräcken från 1964.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak och sakristian ett tak som är flackt valmat över varje sida. Båda täcks av enkupigt lertegel. Torntaket består av en flack huv som bär en åttasidig öppen lanternin. Denna har fyra breda och fyra smala rundbågsöppningar med ursprungliga smidesstaket. De bredare öppningarna kröns av spetsgavlar med förgyllda kulor i toppen. Lanterninen bär en spira som avslutas med ett förgyllt kors på kula. Torntaket är helt klätt med svartmålad järnplåt. Alla byggnadsdelar har kraftigt profilerade ursprungliga takfötter av gråmålat trä. Dessa skjuter in horisontalt på långhusgavlarna. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
FRÖJEREDS KYRKA - Salkyrkan från 1858 består av ett långhus med fullbrett rakt avslutat kor i öster och vapenhus i väster. Öster om koret är en sakristia. Interiörens nyklassicistiska karaktär störs påtagligt av den gamla kyrkans barockinredning i form av musealt arrangerad predikstol och altaruppsats. Rummet är med sina stora fönster ljust och har en färgskala som domineras av vitt och grått. Alla portar och dörrar är ursprungliga om inget annat anges och bär en ljusbrun lasyr och beiga halvfranska fyllningar.
LÅNGHUS - Det tidstypiskt breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset samt i norr och söder via mittportaler. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav den västligaste skyms av en läktare och dess underbyggnader. Bänkkvarteren indelas av mitt- och tvärgång samt sidogångar. Direkt väster om nordporten står den gamla kyrkans predikstol, tre bänkrader är där avkortade. I den södra tvärgången står en ljusbärare i smide och framför porten en sockenkista. Över mittgången hänger två kristallkronor och en mässingskrona.
GOLV - Golvet utgörs av smala beigt målade bräder, vilket ligger ett plan högre inom bänkkvarteren och härrör från 1936. Predikstolen står på en betongplatta.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och målade med vit plastfärg. Läktarunderbyggnadens väggar är av träfiberskivor med vitmålad glasfiberväv. På dessa sitter i söder två gravstenar i kalksten fastgjorda med järnklamrar (kyrkoherdarna Lars Nyberg och Torsten Tengblom döda 1759 respektive 1769) och i norr den gamla kyrkans läktarbröst. Öster om sydporten sitter den gamla kyrkans altaruppsats.
PORT - Vapenhusporten är en rak och bred pardörr med sentida handtag och foder. Mittportarna är raka pardörrar med tre fyllningar per dörrhalva och ursprungliga handtag. Dessa sitter i rundbågade smygar med överljus.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har korspost och fem innanlufter från 1900-talets förra hälft. Den krönande lunetten har tolv rutor och övriga sex. Karmar, bågar och spröjs är av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande fönsterbänkar. Portarnas överljus består av tre lufter varav en lunett med samma spröjsning som ovannämnda. Resterande lufter har två rutor var.
TAK - Takets flacka tunnvalv är klätt med ursprungliga breda bräder i ljusgrå bemålning. Kronfästena har dekorativa genombrytningar. Den kraftigt profilerade taklisten i trä är marmorerad i grönt och blågrått, vilket gör att den blir framträdande. Under läktaren är ursprungliga breda, gråmålade bräder.
KOR - Det raka koret har två symmetriska sakristidörrar i öster och en fönsteraxel. I de norra och södra hörnen står nummertavlor och korbänkar. I norr står predikstol och piano samt i söder ambo i omålad furu, kororgel och dopfunt.
GOLV - Golvet ligger ett trappsteg högre än långhuset. Det utgörs av ursprungliga breda gråmålade bräder. Inom altarringen är nivån ett plan högre och upp till altaret är ytterligare två trappsteg.
VÄGG - Väggarna är en fortsättning på långhusets. Altaret står i en grund smyg med två flankerande kannelyrförsedda kolonner och postament. Dessa är av gråmålat trä och bär den taklist som löper horisontalt över östväggen så att en stickbågad fronton bildas. Ovan altarsmygen är ett lunettfönster med utkragande omfattning som fortsätter längs gesims och takvalv. Ovanför sakristidörrarna är grunda liggande nischer med hålkäl, i vilka står fyra skurna keruber från gamla predikstolens ljudtak. På väggarna hänger några mässingslampetter och invid norra sakristidörren en medeltida primklocka i ställning från 1714.
INNERDÖRR - Till sakristian är två breda dörrar med utanpåliggande lås och ursprungliga profilerade foder ovanför vilka är murade entablement i brun bemålning.
FÖNSTER - Som långhus. Fondväggens krönande fönster utgörs av en ursprunglig lunett med rundbågade järnspröjs som strålar ut från en treenighetstriangel och rymmer glas i starka färger. Fönstret återställdes 1986-87.
TAK - Taket är en fortsättning av långhusets. Ovan taklisten i norr och söder sitter vita strålkastare. FAST INREDNING
ALTARE - Det sannolikt ursprungliga altaret står invid väggen och består av stående gråmålade breda bräder. ALTARRING - Den ursprungliga halvrunda altarringen löper ända intill väggen och har två grindar. Den består av en balustrad med svarvade grönmarmorerade dockor. Knäfall och armstöd är stoppade samt klädda med grönt tyg.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - Från den gamla kyrkan härrör en sparsamt dekorerad altaruppsats i barock, enligt textkartuschen skänkt år 1707 av Catharina Hård. Verket är skuret av Johan Ullberg d. ä. Det vilar på ett sentida väggfast postament. Predellan bär ovannämnda kartusch och på förkroppningarna reliefer av korsade palmkvistar med blommor. I corpus är en kalvariegrupp med Maria och Johannes i halvskulptur samt i svicklarna mot entablementet akantus. Från predellans förkroppning reser sig två kolonner med kompositakapitäl och vinranksrelief samt två friskulpturer av Aron och Moses, bakom vilka sitter skurna blomstergirlander. Sidostyckena utgörs av en tät, något genombruten akantus. Det enkla entablementet saknar förkroppning och bär ett krön med Kristus som segrare, stående på en jordglob inom en oval palmkvistkantad medaljong. Detta avslutas med en palmettförsedd krönlist och urna. På sidorna om krönstycket står basunänglar. Den ursprungliga bemålningen domineras av brunt, grönt och blått. Konservering har skett 1936 och 2003.
BÄNKINREDNING - Den halvslutna bänkinredningen är väsentligen från 1936 och består av 13 rader i norr och söder. Mot kor, tvärgång och läktarunder-byggnader är skärmar med liggande halvfranska fyllningar. De lutande ryggarna har på baksidan bokstöd och vid golvet fotstöd. Sitsarna är stoppade och har radiatorer på undersidan. Mot mittgången är dörrar från de ursprungliga bänkarna. Dessa har halvfranska fyllningar. Mot sidogångarna har bänkarna raka gavlar med två enklare fyllningar. Bänkarna är målade i ljusgrå lasyr med fyllningar i blågrön marmorering. Korbänkarna med sina enkla rader har samma utförande, den norra dock av ett enklare slag.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga runda predikstolen har trappa i öster och ljudtak. Korgen karaktäriseras av en via hålkäl och vulst kraftigt utkragande bas, vilken snabbt och mjukt smalnar av till ett klot som vilar på en åttasidig post. Korgen omges av halva svarvade balusterdockor med kannelyrer och reliefskurna baser. Dessa bär ett entablement med blomstergirlander och palmetter i relief. Den sentida trappan av fernissad furu har ett ursprungligt trappräcke med kontursågade spjälor och rund urnkrönt post. Nedtill är trappan inklädd med gråmålade breda bräder. I det runda ljudtakets blå himmel är en sol från vilken en förgylld duva svävar. Kring takets nederkant löper genombruten blomsterdekor. Takets flacka kupol avslutas med ett förgyllt kors på kula. Ljudtak och korg förbinds på väggen medelst två stående plank mot vilka sitter en återgivning av Mose stentavlor samt Ankaret (Hoppet) och Korset (Tron). Detta flankeras av stavar klädda med palmblad. Hela predikstolen är målad i gråa nyanser medan reliefer och övrig dekor är förgylld.
ÄLDRE PREDIKSTOL - Från den gamla kyrkan härrör en predikstol i barock med tillhörande ljudtak. Det rör sig om ett verk skuret av Johan Ullberg d. ä. omkring 1700. Den femsidiga korgen står på ett lågt brädklätt podium från 1971. Korgens sidor har fyllningar inom vilka står halvskulpturer av Kristus och evangelisterna med sina attribut. Ovan dem är Ullbergs karaktäristiskt knubbiga änglaflykter och hörnen markeras av vridna kolonnetter med kompositakapitäl. Entablementet bär figurernas namn på svart botten och på hörnen fristående voluter. Basen smyckas av genombruten akantus. Ovanpå korgen är samtida bokstöd med skuren blomma och timglas. Det platta sexsidiga ljudtaket hänger i kedjor från en järnarm. Från nederdelen hänger genombruten akantus och på krönets sidor står volutomgärdade kartuscher inom vilka är blomsterreliefer. Den centrala kartuschen bär en vapensköld med en fågel och initialerna G F. Från hjälmprydnaden reser sig en arm med sabel och det hela omges av akantus. Predikstolens ursprungliga bemålning domineras av brunt, silver, guld och benvitt. Konservering utfördes 1971 av Olle Hellström.
ORGEL - Orgeln har en manual, pedal och tolv stämmor. Den byggdes 1861 av Johan Niklas Söderling i Göteborg och renoverades 1994-95 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Trumpet 8' nytillverkades vid detta tillfälle. Spelbordet är inbyggt i fasaden, vilken ritats av A F Gellerstedt. Den klassicerande fasaden består av ett centralt pipfält med två mindre på sidorna. Alla kantas de av marmorerade pilastrar med joniska kapitäl. Över mittfältet reser sig en rundbågad fronton inom vilken är en relief med strålande treenighetstriangel och Guds öga. Ovan krönlisten löper ett genombrutet band av liljor och på yttersidorna av entablementet står brinnande urnor. Bemålningen är i grå nyanser med förgylld dekor.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på tre par gråmålade kolonner på ömse sidor om mittgången. Bröstet utgörs av kvadratiska halvfranska fyllningar med i mitten en liggande. På sistnämnda sitter en förgylld relief av lyra med korsade basuner. Ramstyckena är målade i ljusbrun lasyr och fyllningarna i beige marmorering. Läktaren har sex gradänger samt i söder sju bänkrader från 1936. Mellan dessa och orgeln är en skärm från samma tid av stående gråmålade bräder. Samma gäller golvet av gråmålade bräder, vilket i norr är belagt med heltäckningsmatta.
KORORGEL - Kororgeln har en manual, pedal och sex stämmor. Den byggdes 1985 av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Fasaden utgörs av två högre pipfält som flankerar ett lägre i mitten. Träytorna är målade i grön lasyr.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den kalkformade dopfunten i trä härrör från 1936. Den runda bulliga cuppan har reliefer av en skål med palmetter. Foten är åttasidig och har på sin vulst en kringgående blomsterrelief. Bemålningen är grågrön med förgylld dekor.
ALTARTAVLA - Den stora rektangulära oljan på duk föreställer Kristi Himmelsfärd och utfördes 1907 av Birger Sandzén. Den kraftiga profilerade ramen är brunmålad.
NUMMERTAVLOR - De ursprungliga nummertavlorna är rektangulära med flankerande kannelyrförsedda kolonnetter och rikt skurna lyrkrön. De står på kolonner med kannelyrer, palmettkapitäl och fyrkantiga postament. I vinklarna är voluter och druvklasar. Bemålningen är grå med förgylld dekor.
ÄLDRE LÄKTARBRÖST - Från den gamla kyrkan härrör ett läktarbröst från 1700-talets förra hälft. Dess fyllningar bär enkla skildringar av evangelisterna med sina attribut. Ramstyckena är dekorerade med blomstermåleri på allmogemanér mot grå botten. Målningen är utförd 1746 av Johan Risberg, Skövde.
EPITAFIUM - Det skurna barockepitafiet över kyrkoherde Hans Svenonius (död 1688) har en kvadratisk svart textkartusch flankerad av vridna kolonner med korintiska kapitäl. Dessa vilar på konsoler och bär ett förkroppat entablement med krönande änglaflykt. På sidorna är genombruten broskornamentik ur vilken ansikten växer fram. Även nederdelens kartusch omges av broskornamentik. Den ursprungliga bemålningen domineras av brunt och konserverades 1936.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster samt ursprungliga symmetriska trappor i norr och söder. Trapporna är av brunmålat trä med gråmålade spjälräcken. Under den norra är elcentral och under den södra förråd. I taket hänger en enkel sentida armatur.
GOLV - Golvet består av ursprungliga kalkstenshällar.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Trappskrubbarna är inklädda med stående gråmålade bräder med dörrar av samma slag.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr från byggnadstiden med tre fyllningar per dörrhalva, grå bemålning, plattgångjärn och utanpåliggande lås. Smygen följer portens form medan långhusporten sitter i en djup stickbågad smyg.
TAK - Taket är klätt med ursprungliga breda bräder i grå bemålning.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i söder, två symmetriska kordörrar i västra hörnen och två fönster i öster. Framför sistnämnda står var sitt skrivbord och mellan dem ett bönealtare. I de östra hörnen är ursprungliga väggfasta skåp i hela rumshöjden med grå bemålning samt i söder ett glasat skrudskåp med vita gardiner.
GOLV - Som kor.
VÄGG - Som långhus. På västväggen hänger ett epitafium.
PORT - Porten är rak med utanpåliggande lås och stickbågad smyg.
INNERDÖRR - Behandlas ovan. Dessa sitter dock i vinklade stickbågade smygar. FÖNSTER - De liggande fönstren har mittpost med två ursprungliga öppningsbara lufter. Dessa har sex rutor var och gråmålade träspröjs. Smygarna är stickbågade och har svagt sluttande fönsterbänkar.
TAK - I taket är ursprungliga breda bräder med grå bemålning.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaderna från 1978 är indragna till andra kolonnparet. De består av samlingsrum i söder och i norr av läktartrappa i fernissad furu med förråd under samt kapprum och skrudkammare. Sistnämnda nås liksom förrådet från öster. I den breda mittgången med sina fristående kolonner är i sydväst ett bokbord i ljust trä.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Innerväggarna av träfiberskivor är klädda med vitmålad glasfiberväv, annars som långhus. In till kapprummet är en bred rak öppning med profilerat foder i ljusbrun lasyr.
FÖNSTER - Som långhus.
INNERDÖRRAR - Till samlingsrummet är en rak pardörr och till skrudkammaren en rak dörr. Båda är utförda i överrensstämmelse med rummets övriga dörrar.
TAK - I taket är ursprungliga breda bräder med grå bemålning.
TORN -
Allt är ursprungligt och av obehandlad furu om inget annat anges.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I norr och söder är gräddvita träräcken kring trappuppgångarna. Detta gäller även trappan i söder. I väster är en lunett och i öster en stickbågad smyg med den gråmålade raka pardörren till läktaren. Denna har utanpåliggande lås. Golvet består av bräder och väggarna är slätputsade samt vitkalkade, taket klätt med breda vitmålade bräder.
VÅNING 3 - I sydost är ett träräcke kring trappuppgången och i norr och väster är en trappa med avsats. I norr, väster och söder är smala små fönster i djupa smygar samt i öster en trälucka till vinden. Golv och vägg är som ovan samt i taket i synliga bjälkar.
VÅNING 4 - Klockvåningen uppdelas av ett extra bjälklag med trästege upp till lanterninen. Takstolen är öppen. Golv och vägg är som ovan. I klockstolen hänger två klockor. Storklockan är omgjuten 1682 medan lillklockan göts 1894 på Göteborgs Mekaniska Verkstad.
LANTERNIN - Lanterninen som nås via en lucka är klädd med svartmålad plåt överallt utom i taket, som är av svart trä. I lanterninen sitter en stor svartmålad parabol från 2000.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2002
Kyrkan uppfördes 1858 efter ritningar av A R Pettersson. Tre år senare installerades en orgel, tillverkad av Johan Niklas Söderling, Göteborg. 1907 omändrades altarpartiet. En altartavla av konstnären Birger Sandzén uppsattes och fick en arkitektonisk inramning i form av två kolonner, ritat av Gustaf Lindgren. Sannolikt vid detta tillfälle försågs exteriören med en ny mörkare färg.
1936 företogs en genomgripande renovering under ledning av arkitekt Allan Berglund. Exteriören vitkalkades åter. Interiören ommålades efter program av K J R Johansson. Denne konserverade även den gamla kyrkans altaruppsats i barock, vilken kom att ersätta Sandzéns altartavla och dess "hetsiga färger". Altaruppsatsen och ett epitafium som nu även konserverades hade bevarad ursprunglig färgsättning som enbart behövde fästas. Taket gavs en blågrå kulör med marmorerad list. Väggarna kalkades i en gräddvit ton. Lunetten i korgaveln igensattes. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet med behållande av de ursprungliga dörrarna. Kaminen försågs med en ny skorsten och belysningen elektrifierades. 1951 installerades elvärme efter program av S Lidén. 1964 lagades fasadernas puts och avfärgades med silikatfärg. Hängrännor och stuprör av kopparplåt uppsattes. Sakristiporten fick en ny trappa. Arkitekt var Anders Ekman, Falköping. 1971 konserverades den gamla kyrkans barockpredikstol och försågs med ett nytt podium. Den ställdes i ett av tornrummen som kunde fungera som museum.
Vid 1977-78 års renovering gjordes inbyggnader under läktaren efter ritningar av arkitekt Torsten Thorén. Dessa skulle rymma samlingssal, kapprum och skrudkammare. För detta slopades de fem bakre bänkraderna. Interiören ommålades med användande av plastfärg, befintlig färgsättning behölls till stor del. Barockpredikstolen inkorporerades vid detta tillfälle i kyrkorummet. 1984 fick tornet ny taktäckning och rötskadat virke i dess takstol utbyttes. Året därpå uppställdes en kororgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Vid detta tillfälle kapades den främre bänkraden i söder.
1986-87 restaurerades interiören och återfick något av 1907 års prägel. Sandzéns altartavla återuppsattes på sin ursprungliga plats och gavelns lunett återöppnades. Barockpjäsen flyttades då till södra långsidan. Stora uppvärmningskostnader föranledde isolering av golv och tak. 1994-95 restaurerades Söderlingsorgeln av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1996 borttogs exteriörens cementhaltiga putslagningar och silikatfärg, vilka hade lett till fuktskador. Ny hydraulisk kalkputs påfördes i dessas ställe och avfärgades med kalkfärg. Snickerierna målades och nya fönsterbleck monterades. 2000 uppsattes en parabol i lanterninen, avsedd för skolans bruk. 2003 föranledde omfattande färgspjälkning en inre ommålning. Takets plastfärg ersattes av linoljefärg. Färgsättningen behölls, dock ändrades färgen på tak och bänkar från grågrönt till ljusgrått. Konservatorsarbeten omfattade fästning av färg på predikstol, äldre läktarbröst, nummertavlor, keruber och äldre altaruppsats samt rengöring av altartavla och orgelfasad. Golven slipades och fernissades.
År 1858 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: A R Pettersson
År 1861 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1907 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Birger Sandzén
År 1936 Konservatorsarbeten
Framtagning av ursprunglig färg på altaruppsats från gamla kyrkan, vilken ersätter altartavlan.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1936 Underhåll - målningsarbete
Interiör och exteriör nymålning.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1936 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
Arkitekt: Allan Berglund
År 1951 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1964 Underhåll - exteriör
Putslagning och avfärgning av fasader med silikatfärg. Uppsättning av hängrännor och stuprör. Ny sakristitrappa.
Arkitekt: Anders Ekman
År 1971 Konservatorsarbeten
Gamla kyrkans predikstol konserveras.
Konservator: Olle Hellström
År 1977-1978 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning med plast- och oljefärg med behållande av befintlig färgsättning.
Arkitekt: Thorsten Thorén
År 1984 Underhåll - takomläggning
Utbyte av plåt och rötskadat virke på lanternin.
År 1985 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 1986-1987 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - 1907 års altartavla flyttas tillbaks. Barockpjäs sätts på långsida. Lunett återupptags. Golv och tak isoleras.
År 1994-1995 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Restaurering av Söderlingsorgel.
År 1996 Underhåll - exteriör
Borttagning av cementhaltiga putslagningar. Visst målningsarbete.
År 2003 Konservatorsarbeten
Fästning av färg på predikstol, äldre läktarbröst, nummertavlor, keruber och äldre altaruppsats. Rengöring av altartavla och orgelfasad.
Konservator: Ninni Ekre
År 2003 Underhåll - målningsarbete, interiör
Borttagning av plastfärg, delvis nymålning. Slipning och lackning av golv.
Hantverkare - Målare: Arne Håkansson, Hullaryd
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Börjesson, G: Ödekyrkor i Västergötland. 1994..
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin