Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
VILSKE-KLEVA KYRKA är ursprungligen en romansk absidkyrka som idag har en långsmal och i huvudsak nyklassicistisk exteriör. Kyrkan tillsammans med prästgårdar, arrendatorsgård med ekonomibyggnader, intilliggande småskola/fattigstuga och folkskola utgör en samlad kyrkomiljö med prägel av 1800-tal. Med sin placering på kanten av kleven har kyrkan ett mycket framträdande läge i landskapet. Kyrkans exteriör är en representant för de medeltida sockenkyrkor som byggts till under befolkningsexpansionen på 1700-talet och 1800-talet. Tillbyggnaderna har dock genomförts med ett annorlunda förfaringssätt då koret sparats intakt och utökningen av kyrkan endast skett åt väster. Det medeltida koret med absid har en välbevarad karaktär såväl exteriört som interiört med målningar och absidfönster. Kyrkans interiör är i övrigt till största delen präglad av det utseende som kyrkorummet kom att få under 1700-talets om- och tillbyggnader. Inredning från detta tidskikt finns kvar i form av predikstol, altaruppsats och orgelläktare. Olle Hellströms tidstypiska färgsättning och konservatorsarbeten från 1938 präglar kyrkorummet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- kyrkan, präst- och arrendegårdarna, småskolan och folkskolan utgör en samlad by- och kyrkomiljö med prägel av 1800-tal
- kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett nationellt omistligt kulturarv - det medeltida murverket, som bevarar ett antal ovanliga detaljer, utgör ett omistligt historiskt dokument - kyrkan är en av de medeltida sockenkyrkor som byggts till under befolkningsexpansionen på 1700-talet och 1800-talet, dock med ett nästan helt intakt medeltida kor och tillbyggnationer endast åt väster
- bevarad inredning från senmedeltid, målningar och äldre dörr, 1600-tal, 1700-tal samt senare tillägg från renoveringarna 1915-16 och 1938
- kyrkogårdens grusgångar, stenmur, gravtumba och gjutjärnsgrindar
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2001)
VILSKE KLEVA KYRKA har ett rektangulärt långhus med ett smalare, fyra våningar högt västtorn samt ett smalare kor med absid åt öster. Utanför långhusets södra sida finns ett pannrum av betong under markplan.
TAK - Långhus och kor har sadeltak täckta med tvåkupigt lertegel. Hängrännor och stuprör är vitmålade. Absiden, som har ett halvrunt takfall, är täckt med tjärade stickspån som vid takslutet är sågade till en spetsig tandfris. Sakristian, invid den norra korfasaden, har ett sadeltak täckt med plåt lagd i skivtäckning med jämna hakfalsar, och som målats vitgrått och nedtill har fotränna. Under takutsprånget, som undertill är klätt med pärlspånt, är delar av bjälklaget synligt och målat svartbrunt. Torntaket är täckt av plåt liksom sakristian. Ovanpå torntaket finns en trälanternin där fasaden är klädd med stående locklistpanel som målats vit. Upptill finns en dekorativ rundbågefris och nedtill fot- och hängrännor. Lanternintaket är av plåt, likt det nedtill, och avslutas upptill med en kort spira som kröns av ett kors i plåt.
FASAD - Alla kyrkans väggar är spritputsade och kalkade i vitt. Nedtill finns en slätputsad, gråmålad sockelmarkering. Runt fönster och dörrar samt som hörnmarkeringar finns slätputsade omfattningar. Tornkroppen har blinda sidor åt norr och söder och mindre ankarslut i fasaden. Alldeles ovanför varje lucka tornlucka finns en "medaljong" med svart fyllning.
FÖNSTER - Alla fönster har kimröksgrå ytterbågar. Såväl fönsternischer som fönsterbågar har ett överstycke med flack segmentbåge. Fönsternischerna är djupa och har solbänkar av sandsten. Långhuset har tre fönster åt söder och fyra åt norr. På korets östfasad finns ett fönster likt dem i långhuset. Rakt åt öster i absiden, högt upp på fasaden, finns en medeltida fönsterbåge av sandsten med en trepassliknande nisch. I nischen sitter ett högsmalt, blyspröjsat fönster med olikfärgade glasrutor. I sakristians norra fasad finns ett fönster med mittpost och småspröjsade lufter. I tornets tre övre våningar finns, ovanför porten, kvadratiska fönsteröppningar med omfattningar av kalksten. Fönsterbågarna har korsspröjs. Åt alla väderstreck finns rundbågiga tornluckor med liggande panel.
PORTAR - Åt söder finns en rundbågig dörrnisch med en sandstenshäll utanför. Dörrbladet är utvändigt klätt med smala, horisontella "band" av plåt och har en dragring av smide. I sakristians östra fasad finns en äldre, inåtgående enkeldörr klädd med liggande, spontad panel som målats svartbrun. I tornets västfasad finns en enkel, klassiskt inspirerad sandstensportal med sidostycken och pediment. Porten är inåtgående och har dubbla dörrblad med liggande panel likt sakristiedörren samt dragring i smide. Utanför finns en större fritrappa med fyra trappsteg i kalksten.
VILSKE KLEVA KYRKA har ett långsmalt långhus, mindre kor med absid i öster, en till koret tillbyggd sakristia åt norr samt ett västtorn med vapenhus i första våningen.
LÅNGHUSET har ett golv av kalkstensplattor som i mittgången, närmast koret, utgörs av äldre gravstenar. Långhusets, korets och sakristians väggar är putsade och kalkade vitgrå. På långhusets norra sida finns bevarade fragment av figurativt senmedeltida måleri. Taket är ett tunnvalv från 1915-16 av smal träpanel som målats ljust gråblå och har en platt mittspegel inramad av ett profilerat listverk. Nedtill avslutas listverket med två mindre hålkärlslister dekorerade med schablondekor. Den översta listen är en röd och vit palmettfris och den undre, mörkblå och vit, är prydd med bladornamentik. I långhuset finns tre fönster åt söder och fyra åt norr. Mellan två av fönstren på den södra långhusväggen finns en enkel, rundbågig port vars inåtgående pardörr har ramverk med fyllningar, som målats ljust grå. Från denna port går en tvärgång som delar södra väggens bänkar i två kvarter medan norra sidan har ett. Kvarteren står på ett friliggande trägolvsdäck och ansluter direkt till väggen som upp till bänkarnas höjd kalkats mörkare brungrå. I långhusets nordöstra hörn finns en predikstol. På väggen ovanför predikstolen hänger en äldre altartavla som föreställer Kristus på korset och som skänktes 1692 av baron Axel Leijonhufvud på Sjögerås. Öster om det sydöstra bänkkvarteret står en dopfunt. Ovanför denna är en nyklassicistisk psalmnummertavla, med enkla lampetter i mässing, fästad på väggen. Tavlan är gråblå med förgyllda detaljer. Öster ut på söderväggen, mellan två fönster, hänger den före detta altartavlan, en oljemålning föreställande Jesus i Getsemane målad 1899 av stockholmskonstnären Sven Linderoth. I långhusets västra del finns orgelläktaren som vilar på fyra enkla kolonetter av trä, målade gråblå. Undersidan av orgelläktaren har ett tak av beigemålad träpanel. Under läktaren har tre bänkar på var sida tagits bort. Längs de frigjorda delarna av väggarna sitter en bröstning av trä till bänkarnas höjd och med dessas färgsättning. Golvet är här belagt med en brun heltäckningsmatta. Åt söder finns kapphängning och en psalmbokshylla och åt norr ett skrivbord, ett inbyggt manöverbord för ljus och ljud samt, även här, en hylla för psalmböcker. Mitt under läktaren går en pardörr med fyllningsdörrar, in till ett vindfång med putsade väggar och kalkstensgolv. Ytterligare en pardörr leder in till vapenhuset.
FÖNSTER - Kyrkan har djupa fönstersmygar. Fönstren har äldre, gråblåmålade inner- och ytterbågar med segmentbågeformade överstycken. Fönsterbågarna har korspost som delar in bågen i fyra lufter där de nedre lufterna är spröjsade till tio rutor och de två övre till sex. Innerbågarna sattes in nya vid renoveringen 1938.
BÄNKINREDNING - De slutna bänkkvarteren somsannolikt sattes in 1915-16 har en enkel exteriör. Dörrar och bänkskärmar består av ramverk med fyllningar. Färgsättningen inuti och utanpå bänkkvarteren är ljust ärtgrönt med ljusare laserade spegelfyllningar och mörkare gröna fyllningslister. Under sittbänkarna finns bänkvärmare.
PREDIKSTOLEN, utförd i provinsiell barock, är tillverkad 1690-92 av Nils Persson i Sjögerås. Den är rikligt dekorerad med polykroma träsnideridetaljer. Korgen har fyra sidor som alla är dekorerade med var sin triumfbåge och ett bevingat änglaansikte, allt i relief. Hörnen markeras av spiralkolonnetter med joniska kapitäl. Nedtill vilar korgen på en enkel "låda" av trä, från söder leder en enkel trätrappa till korgen, båda målade i blågrått.
DOPFUNTEN - Den enkla, odekorerade dopfunten av kalksten är medeltida. Dopfat av mässing. ORGELLÄKTARE - Läktarbröstet, från 1774, består av ett ramverk med enkla rektangulära fyllningar. Fyllningarna är laserad med ljust ärtgrönt, listen i mörkare grönt och resten i ljusare grönbeige. Orgelläktaren har trägolv, och på var sida om orgeln finns tre golvgradänger med enklare bänkar. Söder om orgeln har bänkarna tagits bort.
ORGEL - Läktarorgeln från 1926 har en klassicerande, tredelad front där varje parti har formen av en triumfbåge. Mittdelen är högre och kröns av ett tympanon, sidodelarna av förgyllda lyror. Orgelns färgsättning är ljust grå med förgyllda detaljer och lister.
KOR - Övergången till koret markeras av en bred triumfbåge som i sin norra del kragar ut längst ned. I den norra delen av bågens insida finns ett inmurat epitafium med relieftext som berättar om Jon Esweus, 1616-82, och hans hustrur. Det såpade trägolvet i koret är något upphöjt. Åt söder finns ett fönster likt dem i långhuset. Intill triumfbågen, utmed korets nord- och sydsida står korbänkar som är äldre än bänkkvarteren, möjligen kan de vara tillverkade på 1700-talet. Korbänkarna har sannolikt stått som förebilder för de senare då utformningen är likadan med undantag av att korbänkarna avslutas upptill av en profilerad list. Bänkdörrar, med utanpåliggande gångjärn, finns västerut på långsidorna. Korets tak består av ett kryssvalv som, likt triumfbågen och korets västsida, är rikligt dekorerat med medeltida måleri som kan vara utfördt av Mäster Amund under senare delen av 1400-talet. Bl.a. syns, i triumfbågen, de fyra evangelisterna i var sin ring och på västra korväggen, Jona med valfisken och ricinbusken, den helige Sebastian samt en munk som eventuellt kan vara Bernhard av Clairvaux. Valvkapporna är dekorerade med varsin rundel samt slingrande växtornament och valvribborna med geomentriska figurer. Mitt på korväggarna löper en bred bård bestående av röda ränder upp- och nedtill. I norrväggen finns en mycket liten dörröppning med en, sannolikt medeltida, dörr som leder in till sakristian. Dörrbladet är tillverkat av två stående ekplankor och hänger på utanpåliggande, handsmidda gångjärn. Ovanför dörren sitter två snidade och polykromt målade vapensköldar. Strax väster om dörren hänger en enkel psalmnummertavla och öster om dörren finns en långsmal nisch som på insidan är klädd med omålat trä. Högt upp i den lilla korabsiden sitter en mycket djup fönstersmyg med ett litet högsmalt, rundbågigt fönster som är blyspröjsat i små rutor med olikfärgat glas. På altaret, som är placerat dikt an korets östvägg och omges av en altarring, finns ett recent altarskåp. På ömse sidor om altaret står två enkla, vitmålade piedestaler med varsin sjuarmad ljusstake av mässing.
ALTARET är av trä med en tjock, profilerad kalkstensplatta ovanpå.
ALTARUPPSATS - Ett lågt, långsmalt altarskåp tillverkades 1942 av Simon Sörman från Gröndal. Bilderna som är målade i skåpet och på flyglarna föreställer Jesus i Getsemane, den korsfäste Jesus, och Uppståndelsen. Upptill kröns skåpet av ett förgyllt gudsöga med strålgloria.
ALTARRINGEN, som ansluter till absidens sidor, har en rad av rödmarmorerade, svarvade balusterdockor med en förgylld list mitt på. Knäfallet och armstödet är klädda med ett rödrosa tyg. Altarringen är sannolikt från 1800-talet.
VAPENHUSETS golv är belagt med kalkstenshällar och äldre gravstenar, väggarna är vitputsade och taket är av smal, vitmålad träpanel. Åt norr har man delvis byggt in väggen med ett masoniteskåp med två enkla dörrar. Invid väggen, öster om skåpen står en större gravsten och en liljesten lutade mot väggen. Här finns även fragment av en stenrelief, föreställande ett lejonansikte. Åt väster finns en djup dörrnisch med kyrkans huvudingång. Pardörren är äldre och består av två plankor per dörrblad med utanpåliggande gångjärn och låshus. Åt söder finns en enkel trätrappa, målad ljusgrå med lackade steg. Underdelen är inbyggd med vitmålad träpanel och fungerar som elskåp.
TORNVÅNINGAR - I tornets andra våning är norrväggen inbyggd av ytterligare ett masoniteskåp, vitmålat och med fyra dörrar. Våningen har lackat trägolv och vitputsade väggar och tak likt vapenhusets. Åt väster finns ett fyrkantigt, litet fönster som är spröjsat till fyra rutor. Likadana fönster finns även på de övre våningsplanen. En bred pardörr, med de övre fyllningarna uppglasade, leder åt öster in till orgelläktaren. Längs med den södra väggen löper en trappa upp till en nytillverkad trälucka. Trägolvet på tredje våningen är obehandlat och väggarna oputsade. En enkel lucka av plåt leder åt öster in till vinden och takstolarna. Utmed den norra väggen finns en äldre stegliknande trappa upp till nästa plan. Här finns ytterligare en stege upp till planet där de två kyrkklockorna hänger.
SAKRISTIAN, norr om koret, har en låg, fyrkantig öppning som leder in till ett tunnvälvt rum där såväl väggar som tak är putsade och vitkalkade. Golvet är klätt med en blå heltäckningsmatta. Åt väster står ett litet altare med knäfall samt ett träskåp för hängande textilförvaring. I en djup nisch åt norr sitter ett fönster med mittpost och varje luft spröjsad till sex rutor. Nedanför fönstret finns ett skrivbord och öster om detta, mot väggen, ytterligare ett träskåp. Åt öster sitter utgången med en enkel, äldre och inåtgående dörr av stående träpanel med utanpåliggande smidesbeslag och lås. Innanför dörren finns två trappsteg av kalksten. Hängarmaturen i taket har formen av en lykta. Utmed söderväggen står en äldre offerkista.
Fasadkulör (2001): Vit
Antal våningar (2001): 01, 04
Inventeringsår 2000
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
VILSKE-KLEVA KYRKA är ursprungligen en romansk absidkyrka troligen uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. De medeltida murarna kvarstår relativt intakta i kyrkans östra del. Av kyrkorummets senmedeltida välvning, tre travéer över långhuset, återstår idag endast korets kryssvalv. Det fragmentariskt bevarade kalkmålningarna i långhus och kor är från 1300-talet, från sista hälften av 1400-talet eller omkring 1500 av mäster Amunds skola. Även sakristian på korets norra sida är sannolikt uppförd under medeltiden. Långhuset har vid okänd tidpunkt, en första gång redan under medeltiden, förlängts åt väster.
Västtornet och orgelläktaren uppfördes 1774. Under 1700-talet togs sannolikt även kyrkans större fönster upp. Utanför sydportalen skall enligt avbildningar, en från 1828, ha stått ett vapenhus av trä. Även i korets norra fasad har det tidigare funnits en portal. Kyrkan har genomgått ett flertal större restaureringar.
1824 togs de medeltida långhusvalven med målningar bort på grund av rasrisk. 1833 togs den norra portalen, med sin dörromfattning av huggen kalksten, bort och ersattes av ett fönster. Den sannolikt medeltida dörren sattes in 1964 i porten på den södra sidan. Kyrkans tegeltak lades sannolikt på 1910-talet då också korgolvet lades om. 1915-16 sattes innertaket av trä in.
1926 fick kyrkan en ny orgel. 1938 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson. Vid denna restaurering togs de medeltida målningarna fram av konservator Olle Hellström, Skara och det östliga, tidigare igenmurade, absidfönstret togs upp. Nya innanfönster sattes in och äldre inventarier, bl.a. predikstolen, konserverades. 1942 förvärvades ett nytt lågt altarskåp av konstnären Simon Söderman. Kyrkan hade dessförinnan minst två äldre altartavlor, den ena från 1692 och en senare från 1899. Båda finns uppsatta i kyrkorummet. 1947 sattes elektrisk värme in i kyrkan. 1982 renoverades kyrkan, fick ny puts utvändigt och invändigt togs de tre bakre bänkparen bort.
År 1100-1550 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i långhus och kor, dels från ca 1300, dels från ca 1450-1500 (Amunds skola).
År 1100-1249 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1911 Underhåll - interiör
År 1911 Underhåll - exteriör
År 1915-1916 Underhåll - interiör
År 1938 Konservatorsarbeten
Konservator: Olle Hellström
År 1938 Underhåll - interiör
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1938 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla
Konstnär: Simon Sörman
År 1947 Teknisk installation - värme
År 1950 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
År 1982 Underhåll - interiör
År 1982 Underhåll - exteriör
Högberg, F: Medeltida absidkyrkor i norden. En studie särskilt anknuten till Västergötland. 1965.
Hellman, H m.fl: Vilske-Kleva - en kyrkostudie. Opubl. uppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. 1996. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin