Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
KÄLVENE medeltida KYRKA med intilliggande skola utgör en samlad kyrkomiljö med tydligt och framträdande läge i odlingslandskapet. Kyrkans exteriör är präglad av den ursprungliga medeltida kyrkobyggnadens volym som utökats genom tillbyggnader öster och väster. En ny, anpassad sakristia och vapenhus tillkom 1929. Interiört präglas kyrkan av olika förändringsperioder; kyrkans medeltida karaktär är bevarad främst vad gäller murverk och volym. 1700-talet finns representerat genom måleri på altaret och kyrkvärdsbänkar. 1800-talet sätter sin karaktär på kyrkorummet genom fasta inventarier såsom läktarbröstning, predikstol, bänkar och altarring.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - det medeltida murverket utgör ett omistligt historiskt dokument
- kyrkan representerar de medeltida stenkyrkor som i och med folkökning och ändrade behov byggts om- och till - äldre inredning från 1700-talet såsom altare med antemensale och kyrkvärdsbänkar samt övrig inredning från 1800-talet
- kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, klockstapel och smidesgrindar
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2001)
KÄLVENE KYRKA har ett rektangulärt långhus med tillbyggt vapenhus åt söder, lägre och smalare kor åt öster, en till koret tillbyggd sakristia åt norr.
TAK - Alla byggnadsdelar har sadeltak täckta med enkupigt lertegel. Långhusets tak är valmat åt väster. Vindskivorna, av trä, är vitmålade liksom hängrännor och stuprör.
FASADER - Långhusets och korets fasader är tunt slammade i gråvitt vilket lämnar stommens murverk synligt. Detta avslöjar kraftiga, jämnare murade kantkedjor samt tillbyggnadsskarvar i långhus och mitt på korets fasad åt söder och norr. Ungefär mitt på långhusets södra fasad finns en framtagen sandstensomfattning till en romansk sydportal. Vapenhus och sakristia har spritputsade och vitkalkade fasader som varit vitputsade men nu är så gott som ofärgade. Dessa två byggnadsdelar har sockel av kalksten. Långhusets gavelröste åt öster är täckt med enkel, vitmålad locklistpanel.
FÖNSTER - Kyrkans långhus har segmentbågeformade fönster, fyra åt norr, tre åt söder och ett åt väster, med småspröjsade bågar som målats gråbeiga. Fönsterbågarna sitter något indragna i fönsternischerna som nedtill har solbänkar i kalksten. Sakristian har ett fönster med mittpost och kopplade bågar åt norr. Vapenhuset har små runda fönster åt öster och väster.
PORTAR - Vapenhuset har en sydportal med rakt överstycke där dörren består av liggande, profilerad panel som, liksom karmen, målats milt grågrön. Dörren har stort låsbleck samt dragring i smide. Utanför finns en recent fritrappa med två steg i kalksten. Sakristian har en beklädnadsdörr åt öster med träpanel i ett rombiskt mönster. Utanför finns en trappa av kalksten i två trappsteg.
KÄLVENE KYRKA är en enskeppig kyrka med ett smalt, ovanligt långt, kor som är rakt avslutat i öster. På korets norra sida finns en tillbyggd sakristia. Långhuset har ett tillbyggt vapenhus åt söder. Hela kyrkan är invändigt slätputsad och vitkalkad.
FÖNSTER - Kyrkans fönster sitter i djupa, segmentbågeformade fönstersmygar som är putsade likt väggen och vars fönsterbänkar är täckta av grålackade masoniteskivor. Fönstren består av inner- och ytterbågar med korspost och segmentbågeformat överstycke. Innerbågen är spröjsad medan ytterbågens lufter är småspröjsade. Fönstren är målade i engelskt rött och är sannolikt äldre, innerbågarna sattes in vid renoveringen 1929.
LÅNGHUSET har ett platt trätak som är målat ljusblått med taklist i hålkärlsform, målad i två nyanser av gråbeige. Under trälisten finns en äldre, målad fris i rött, vitt och svart. På syd- respektiv nordvägg finns mindre fragment av äldre kalkmåleri. Korets och långhusets golv består av smala, lackade golvtiljor. I kyrkorummet finns två öppna bänkkvarter innehållande tretton bänkar per sida. Långhuset har två fönster åt söder, ett åt väster och tre åt norr. Under läktaren finns ingången från vapenhuset och, längs västväggens södra del, en modern kappängare samt ett skrivbord med informationsmaterial. I den norra delen går en svängd trappa av trä upp till läktaren. Den moderna handledaren utmed västväggen är i vitmålat trä. Utrymmet under trappan är inbyggt som elskåp med väggar av vitmålad träpanel och en enkel dörr åt öster. Över BÄNKINREDNING - Bänkarna är ursprungligen från 1870-talet men de kortades av och fick nya gavlar vid renoveringen 1929. Bänkgavlarna är prydda med vardera två rektangulära fyllningar som är marmorerade i brunt. Ramverket är laserat i engelskt rött. Skärmar och bakstycken är odekorerade. Liksom sits, ryggbräda och lister är de laserade i en lindblomsgrön färg. Under vissa av bänkarna finns bänkvärmare. Längst åt väster har bänkar tagits bort. En bänkhylla i det sydvästra hörnet antyder att bänkarna nått ända till västväggen. På norra sidan är sannolikt tre bänkar borttagna.
ORGELLÄKTARE OCH ORGEL - Åt väster finns en orgelläktare som bärs upp av fyra marmorerade kolonner. Undertaket till läktaren är av vitmålad panel. Läktarbröstet är målat likt bänkarnas sidostycken men med ljusare marmorerade fyllningar. På bröstningens mitt är den övre delen borttagen och här finns istället orgelns mittdel, med pipor, som är neddragen i liv med bröstningen. Orgelläktarens golv består till största delen av breda golvtiljor som målats grå. Läktarbänkarna, förutom två enkla, lösa bänkar utan ryggstöd, har tagits bort. I det sydvästra hörnet finns ett förhöjt trädäck samt en stor trälåda för orgelfläkten och, i taket, en lucka upp till kyrkvinden. Läktaren får ljus från långhusets västra fönster vars smyg under senare tid fått säkerhetsräcke i omålat trä. Orgelfasaden, som är modernistiskt enkel med endast en krönande, profilerad list, är tredelad och med sidopartierna placerade på bröstningens överliggare. Spelbordet i trä är placerat söder om fasaden. Orgeln är tillverkad av Liareds Orgelfabrik 1952-53.
KORET avskiljs från långhuset genom att långhusets östväggar avrundas mjukt in mot de indragna korväggarna som tar vid precis där bänkarna slutar. Monterad på bänkskärmarna, finns en enkel, gråmålad träbåge över mittgången. Denna har i sin övre del tolv ljushållare och kröns i mitten av en träfot med en brinnande låga upptill. Koret har två fönster åt söder och ett åt öster. Tak och golv liknar långhusets. På korets norrvägg finns kyrkans predikstol. Där predikstolens trappa når golvet finns en dörr in till sakristian. Dörren, från 1929, har segmentbågeformat överstycke, fyra fyllningar och är målad ljust grå. Utmed den södra korväggen finns en korbänk som är lik övriga bänkar men helt laserad i grönt. På korbänkens sidostycke finns en psalmnummertavla som kröns av en förgylld lyra, troligen 1800-tal men fastsatt på en yngre fot. Från kortaket hänger en mindre kristallkrona.
PREDIKSTOL - Invid korets norra sida finns en nyklassicistiskt inspirerad predikstol från början eller mitten av 1800-talet. Den runda korgens mittdel avdelas genom engagerade balusterdockor, den övre kröns av en palmettbård och den nedre delen avslutas av en lagerbård. Korgen har platt botten och vilar på en svarvad kolonett. Trappan är brant med ett räckverk av balusterdockor och leder upp till korgen från öster. Predikstolen är målad i grönt, himmelsblått och beige med förgyllda och bronserade detaljer och bårder. Från taket ovan predikstolen hänger en äldre duva i trä.
DOPFUNT - Invid predikstolen står en liten dopfunt av trä från sent 1800- eller tidigt 1900-tal. Den är laserad och marmorerad i grönbeige. Cuppan, som är mycket liten och åttasidig, kröns av ett trälock med en knopp överst.
ALTARE OCH ALTARRING - Altaret är murat men sidorna är täckta av träpanel. Den synliga altarskivan är av omålad masonite. Fronten mot kyrkorummet är bemålad med en 1700-talsmålning som framtogs vid renoveringen 1929 och föreställer Nikodemus nattliga möte med Jesus.
"Altarringen", sannolikt från senare hälften av 1800-talet utgörs av ett, endast svagt böjt, skrank som ansluter till norr- och sydvägg och är en öppningsbart i den norra delen. Mittdelen böljar mjukt utåt och armstödsdelen bärs upp av marmorerade balusterdockor som påminner om dem på predikstolen. Armstöd och knäfall är klädda med ett vitbeige tyg. Innanför altarringen består golvet, som är upphöjt ett steg, av obehandlade golvtiljor täckta av en matta vävd just för detta utrymme.
ALTARPRYDNAD - På altaret finns idag ett krucifix som är tillverkat på 1930-talet av träsnidaren K Johansson, Sandhem. Vid foten av korset finns symbolerna för tro, hopp och kärlek. Dessa har tillhört det förgyllda träkors från 1870-talet, som idag är insatt i det västra av söderväggens två korfönster.
KYRKVÄRDSBÄNKAR - Altaret flankeras av två kyrkvärdsbänkar från 1700-talet. Bänkdörrarna öppnas åt väster och är dekorerade med var sin målad fyllning i svart med en blomsterranka. Överliggande list är målad i lindblomsgrönt, dörrar och skrank är grovt marmorerade i engelskt rött. Innanför dörrarna finns idag amplar i trä som bär upp varsin trearmad mässingsljusstake. Sittbrädorna har tagits bort och ersatts av elradiatorer.
SAKRISTIAN är rektangulär i sin planform och har vitmålade, putsade väggar, gråmålat trägolv och ett platt trätak som målats vitt liksom taklisten. Åt norr finns ett fönster med mittpost, kopplade, grå bågar och spröjsade rutor. Under fönstret står ett skrivbord och bredvid detta ett litet altare. Den östra väggytan upptas till största delen av tre dörrar med vardera fyra fyllningar (1929), alla målade i grått. Den mittersta dörren leder till ett vindfång där ytterligare en likadan dörr leder utomhus. De båda andra dörrarna går till förvaringsutrymmen. Invid den västra väggen finns ett inbyggt textilskåp för hängande förvaring (1929?).
VAPENHUSET har väggar och tak lika sakristians och ett golv belagt med kalkstensplattor. Åt öster och väster finns runda fönster med spröjsade bågar som målats ljust grå. Dörren till kyrkorummet består av en gråmålad pardörr med fyra fyllningar (1929). Sydporten består av en mycket gammal, återanvänd dörr som åt vapenhuset består av fyra breda, omålade plank och har ett stocklås. Utvändigt är dörren klädd med profilerad panel. Invid östväggen finns en träbänk och invid västväggen förvaras en katafalk och en äldre skamstock med plats för fyra personer.
Fasadkulör (2001): Vit
Antal våningar (2001): 01
Byggnadsdel (2001): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2000
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
KÄLVENE KYRKA - Den romanska kyrkan uppfördes under 1100-, eller första hälften av 1200-talet. Kyrkan har förlängts både åt öster och väster.
1929 uppfördes nuvarande sakristia och vapenhus istället för de under 1790-talet uppförda byggnadskropparna i trä. Kyrkan skall tidigare haft ett murat västtorn som rasat någon gång under 1700-talet.
Enligt en invententering från 1830 skall kyrkan vid denna tid ha haft spån och "sticke" -tak, korvalvet skall ha tagits bort och ersatts med ett platt trätak samt att tak och bänkar vid denna tid ha saknat bemålning. Sakristian skall vara uppförd 1793. Vid denna tid nämns inga fönster i koret och i det murade altaret skall en "ugn" ha funnits med öppning åt söder vilken innehöll lämningar av kol och aska. Altartavlan var uppdelad i "tre avdelningar", dvs sannolikt en en barockuppsats. Predikstolen på norra sidan var "rund och slät" med en duva svävande ovanför.
Enligt inventeringen 1920 var kyrkan, vid denna tid vitrappad, och som altarprydnad fanns ett förgyllt träkors. Predikstolen beskrivs som rund och balusterförsedd och daterad till ca 1850. Antingen kan detta vara en nyinförskaffad predikstol eller så är det den som beskrivs 1830 men att den vid 1850 försågs med balustrar. Dopfunten beskrivs som av trä och "modern" vilket tyder på att den är tillverkad tidigare än 1920.
Enligt en beskrivning från 1927 hade kyrkan tegeltak och sakristian och vapenhuset, vilka skulle komma att rivas två år senare, var invändigt putsade och hade stickvälvt tak. Kyrkorummets väggar var målade av kyrkomålare CJ Ljungström 1870 med limfärg i form av draperier kring korfönster och predikstol samt bibelspråk och röda och blågrå ränder runt fönstren. Invid den norra väggen fanns en järnkamin. De öppna bänkarna skall ha tillkommit 1872-73, övrig fast inredning sannolikt från renoveringarna på 1870-talet eller vid renoveringen 1889. Inklädnaden av altaret samt dess flankerande kyrkvärdsbänkar är rester från en tidigare bänkinredning som sannolikt satts in under 1700-talet.
Vid en större renovering 1929, under ledning av länsarkitekt Allan Berglund, revs sakristian och vapenhuset och ersattes av nya i samma storlek, uppförda med betonggrund och tegelstomme. Kyrkan ommålades in- och utvändigt, skorstensstocken togs bort och en ny skorsten av tegel uppfördes i mitten på den norra långhusväggen samt en ny kamin sattes in i en nisch vid golvet. Vid omputsningen hittades fragment av medeltida och 1600-talsmåleri på långhusväggarna. Man fann även målningen på altarets framsida, bemålningen på kyrkvärdsbänkarna samt en målad takfris som togs fram och rekonstruerades. Nya innanfönster sattes in, korets fondfönster fick antikglas och ytterfönstren fick nya hörnjärn. En ny läktartrappa sattes in samt det tidigare trägolvet ersattes med nytt trägolv under bänkarna och av kalksten i mittgång, kor och vapenhus. Bänkinredningen byggdes om genom att bänkarna kortades ned, till förmån för en bredare mittgång, och fick nya bänkgavlar.
1946-48 målades kyrkan om invändigt och 1949-50 lades förslag till att dra in elektricitet i kyrkan. 1963 putsades kyrkan om utvändigt, spritputsen från 1800-talet togs bort till förmån för en tunn puts/slamning, som målades med silikatfärg, vilken antyder kyrkans murverk. Vid denna omputsning fann man 3/4 av en romansk sydportal av kalksten. 1972-73 målades kyrkan om invändigt och 1981 bytte man det tvåkupiga lerteglet till ett nytt lertegel från Vittinge.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntsfot.
År 1100-1249 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1525-1699 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i långhus och kor.
År 1870-1873 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Renovering; bl.a. invändigt måleri
Konstnär - Dekormålare: Claes Johan Ljungström
År 1939 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem
År 1946-1948 Underhåll - interiör
Invändig ommålning
År 1949-1950 Teknisk installation - värme
Installation för el-värme
Obestämd yrkestillhörighet: Sigurd Lidén
År 1949-1950 Teknisk installation - el
Installation för elektrisk belysning
Obestämd yrkestillhörighet: Sigurd Lidén
År 1952 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Ny orgelfasad
Arkitekt: Adolf Fredriksson
År 1963 Underhåll - omputsning
Omputsning exteriört
År 1972-1973 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig ommålning
År 1981 Underhåll - takomläggning
Omläggning av taktegel
År 2009 Fast inredning - bänkinredning
Borttagning av tre bänkar.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin