Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
GÖTEVE KYRKA är en romansk absidkyrka som har ett framträdande läge i det öppna odlingslandskapet. Kyrkans medeltida karaktär är välbevarad såväl exteriört som interiört: i kordelen med ursprungligt tunnvalv, igensatt absidfönster samt bevarade kalkmålningar från 1200- och 1400-talet. Långhuset och sakristian präglas av medeltiden vad gäller planform, volym och, även här, av delvis bevarade kalkmålningar samt genom medeltida inventarier såsom dopfunt, två snidade träskulpturer och sakristiedörr. Kyrkans interiör präglas även starkt av 1700-talets omdaningar och tillskott: altaruppsatsen, predikstolen, orgel- och sidoläktaren samt dekorativt måleri på fast inredning, på väggar i form av draperimålningar samt plafondmålningen på det platta trätaket.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- kyrkans ålderdomliga exteriör utgör en mycket god representant för de romanska kyrkorna med små och anpassade tillbyggnader
- kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett nationellt omistligt kulturarv - det medeltida murverket, medeltida målerifragment och dopfunt utgör ett omistligt historiskt dokument - bevarad inredning och måleri från 1700-talet
- interiörens huvudsakliga prägel av medeltid och provinsiell barock
- kyrkogårdens grusgångar, stenmur, klockstapel och smidesgrindar
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2001)
GÖTEVE KYRKA, med stomme av kalksten, har ett rektangulärt långhus med vidbygda vapenhus åt väster och åt söder, ett kor med absid åt öster och en sakristia tillbyggd norrut från koret.
TAK - Samtliga tak är sadeltak som klätts med enkupigt tegel. Vindskivorna och nockbrädorna är ursprungligen brunmålade, (tjärade?), men nu nästan trärena. På västnocken finns en vindflöjel med årtalet 1742 och på östnocken finns ytterligare en vindflöjel i smide. Långhusets hängrännor och stuprör är i målad plåt. Under takutsprången på långhuset, koret, södra vapenhuset samt på sakristian finns synliga, tjärade hanbjälkar.
FASADER - Alla fasader är spritputsade (sannolikt kalkputs) och avfärgade med vit kalkfärg. Putsen går ej ända ned till marken utan har skurits av en bit ovan marknivån. Åt öster ansluter korabsiden som har ett flackt, halvrunt tak täckt med kluvna träspån vilka ser obehandlade ut. Rakt åt öster, högt upp i fasaden, finns en igenmurad rundbågig fönsternisch med solbänk.
FÖNSTER - Runt fönsternischerna finns slätputsade omfattningar och nedtill i nischerna sitter solbänkar av sandsten. Kyrkans fönsterbågar består av inner- och ytterbågar där ytterbågarna har blyspröjsar för att dela in fönstren i mindre rutor. Bågarna är målade grågröna. Långhuset har två större, rundbågiga fönster åt söder, ett på vardera sidan om vapenhuset. Ovanför det västra vapenhuset, finns två rektangulära, mindre fönster. På norrfasaden finns ett fönster i två lufter med runt överstycke. Längre västerut på fasaden finns två rektangulära fönsternischer ovanför varandra. I den nedersta nischen fyller den rektangulära fönsterbågen ej ut hela nischen, vilket fönsterbågen i den övre gör. Koret har ett rundbågigt fönster åt söder. På det västra vapenhusets sydfasad finns ett litet högsmalt fönter. Sakristian har ett mycket litet, högsmalt fönster åt öster och ett större rektangulärt fönster åt norr. På sakristians taknock finns en vindflöjel i smide.
PORTAR - Vapenhuset åt väster har en enkel rundbågig portöppning. Dörren är en äldre plankdörr som på utsidan är täckt av horisontella järnlameller. Dörren har dragring och är tjärad. Det södra vapenhuset, som lutar något åt öster, har en rundbågig portal mitt på söderfasaden. Den inåtgående dörren är beklädd med spåntad panel som lagts i ett X-mönster. Dörren, som har rakt överstycke, är äldre och tjärad. Utmed vapenhusets östra fasad står en äldre gravstenshäll.
GÖTEVE KYRKA är en liten medeltida stenkyrka med enskeppigt långhus, smalare och lägre kor med tillhörande absid åt öster. På korets norra sida finns en senare tillbyggd sakristia. Mitt på långhusets södra respektive västra fasad finns tillbyggda vapenhus. Långhusets, korets, vapenhusens och sakristians väggar är putsade och vitkalkade från golv till tak.
LÅNGHUS - Runt långhusets två höga fönsternischer åt söder, runt absidbågen, inuti absiden kring altaruppsatsen samt kring den lilla, rundbågiga porten från koret till sakristian finns dekorationer i form av kalkmålade draperingar. Dessa omger hela nischerna till nederkant. Upptill är "tyget" hopdraget till tre "knoppar" som bundits om med guldgult "rep" med tofsar i ändarna. Yttertyget är blått med gul ytterbård och fodringen är röd.
På östväggen ovanför triumfbågen finns figurativt kalkmåleri med bibliska motiv. Taket i långhuset är ett platt tak av breda, målade plankor. Plafondmålningen, sannolikt utförd under 1790-talet av bygdens egen son Mattias Hasselberg, har en kimröksblå fond på vilken små och stora moln bildar bakgrund till bl.a. änglar med språkband, en Jesusgestalt samt berättande text. Nedtill mot väggen finns en enkel taklist av trä varpå plafondmålningen fortsätter.
Mitt på södra fasaden finns en djup, rundbågig dörrnisch. Dörren är av senare datum, brunbetsad och med spåntad panel i ett motställt fiskbensmönster. Dörrnischen flankeras av två höga, rundbågiga fönsternischer. I långhusets sydöstra hörn finns predikstolen med tillhörande ljudtak. I öster utgörs långhusets golv av äldre gravstenar av sedimentär bergart och i den förlängda delen åt väster av kalkstenshällar.
Utmed långhussidornas söder- och norrväggar ligger, ovanpå nämnda golv, ett nyare trägolv, såpat eller oljat, som hänger ihop med korets golvnivå. På detta trägolv finns två äldre bänkkvarter som är öppna åt mittgång och yttervägg. Det södra kvarteret består av fjorton bänkar och det norra av tolv av vilka den sista ansluter till läktartrappan. Den sista bänken är överbyggd med en bordsskiva för informationsmaterial m.m.
Utmed hela långhusets norra och västra väggar finns sammanhållna läktare. Utmed norra sidan vilar läktaren på fyra kolonner med avfasade hörn. Under den södra delen av orgelläktaren finns utrymme för kappavhängning på en reversibel hängare. Över mittgången hänger två större takkronor av mässing. På långhusets väggar sitter tvåarmade ljusamplar, även de av mässing.
FÖNSTER - De nuvarande fönsterbågarna sattes in 1918. De består av inner- och ytterbågar av ek med återanvänt glas. Inåt kyrkorummet har de målats ljust grå. Ytterbågarnas lufter är indelade i mindre rutor med blyspröjsar. Åt söder har fönsterbågarnas nedre del korspost och är uppdelade i fyra lufter. Upptill finns en luft i fönstrets hela bredd med rundbågigt överstycke. På norra väggen finns två mindre fönstersmygar där fönsterbågarna har mittpost och lufter med rundbågiga överstycken.
BÄNKINREDNING - Bänkarnas utsidor, gavlar samt skärmar är naivt marmorerade i vitt och blågrönt. Skärmarna består av ramverk med fyllningar som är bemålade med blombuketter, nedtill omknutna med en röda rosetter som på gaveltyckena. Varje gavelstycke har upptill en målad fältindelning som pryds av en bukett liknande dem på frontfyllningarna. Insidan av bänkarna är laserade i rödbrunt och undertill finns äldre bänkvärmare. Bänkarna sattes in vid renoveringen 1917-18.
PREDIKSTOL OCH LJUDTAK - Både predikstolen och ljudtaket är utformade i provinsiell barock och sannolikt tillverkad av A . Kilman från Borås 1714. Enligt en inskription skall den ha renoverats av M. Hasselberg 1791. Ingången sker från mittgången mellan två sidostycken, en
fristående front mot koret samt det södra kvarterets bänkfront. Sannolikt är dessa fronter äldre än resten av bänkkvarteren och har troligen utgjort förebilder för bänkarnas bemålning och dekorationer. Eventuellt är dessa delar återanvända enär passformen mot predikstolen inte stämmer.
Gången som leder till predikstolen avslutas med två trappsteg i trä som leder upp till en äldre ramverksdörr, upptill prydd av ett trekantigt gavelfält. Under detta finns en fyllning av utskurna spjälor över en rundad arkadbåge med s.k. kinesiska myntkedjor. Fyllningen innanför "bågen" pryds av samma blombukett som bänkfronterna. Korgen är tresidig och varje sida pryds av en bågöppning med varsin skulptur i halvrelief av, i nämnd ordning, Matteus, Jesus och Markus. Resten av korgen är ymnigt dekorerad med rikt utskurna växtornament samt förgyllda, och bevingade änglaansikten. Runt ljudtakets gesims står puttis och kartuscher och nedtill hänger förgyllda festoner. Under taket finns en duva. Korgen, ljudtaket och predikstolsdörren är dekorerade med marmorering, lik bänkarnas.
LÄKTARE - Läktarbröstet, marmorerat likt bänkkvarteren, är högt och består av ramverk i form av arkader liknande dem på predikstolsdörren. Orgelläktaren har två par arkader vars fyllningar är prydda med målningar av bibliska figurer. Den norra läktaren har sex par arkader som är något smalare, de två paren åt väster är endast målade. Även dessa är prydda med bibliska figurer. Nedtill sitter en rundbågig list och ovanför denna en utstickande gördelgesims med tandfris. Denna återkommer upptill som huvudgesims. Undersidan av läktaren består av bred, gråmålad panel. Längst in i det nordvästra hörnet finns en tvåarmad, äldre vinkeltrappa av trä. Den har räckverk med marmorerade figursågade spjälor och överliggare och rund handledare av lackad furu utmed väggen.
På norra läktaren finns två långa, flyttbara bänkar som är dekorerade likt övriga bänkar. Bakom dessa står, på ett äldre trägolv, två enklare bänkar utan ryggstöd. I den västra väggen finns ett rektangulärt fönster i en luft. Åt norr, ovanför trappan, finns ytterligare ett rektangulärt fönster med en båge i en luft som är spröjsad till två rutor.
ORGEL - På den västra läktardelen finns en modernare orgel som har en odekorerad front med synliga pipor. Bälgen är placerad i en låg låda utmed den västra väggen. Orgelns front- och sidofasad samt bälglåda är bemålade likt bänkarna. Norr om orgelhuset finns ett spelbord med en enkel fasad av ekträ.
KORET avskiljs från långhuset genom en triumfbåge vars sidostycken är något utkragande. Taket, i form av ett tunnvalv, är vitkalkat. Korgolvet, av äldre, breda tiljor, ligger i linje med bänkarnas golvplatå. Fönsternischen åt söder har en båge med mittpost och en överluft med rundat överstycke. Åt norr leder en rundbågig portal in till sakristian. Även absidnischen i östväggen är rundbågig. I absidens södra vägg finns en ojämn fönsternisch med ett rektangulärt fönster med mittpost. I absidnischen står ett väggfast altare av sten med en altaruppsats placerad ovanpå. Mellan altaret och väggen, nedanför absidfönstret, finns ett skrank utformat likt bänkfronterna. Invid triumfbågens södra sidostycke står kyrkans dopfunt. I koret finns två större, omålade elradiatorer av äldre modell.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Väggfast, murat och putsat altare. Altaruppsatsen, en oljemålning på träpannå, föreställer Jesu himmelsfärd. Det stora ramverket i trä är marmorerat likt övrig fast inredning och omges av en utskurna, förgyllda akantusbladslingor. På ömse sidor om pannån fins marmorerade, joniska kolonner. Enligt en inskription är altaruppsatsen "upstoferad" 1719 men har drag av den något tidigare karolingiska barocken och är troligen från 1600-talet. Altarringen är femsidig och går dikt intill absidbågen. Hela rundeln av trä harmonierar med övrig inredning genom ett marmorerat ramverk och rektangulära fyllningar med buketter lika bänkfronternas. Knäfallet och armstödet är klädda med ett rött tyg.
DOPFUNTEN är i romansk stil med rund cuppa och uttömningshål. Foten är fyrkantig och kraftigt dekorerad med olika bårder.
SAKRISTIAN har ett trägolv av smala plankor och ett tunnvälvt tak. Taket och väggarna är putsade och vitkalkade. Åt norr finns en djup nisch med ett rektangulärt fönster i en luft. Åt öster finns en rundbågig nisch med ett mycket litet, högsmalt fönster och ett inbyggt altare. Längs den västra väggen finns ett nytt textilskåp i trä, för liggande förvaring. Äldre förvaringsskåp finns invid den södra väggen. Den inåtgående dörren är, åt koret, beklädd med kraftig, profilerad och spåntad panel som lagts i motsatt fiskbensmönster. På dörrens baksida, mot sakristian, finns utanpåliggande gångjärnsbeslag och ett större låshus av trä.
VAPENHUSET I VÄSTER har golv av kalkstenshällar, putsade, vitkalkade väggar och och ett platt trätak som målats ljust grå. Den norra väggen är inbyggd med skåp för el och förvaring. Dörren mellan långhus och kor är lik dörren i den södra porten. I den södra väggen finns en fönsternisch med ett litet, högsmalt fönster med endast ytterbåge. Västporten består av en äldre plankdörr som på insidan har tvärreglar och ett större låshus av trä.
Fasadkulör (2001): Vit
Byggnadsdel (2001): Absid - Öster, Flöjel, Kor - Smalare, Kor - Öster, Portal, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
GÖTEVE KYRKA - Den romanska absidkyrkan i sten uppfördes i sin östra del under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Den dendrokronologiska dateringen, av en bjälke i absiden, till 1090-93 kan inte säkert knytas till den befintliga kyrkan. Kyrkans takstolar är sjutton till antalet. Enligt undersökningar är sju av dem sannolikt från 1700-talet. Takstolarna nummer 8-17 är äldre, kanske ursprungliga eller eventuellt återanvända, men har genomgått omfattande reparationer. Korets tunnvalv och igensatta absidfönster är sannolikt från byggnadstiden. Målningarna som pryder korets väggar och tak är från 1400-talet. Sakristian och det södra vapenhuset är möjligen tillbyggda under medeltiden men, enligt vissa uppgifter, på 1600-talet. Kyrkans små, medeltida fönster ersattes med något större fönsteröppningar under 1600-, eller 1700-talet. Nordportalen, mitt emot sydportalen, har satts igen. Enligt en inventering från 1583 kan kyrkan ha haft ett stentorn. Uppgifter finns om att det har rasat någon gång under 1700-talet.
1753 byggdes långhuset till med sex meter åt väster vilket syns på den västra och förlängda delen av norrläktaren. Västläktaren kan vara från tiden för tillbyggnaden medan den norra läktaren är något äldre. I samband med att altaruppsatsen sattes in i kyrkan under senare delen av 1600-talet murades det ursprungliga absidfönstret igen och en fyrkantig fönsteröppning togs upp i korets södra sida. Mattias Hasselberg renoverade kyrkan 1791 (1753-60) och utförde plafondmålningarna samt en fresk ovanför triumfbågen. Freskmålningen, som föreställde Jesu födelse, är nu borttagen till förmån för det underliggande 1400-talsmåleriet.
Kyrkan genomgick 1917-18 en in- och utvändig renovering som innebar större förändringar av kyrkorummet. Före renoveringen gick kyrkans ingångar direkt in från väster eller genom vapenhuset i söder. Kaminer fanns i mitten av kyrkorummets norra sida och inne i vapenhuset. Vapenhusets innerdörr sattes nu igen och vapenhuset kom att användas som värmecentral med skorsten på södra takfallet. Ett nytt, mindre vapenhus byggdes utanför västportalen. Den äldre, medeltida dörr som tidigare kan ha suttit i nordportalen och sedan förvarats på vinden, kom åter i bruk.
Vid 1917-18 års renovering sattes också in nya, bekvämare bänkar som liknade de tidigare, utan dörrar och bemålade på samma sätt. De tidigare bänkarna på sydsidan hade dock varit betydligt kortare än de på norr. Bänkarna ställdes på ett nylagt trägolv. Resterande golvytor grävdes upp och jämnades. Under golvet hittade man äldre stockar, en trappa till altaret, fragment av en medeltida altarprydnad, bitar av ett rökelsekar samt bitar av en glasmålning. Äldre gravstenar lades tillbaka i mittgången och korgolvet höjdes. Läktarna nåddes, före renoveringen, genom två stegliknande trappor invid den igensatta norrportalen. Dessa togs bort och ersattes av en trappa i rummets nordvästra hörn.I den övre delen av den igensatta norrportalen togs ett fönster upp. Samtliga fönster fick nya bågar av ek men med det äldre glaset i. Äldre måleri konserverades. Utvändigt lagades puts och gesims. Takstolarna kompletterades och nytt taktegel lades samt nytt spån på absiden.
1947 fick kyrkan elljus och elvärme och kaminen i det södra vapenhuset togs bort. 1965 renoverades kyrkan utvändigt och återanvänt tegel lades på kyrkans tak. 1982 togs de två västra bänkarna på den södra sidan bort för att ge rum åt kappupphängning. 1983 restaurerades kyrkan invändigt och den fasta inredningen samt kalkmålningarna konserverades. Kalkmåleri från 1400-talet hittades under en 1700-talsmålning på triumfbågens västsida.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt ornerad med palmettranka, stavkors och vågband.
År 1100-1249 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1180-1219 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i koret
År 1400-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i koret
År 1714 Fast inredning - predikstol
Predikstol.
Konstnär: A Kilman
År 1753-1759 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurmålningar på långhusets innertak.
Konstnär: Mathias Hesselberg
År 1917-1918 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Invändig och utvändig renovering
Arkitekt: Anders Roland
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
Byggmästare: J Gustavsson
År 1918 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning.
År 1947 Teknisk installation - värme
El-värme installeras
Obestämd yrkestillhörighet: Sigurd Lidén
År 1947 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installerad
Obestämd yrkestillhörighet: Sigurd Lidén
År 1947 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Ny orgelfasad
Arkitekt: Sigurd Ericsson
År 1947 Fast inredning - orgel
Ny orgel
Arkitekt: Sigurd Ericsson
År 1982 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Borttagande av bänkar
Obestämd yrkestillhörighet: Erik Sköld
År 1983 Konservatorsarbeten
Inre restaurering: konservering av kalkmålningar och fast inredning
Konservator: Alf Hedman
År 1995 Specifika inventarier - textilskåp
År 2003 Underhåll
Dräneringsarbeten kring kyrkobyggnaden
År 2005-2006 Teknisk installation - el
Elinstallation utbytt
Bänkvärmefolier
Ny läktararmatur
Översyn av ljuskronor
Skåp för elutrustning uppsatt
År 2005-2006 Fast inredning - läktare
Renovering av läktare
Nytillverkad hörnstolpe o läktartrappa
År 2005-2006 Underhåll - fönster
Fönsterlagningar
År 2005-2006 Teknisk installation - larm
År 2005-2006 Underhåll - Omputsning, interiör
Omputsning innerväggarnas nedre del
År 2005-2006 Ändring - ombyggnad, golv
Ändring - ombyggnad, golv - Nytt trägolv på befintlig platta
"Inventarium för kyrkorna i Skara stift 1583, med anmärkningar utg af S Lampa", i
Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 1912.
Breitkreuz, T. m fl: Göteve kyrka. Opubl. uppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. 1996.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin