Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Norra Vånga kyrka är uppförd på en medeltida kyrkplats i anslutning till en av Varaslättens äldsta centralorter med kontinuitet från järnålder. Byn har varit en av landskapets största och intill denna ligger bland många andra fornlämningar storhögen där lagman Lumber enligt traditionen är gravlagd. I byn har funnits gästgiveri och tingshus. Kyrkplatsen är belägen ett stycke söder om byn, på ett krön invid en bäckravin med klungor av lövträd. På platsen finns en offerkälla som tyder på kultkontinuitet sedan förhistorisk tid. Invid kyrkogården ligger prästgården, i vars trädgård står en runsten från 500-talet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av kallmur med flera öppningar, samt trädrad. Grindstolpar av sten bär smidesgrindar. Fram till sydportalen leder en lindallé. Flera gravvårdar är från omkring 1900 med stenramar. Vidare finns tre gravhällar från 1600- och 1700-talet samt ett järnkors. I muren invid prästgårdsgrinden ligger krönet till en romansk fönsteromfattning från den gamla kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den för Varaslätten ovanligt storskaliga kyrkan uppfördes 1876 efter ritningar av J A Hawerman efter en latinsk korsplan. Stilen är närmast nyromansk och den välbevarade exteriören är vitkalkad med kontrasterande dekorationer i gult tegel kring fönster, portar och takfot. Tornet kröns av en hög spetsig spira som är ett av slättens landmärken. Fönstrens järnbågar är ursprungliga. Interiören är spatiös och ljus, med till stor del bevarad ursprunglig inredning i långhus och kor samt tredingstak. 1955 gjordes korsarmarna om till kapell och en läktarunderbyggnad tillkom efter ritningar av Adolf Niklasson. Orgeln byggdes 1879 av Salomon Molander i Göteborg och är en av få som bevarats till idag. Vapenhuset uppvisar gravhällar från 1600- och 1700-talet och en medeltida port från den gamla kyrkan.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkomiljön är en del av en mer än tusenårig centralort där flera epoker lämnat avtryck. - Kyrkan är ett landmärke i slättlandskapet.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är ett tydligt exempel på det sena 1800-talets nystilar, med ursprungliga gjutjärnsfönster.
- Interiören bär, trots ändringar, fortfarande huvudsakligen prägeln av byggnadstidens ideal. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Kyrkans orgel som anses vara en av de äldsta orgelverken i bruk i Västergötland och dessutom en av få återstående arbeten av Molander.
- Medeltida lillklocka och port.
- Kyrkogård med kallmur, grindar, trädrader, romansk fönsteromfattning och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Korutsprång, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
NORRA VÅNGA KYRKA - J A Hawermans kyrka uppfördes i sin helhet år 1876 efter en latinsk korsplan. Den består av ett långhus med breda korsarmar och fullbrett rakt kor i öster. Sistnämnda avslutas med en bred absid, något högre än koret. I vinkeln mellan norra korsarmen och koret är en sakristia. I väster är ett torn.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av huggen granit. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade med kontrasterande dekor av gult lertegel. Långhusets och korsarmarnas hörn markeras av lisener. Dessa avslutas upptill med abakus av tegel. Mellan dessa löper på fasaderna sågtandsskift av tegel. De bildar markering mot takfötterna och fortsätter även runt tornet där de markerar klockvåningens bjälklag. Slutligen har även fönsterkrönen omfattningar av tegel. Västporten har en utkragande omfattning med vimperg i två våningar. I den övre är ett fönster och den kröns av ett kors. Allt är i samma gula tegel. Mittportarna på korsarmsgavlarna har enklare raka utkragande omfattningar av samma tegel. De ingår som en förankrande del av gavlarnas stora trefönstergrupper. I röstena är rundfönster. Samma fönster finns i västgaveln på ömse sidor om tornet. Över vimpergen är i tornfasaden järnsiffror som bildar årtalet 1876. I varje sida av tornet är ett par rundbågade ljudgluggar. I dessa sitter ursprungliga rundbågade ljudluckor med brun fjällpanel. Lisenerna och tornet har runda dekorativa ankarslutar.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är ursprungliga och har brunmålade järnbågar med enkel luft. De sitter i smygar som följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten. Långhusfönstren är rundbågade och har en spröjsning som bildar två mindre rundbågsfönster, med vardera tolv rutor. I krönet är en rund ruta. Dessa fönster går igen som mittfönster i korsarmsgavlarna. De flankerande fönstren är högre, men har samma spröjsning, dock med fjorton rutor i varje halva. Likadana fönster sitter i absiden. Gavlarnas och västportalens runda fönster har stjärnformad spröjsning med tolv rutor. Sakristian har ett rundbågat fönster med nio rutor. I tornets bottenvåning är två rundbågade fönster med tolv rutor, i mellanvåningen är fyra med fyra rutor och en i vimpergen med sex stycken.
PORT - Västporten är en ursprunglig rak pardörr, klädd med kopparplåt. Den sitter i en rundbågad smyg i tre språng med överljus. Framför porten är en kalkstenstrappa med järnräcken i väggen. Invid denna är en lös rullstolsramp av rostfritt stål. Nordporten är en ursprunglig stickbågad pardörr med kopparbeklädnad. Även handtag och lås är samtida. Porten sitter i en stickbågad smyg och framför denna är en kalkstenstrappa. Sydporten är en stickbågad kopparklädd port, sannolikt från 1955. Den sitter i en likadan smyg som nordporten. Framför denna ligger en nött gravhäll från 1700-talet. Sakristiporten är rak och ursprunglig med kopparbeklädnad. Handtag och lås är samtida. Upp till porten leder en kalkstenstrappa från 1955.
TAK - Långhuset täcks av ett korstak som är valmat över absidens rundning. På spetsen över denna är ett förgyllt hjulkors på kula. Taktäckningen består av skiffer. Takfötterna av gult tegel består av en rundstav och en karnis. På korsarmsgavlarnas krön skjuter de upp och kröns av förgyllda treklöverkors på kula. De är avtäckta med kopparplåt. Sakristians valmade tak täcks likaså av kopparplåt. Torntaket består av en flack fyrsidig huv med en hög och spetsig åttasidig spira i vars topp är ett förgyllt kors på kula. I övergången mellan huv och spira är fyra svagt spetsiga huvar med knoppar av koppar. Hela torntaket täcks av kopparplåt. Takfoten är utformad som konsoler av gult tegel. Klockkammarens markerade bjälklag är avtäckt med kopparplåt. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
NORRA VÅNGA KYRKA - J A Hawermans storskaliga korskyrka från 1876 består av ett långhus med korsarmar och fullbrett kor i öster. Koret har en smalare absid och i norr en sakristia. I väster är ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören är tämligen välbevarad och präglas av ljus och rymd. Stilen är närmast nyromansk. Färgsättningen domineras av vitt och grönt. En stor del av inredningen är ursprunglig. Koret ligger påtagligt högre än långhuset.
LÅNGHUS - Det breda långhuset har de närmast lika breda korsarmarna i sin östra hälft. De avskiljs medelst låga barriärer med fyllningar. De fyrkantiga posterna är sannolikt från 1955. Bemålningen är ljusgrön med beiga fyllningar. Norra korsarmen tjänar sedan 1955 som dopkapell. I öster har det invid väggen ett dopaltare av vitbetsad plywood. Framför detta är en rak altarring med kvadratiska fyllningar, målad i grått med gröna lister. Knäfall och amstöd är stoppade. Invid detta står dopfunten. I ett hörn ligger ett solur av kalksten från 1700-talet. I väster är lösa stolar. I den södra korsarmen är en småkyrka - likaså från 1958 - med altare av plywood i blå lasyr i öster. Framför detta är en altarring av samma slag som i norra kapellet. I väster står lösa stolar och en kororgel. Långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i korsarmarnas gavlar. Rummets fönsteraxlar är tre, i korsarmsgavlarna är trefönstergrupper. Korsarmarna har en fönsteraxel, dopkapellets östfönster är dock igenmurat. Långhusets västligaste fönsteraxel skyms delvis av läktaren. Över denna är i västgaveln två runda fönster. Under läktaren är en grund underbyggnad från 1955. Bänkkvarteren indelas av en mittgång och en tvärgång, samt sidogångar. I tvärgången står en ljusbärare av järn. Över kvarteren hänger tre par mässingskronor. Korsarmarna har var sin mässingskrona och över läktaren hänger två små. Invid västväggen är en liten fri yta med bokbord. Predikstolen står i nordost och omges delvis av bänkrader. Framför koret står en ambo i grön lasyr.
GOLV - Golvet utgörs av de ursprungliga brädorna med mörk fernissa. I korsarmarna ligger golvet något högre och består av fernissade brädor från 1955. Altaren ligger ett par trappsteg högre.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Med enkla lister delas de in i rektangulära fält från fönsterbänkarna och upp till taklisten. Lister omfattar även fönstren. Ett undantag är korsarmsgavlarna. In till korsarmarna är korgbågar i hela deras bredd och höjd. I den södra hänger två gröna draperier. På ömse sidor om bågarna hänger de fyra nummertavlorna. I småkyrkan hänger en enkel rak nummertavla från 1955. I smygen efter dopkapellets igenmurade östfönster hänger en textil med treenighetsmotiv. Västfönstret flankeras av två trätavlor med församlingens kyrkoherdar. Läktarunderbyggnadens väggar är klädda med vitmålade träfiberskivor och har i norr inbyggda textilskåp med vita släta luckor. I söder hänger ritningen till kyrkan och fotografier av de medeltida träskulpturerna "Kornguden" och Madonnan (nu i Västergötlands museum). I västväggen är över läktaren en stor rundbågad smyg i fyra språng mot tornet.
PORT - Till läktarunderbyggnaden är en rak parställd balansdörr från 1955. Dess övre dörrhalvor är genombrutna och försedda med råglas. Nedtill är halvfranska fyllningar. Porten är målad i en grön lasyr. Till den södra korsarmens vindfång är en port med samma utförande och ålder, fast med stickbågat krön. I den norra korsarmen är en ursprunglig stickbågad pardörr med halvfranska fyllningar, ursprungligt handtag och ljusbrun ådermålning. Den sitter i en djup stickbågad smyg. Över sistnämnda portar sitter föga harmoniserande nödutgångsskyltar.
INNERDÖRR - Till skrubben under läktartrappan är en rak och slät vitmålad dörr från 1955. FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren av järn är brunmålade och sannolikt ursprungliga. De har enkla lufter med sju rutor, utom i korsarmsgavlarnas sidofönster där rutorna är fyra. Smygarna är rundbågade och har sluttande fönsterbänkar med kondensrännor av mässing. De runda läktarfönstren har ospröjsade innanbågar.
TAK - Långhuset tredingstak är från byggnadstiden och har rektangulära fält, indelade av kraftiga lister. I fälten är pärlspont. Taklisten är karnisformad. Taket är grönmålat. I korsarmarna är plana tak med pärlspont. Kring kronfästena är järnrosetter. Dopkapellets tak är rödmålat och det södra blåmålat, vilket ger en viss livfullhet till interiören. Under läktaren är ljust gråmålad pärlspont.
KOR - Det raka koret har i öster en halvrund absid med tre fönster, i vilken altaret är placerat. I norr är en dörr till sakristian och i söder ett fönster. I de östra hörnen är korbänkar. Mot långhuset är barriärer av samma slag som mot korsarmarna. Dessa är från 1955. I det nordöstra hörnet står ett golvur som skänktes till kyrkan år 1775. I söder står ett mörkt piano.
GOLV - Det ursprungliga golvet består av gråmålade brädor. Det ligger fyra trappsteg högre än långhuset. Trappan fick 1992 två stycken järnräcken på mitten. På sidorna kantas den av nämnda barriärer. Golvet inom altarringen ligger ett trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. Mot absiden är en rundbåge i hela dess bredd och höjd. Upp till fönsterhöjd i absiden är en murad bröstning med stående fält. Denna är målad i överrensstämmelse med nämnda barriärer. Fönsteromfattningarna ingår i en rundbågad blindarkad.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak ursprunglig dörr med stående och liggande halvfranska fyllningar. Den bär en brun lasyr och sitter i en rundbågad smyg med samma höjd som fönstren.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren är från 1955. De har bågar av järn med brun bemålning. I dessa sitter små rektangulära rutor av svagt färgat antikglas i blyspröjs. I krönet bildar bågarna ett kors. Smygarna har samma utformning som långhusets. Det södra fönstret är som långhusets.
TAK - Som långhus. I absiden är ett slätputsat och vitkalkat hjälmvalv.
FAST INREDNING
ALTARE - Det ursprungliga altaret står ett stycke från väggen och har en gråmålad front med förgyllda lister, vilka inramar en rund fyllning med ett förgyllt målat Kristusmonogram.
ALTARUPPSATS - Den ursprungliga altaruppsatsen utgörs av ett enkelt förgyllt treklöverkors av trä med voluter vid basen.
ALTARRING - Den ursprungliga altarringen bildar en halvcirkel med utlöpande armar in till väggarna, i dessa är grindar. Ringen har kvadratiska fyllningar vilka genombryts av fyrpass. Den är gråmålad med lister i grönt. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg från 1955.
BÄNKINREDNING - Den ursprungliga öppna bänkinredningen består av 23 rader i norr och söder. Mot kor och tvärgång är skärmar med fyllningar. Bänkarna har svagt lutande ryggar med liggande halvfranska fyllningar och på baksidan bokstöd. Under sitsarna är radiatorer. Gavlarna ger bänkarna ett drag av parkbänkar med sina rundade smäckra former, vilka fyller ut vinkeln mellan rygg och sits. Bänkarna är målade i en mörkgrön lasyr med fyllningar i ljusare strukturmåleri. I den bakre norra bänken är en inbyggd manöverpulpet i ett fodral med samma gröna lasyr.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga femsidiga predikstolen nås via en trätrappa genom muren från sakristian. Den kröns av ett ljudtak. Korgens karnisformade sidor bär reliefer från 1955 (efter ursprunglig målad dekor) som skildrar en kalk, harpa med trumpet och palmkvist, Jesu pinoredskap, Uppståndelsen i form av en strålande törnekrona med svepning och slutligen Tron, Hoppet och Kärleken i form av kors, ankare och brinnande hjärta. Dessa motiv omges av lister och änglaflykter. På hörnen är smäckra voluter. På den förkroppade gesimsen är ett bokstöd i form av en uppslagen bibel. Korgens förkroppade bas avslutas på hörnen nedtill med knoppar. Korgen vilar på en åttasidig karnisformad fot med bladdekorerat kapitäl. Från det femsidiga ljudtakets himmel svävar en duva. Himlen är indelad av lister så att en sol bildas. Längs takets nederkant löper en kontursågad rundbågsfris med knoppar på hörnen. Upptill är eldslågor med rikt genombruten bladdekor emellan. Taket kröns av ett kors på kula. Predikstol och ljudtak är målat i gråa nyanser med förgylld dekor.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 17 stämmor. Den är byggd av Salomon Molander & Co. i Göteborg år 1879 och renoverades 1994 av Ålems orgelverkstad. Det fristående spelbordet är vänt mot öster. Fasaden är i två våningar. I mitten är rektangulära fält som skiljs av ett bjälklag. De omges av kopplade pilastrar och två tureller med lyrkrön. Det övre fältet har ett horisontalt krön med två korsade trumpeter inom en lagerkrans. I vinklarna mot det nedre bjälklaget är genombrutna bladdekorationer. På hörnen står brinnande urnor. Fasaden är gråmålad med dekor i guld.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på fyra blågröna kolonner med förgyllda korintiska kapitäl. Läktaren gör en något rundad utkragning över mittgången. Bröstet pryds av liggande och runda fyllningar, samt på sidorna med bladreliefer. Bröstet är målat i ljusgröna nyanser och beigt med lister och dekor i guld. Ovanpå bröstet är ett järnräcke. Läktaren har tre ursprungliga gradänger med brädor som bär en mörk fernissa. I norr är tre bänkrader som är en något enklare variant av dem i långhuset. I söder är endast en rad.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den kalkformade dopfunten är av trä med karnisformad åttasidig fot och cuppa med stiliserade bladreliefer. Funten har en mörk betsning. Den skars 1955 av Sven Josefsson, Skultorp. Dopfatet är ett s.k. Nürnbergfat från 1400-talet.
ÄLDRE DOPFUNT - Den gamla kyrkans dopfunt förvaras numer i Västergötlands museum. Den runda cuppan och den fyrsidiga foten har rika figurreliefer. På den något fragmentariska cuppan är bl.a. Adam och Eva, ryttare och lejon samt palmetter. Sistnämnda finns även på foten, liksom en man med vandringsstav. Funten kan kopplas samman med liljestenarna och dess saknad av utömningshål talar för en datering till 1200-talets andra hälft.
MEDELTIDA SKULPTUR - I Västergötlands museum förvaras en gotisk helgonfigur - sannolikt skuren i Frankrike eller England - vilken går under namnet "Kornguden", emedan sockenborna långt in på 1800-talet bar den i procession runt åkrarna för god äring. Från omkring 1200 härrör en tronande madonna, likaså i Västergötlands museum.
NUMMERTAVLOR - De ursprungliga nummertavlorna är raka och svartmålade. Ramarna vilar på konsoler och bär rikt skurna tempelgavlar med lyrkrön. Ramverket är målat i grått med lister och ornament i grönt och guld.
KORORGEL - Kororgeln har en manual, pedal och sju stämmor. Den är byggd av Nordfors & Co. i Lidköping år 1961. Fasaden är enkel och har ett krön som sluttar svagt åt höger. På fronten är rektangulära smala luckor med fyllningar. Bemålningen är grågrön.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr och söder är fönster. I söder står ett äldre träbord och den gamla kyrkans korgbågade port av järnlameller. Sistnämnda har utanpåliggande lås och dörring med knopp och stiliserade djuransikten. Den har en korgbågad form och är sannolikt medeltida.
GOLV - Golvet utgörs av ursprungliga kalkstenshällar samt nötta gravhällar från 1600-tal. I dess hörn är änglaflykter.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. På nordväggen är en gravhäll av kalksten från 1719 över prosten Johan Tranhemius. Söder om långhusporten hänger Vångas tingsklocka från 1793 och två sannolikt medeltida nycklar från den gamla kyrkan.
PORT - Båda portarna är ursprungliga raka pardörrar med halvfranska fyllningar och grågrön bemålning. Ytterporten har utanpåliggande lås och sitter i en rundbågad smyg med överljus. Långhusporten sitter i en djup rak smyg.
FÖNSTER - De höga rundbågade fönstren har ursprungliga enkla lufter med järnspröjs och tolv rutor. De sitter i rundbågade smygar med sluttande fönsterbänkar. Portens överljus utgörs av ett runt fönster med ursprunglig enkel luft och tolv blåsta glasrutor i järnspröjs som bildar en stjärna.
TAK - Taket från 1955 har synliga sågade bjälkar och däremellan ohyvlad lockpanel. Taket är obehandlat. SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång med vindfång i öster, dörr till kor i norr och dörr till predikstol och tvättskrubb i väster. I norr är ett fönster. I söder står ett bönealtare och i norr ett skrivbord.
GOLV - Golvet ligger fyra trappsteg lägre än koret och täcks av heltäckningsmatta från 1955. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. I väster och öster är inbyggda skrud- och förvaringsskåp från 1955 med släta vitmålade luckor.
INNERDÖRRAR - Alla dörrar är raka och har halvfranska fyllningar, de bär brun lasyr med strukturmåleri i fyllningarna. De härrör från 1955. Fodren är profilerade och bär samma lasyr.
FÖNSTER - Det rundbågade fönstret har en enkel gråmålad innerbåge av järn med nio rutor. TAK - Det ursprungliga taket är plant och klätt med brunmålad pärlspont.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1955 har i norr en gråmålad läktartrappa av trä med smidd ledstång. I söder är en elcentral bakom en slät vit dörr. På ömse sidor om långhusporten är kapphängare från samma år. På västväggen hänger en tavla med kyrkans byggnadshistorik.
TORN - Allt är ursprungligt och av obehandlat trä om inget annat anges.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Väggen är som i vapenhuset. I taket är brunmålad pärlspont. I norr är två fönster, liksom i söder, i väster är ett. I öster är en stickbågad pardörr med halvfranska fyllningar. I norr är en trappa med gråmålade räcken samt korslagda spjälor. I söder står gråa skåp från 1955 med gamla böcker. Invid dessa står en fronton i kalksten från tidigt 1700-tal med ett Kristusmonogram i låg relief. Under trappan står rester av en orgel, sannolikt den ursprungliga Wisteniusorgeln från 1748. Här står även fyra pyramider av barocktyp. Dessa är utförda 1955 med pyramiderna i Mölltorps kyrka som förebild. De satt på barriärerna mot korsarmarna.
VÅNING 3 - Vägg som ovan. I taket är bilade bjälkar. I öster är en sentida lucka till vinden. I väster är en trappa upp till den nya gipsluckan till nästa våning.
VÅNING 4 - Golvet är relativt nytt och det samma gäller takbjälkarna. I ljudgluggarnas smygar ligger gravhällar från 1700-tal. I väster är en trappa upp i huven. Lillklockan är senmedeltida. Mellanklockan göts i Skara år 1766 av Nils Billsten. Storklockan omgöts 1673.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Absid - Öster, Kor - Fullbrett, Korsarm, Kors - På kula, Kor - Öster, Portal, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Under inverkan av kyrkobygget i grannsocknen Edsvära 1859 beslöt sockenmännen i Norra Vånga att när ekonomin blivit bättre ersätta sin förfallna romanska kyrka med en ny. Samma arkitekt som till ovannämnda kyrka kom att upprätta ritning, nämligen Överintendentsämbetets förste arkitekt Johan Adolf Hawerman. År 1876 uppförde man så kyrkan med grunden lagd runt den gamla. Två år senare var orgeln färdig, tillverkad av Salomon Molander i Göteborg. 1934 undergick interiören en ommålning.
Så småningom kom den enorma korskyrkan att upplevas som alltmer ödslig när antalet församlingsmedlemmar stadigt sjönk under början av 1900-talet. Detta var ett av problemen som skulle avhjälpas i arkitekt Adolf Niklassons renovering 1954-55. De båda korsarmarna miste sina bänkrader och omvandlades till kapell med små altaren och knäfall. Den södra blev lillkyrka och avskärmades med ett draperi, den norra dopkapell. Båda fick nya golv, små altaren och knäfall, dopfunt nygjordes. Mellan korsarmar och långhus samt kor och långhus uppsattes låga skärmar med genombrutna barockinspirerade pyramider på hörnen (sistnämnda är idag nedtagna till följd av att de var främmande för interiören). Läktaren fick en underbyggnad med ny trappa, vilket föranledde att vapenhusets symmetriska och "fula" trappor kunde borttagas och ersättas av ett nytt tak som synliggjorde fönstren. Sakristian fick vindfång och ny skåpsinredning. Koret fick nya innanfönster. Den södra korsarmens vindfång borttogs. Interiören ommålades i sin helhet. Kaminer ersättes med elvärme. 1961 fick lillkyrkan en orgel, tillverkad av Nordfors & Co. i Lidköping.
År 1968 företogs en utvändig upprustning p.g.a. bomputs och sönderrostade rännor. Fasaderna omputsades och målades, hängrännor och stuprör utbyttes. 1981 visade det sig att tornets taktäckning var bristfällig, varför rötskador i klockvåningens bjälklag uppstått, liksom putsskador. Detta åtgärdades samtidigt som vinden tilläggsisolerades. Fyra år senare ommålades den nedsmutsade interiören. Emedan lagningen av torntaket var ytterst bristfällig så uppstod nya skador på trä och puts, vilka fick åtgärdas 1992. Rötskadat trä utbyttes även i den västra delen av långhusets takstol. 1994 var renoveringen av Molanderorgeln färdig. 1998 lades slutligen torntakets täckning om, samtidigt som exteriören målades.
År 1400-1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1673 Specifika inventarier - kyrkklocka
Omgjutning av storklocka.
År 1766 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1878 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1934-1935 Underhåll - målningsarbete, interiör
Konservator: C O Svensson
År 1954-1955 Specifika inventarier - dopfunt
Konstnär - Bildhuggare: Sven Josefsson, Skultorp
År 1954-1955 Underhåll - målningsarbete, interiör
Total nymålning.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Konservator: Olle Hellström
År 1954-1955 Teknisk installation - värme
Kaminer ersätts av elvärme.
Byggmästare: Nils Widing
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1954-1955 Teknisk installation - el
Byggmästare: Nils Widing
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1961 Fast inredning - orgel
Orgel i kapell.
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1968 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av exteriör.
Entreprenör: Carl Andersson
År 1981 Ändring - tilläggsisolering
År 1981 Underhåll - takstol
Reparation av taktäckning på torn, rötskador i takstol och bjälklag samt putsskador.
År 1985 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1992 Underhåll - takstol
Reparation av röt- och putsskador på torn och hammarband.
År 1998 Underhåll - takomläggning
Torntak
Arkitekt: Lars Johan Ekelöf
År 1998 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Arkitekt: Lars Johan Ekelöf
År 2001 Underhåll - stomme
Reparation av rötskador i tornets trästomme.
Nya stegar och vilplan.
År 2001 Underhåll - takomläggning
Omläggning av torntakets plåtavtäckning.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Henricson, Olof, Stora Wånga, 1978..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Hawerman,Johan Adolf:Arkitekt"; "Pettersson,Peter Anders:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin