Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
GÖTEVE KYRKA är en romansk absidkyrka som har ett framträdande läge i det öppna odlingslandskapet. Kyrkans medeltida karaktär är välbevarad såväl exteriört som interiört: i kordelen med ursprungligt tunnvalv, igensatt absidfönster samt bevarade kalkmålningar från 1200- och 1400-talet. Långhuset och sakristian präglas av medeltiden vad gäller planform, volym och, även här, av delvis bevarade kalkmålningar samt genom medeltida inventarier såsom dopfunt, två snidade träskulpturer och sakristiedörr. Kyrkans interiör präglas även starkt av 1700-talets omdaningar och tillskott: altaruppsatsen, predikstolen, orgel- och sidoläktaren samt dekorativt måleri på fast inredning, på väggar i form av draperimålningar samt plafondmålningen på det platta trätaket.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- kyrkans ålderdomliga exteriör utgör en mycket god representant för de romanska kyrkorna med små och anpassade tillbyggnader
- kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett nationellt omistligt kulturarv - det medeltida murverket, medeltida målerifragment och dopfunt utgör ett omistligt historiskt dokument - bevarad inredning och måleri från 1700-talet
- interiörens huvudsakliga prägel av medeltid och provinsiell barock
- kyrkogårdens grusgångar, stenmur, klockstapel och smidesgrindar
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2001)
GÖTEVE KYRKA - Den medeltida kyrkan ligger i öst-västlig riktning mitt på en rektangulär kyrkogård som sluttar svagt åt öster. Kyrkogården avgränsas av en bred, kallmurad kyrkogårdsmur. Innanför muren finns en oregelbunden trädrad med olika lövträd. Ingångar genom muren finns rakt utanför det västra respektive det södra vapenhuset. Kyrkogårdens murar lades om 1919 i samma teknik som tidigare. Grindarna är av smide med enkla rullornament. Grusgångar leder från grindarna till och runt kyrkan samt innanför de yttersta gravarna. Grusgångarna leder även in på den utökade begravningsplatsen åt norr. Den tillbyggda delen planerades 1974 av landskapsarkitekt Ivar Andersson, Jönköping och omges av en kallmur lik den äldre kyrkogårdens samt enstaka björkar.
Gravvårdarna, förutom de direkt innanför kyrkogårdsmuren, är placerade i rader med nord-sydlig riktning. Gravvårdarna är blandade, de flesta är enkla men några har grusfylld stenram. En grav med stenstoder och kedjor och en liggande, äldre gravhäll kan noteras. På kyrkans norra sida finns två träd med nedhängande grenar, eventuellt gullregnsträd. Invid gångarna finns lyktstolpar.
KLOCKSTAPEL - Några meter sydväst om det västra vapenhuset står en klockstapel av trä med spåntak. Enligt uppgift skall stapeln vara från 1600-talet (osäkert). Den har efterhand flyttats söder ut från tidigare platser samt renoverats ett flertal gånger.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - GÖTEVE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 335, 1900: 582, 1995: 257
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Elin införlivad efter 1546.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge i västsluttning på moränparti i den utskiftade odlingsbygden väster om Mönarps mosse. Göteve socken ligger sydväst om Falköping.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan är murad av kalksten och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidkor, sakristia på korets nordsida samt vapenhus i söder och väster. Absidkyrkan uppfördes sannolikt under 1100- eller 1200-talets första hälft. Såväl sakristian som det södra vapenhuset är sekundärt tillbyggda, men kan vara av medeltida datum. I inventeringen av kyrkorna i Skara stift från 1583 beskrivs att "Taket förrådnatt och murenn på tornett nedherfallenn", vilket kan tyda på att medeltidskyrkan ägt ett stentorn. Vid en ombyggnad 1753 förlängdes långhuset i väster. Vapenhuset framför västgaveln tillfogades 1918 efter ritningar av arkitekt Anders Roland.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den romanska absidkyrkan är, frånsett förlängningen i väster, till sina mursträckningar intakt. Sydportal i ursprungligt läge (nordportalen nu delvis igenmurad till fönsteröppning). Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar, förstorade i senare tid. Ingångar i väster och söder, via vapenhusen. Koret täcks av ett murat tunnvalv, troligen från byggnadstiden. Fragment av medeltida kalkmålningar från omkring 1200 samt 1400-talet, har påträffats i koret. Ursprungligt absidfönster. Interiörens rika utsmyckning är helt präglad av barockens stilperiod. Det lilla kyrkorummet har läktare efter långhusets nord- och västvägg samt täcks av ett figurativt bemålat, platt innertak från tiden efter ombyggnaden, utfört av Mathias Hesselberg. Även predikstol och altaruppsats i senbarock.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
"Inventarium för kyrkorna i Skara stift 1583, med anmärkningar utg af S Lampa", i
Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 1912.
Breitkreuz, T. m fl: Göteve kyrka. Opubl. uppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. 1996.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin