Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - I samband med uppförandet av Härjevads nya kyrka flyttades 1921 den äldre kyrkan till friluftsmuseet Fornbyn i Skara. Anläggningen, som drivs av Västergötlands museum, Skara, innehåller äldre byggnader som flyttats hit från olika delar av Västergötland. Kyrkan gränsar till en inbyggd klockstapel från Kärråkra och till ett kyrkhärbärge från Bjärka och en stiglucka från Mjäldrunga. Utanför östra kyrkogårdsmuren finns en fristående, rekonstruerad fattigsparbössa av trä, försedd med ett litet tak.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten från 1921 är bevuxen med högt gräs och inramas av en vällagd, kallmurad stenmur av gråsten. Huvudingången i väster utgörs av en stiglucka med spåntak och östra ingången av en smidesgrind mellan stenstolpar. En grusgång leder mellan portarna, utmed kyrkans sydfasad. Söder och väster om grusgången finns tre gravhällar och några reliefprydda stenkors från 1600- eller 1700-talet, alla hitflyttade.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING -
Kyrkan, som sannolikt är från 1600-talets förra hälft, är uppförd av liggtimmer och klädd med vitmålad locklistpanel. Den låga, tornlösa byggnaden med fullbrett, rakt östkor, vapenhus i sydväst och koringång i söder, kännetecknas av sina stickbågade fönster och sitt flacka, tegeltäckta sadeltak. Sakristian, norr om koret, tillkom på 1700-talet. Ett vitmålat trätorn i väster, tillkommet 1857, avlägsnades i samband med flyttningen. Kyrkans exteriör och interiör är en välbevarad representant för en enklare allmogekyrka från 1600-talet.
Från Härjevad medföljde flera inventarier, bland annat Johan Flodströms predikstol från 1780, bänkinredning, korbänk från 1636, altartavla, altarring, en nummertavla och en större träljuskrona. Inredningen har härefter kompletteras med föremål ur museets samlingar, t ex med en tidig 1800-talsorgel från Mofalla och en medeltida dopfunt som stått i Stora Bjurums trädgård. Den enhetliga inredningen ger kyrkan en stark autenticitet, vilken förstärks genom avsaknaden av elektrisk belysning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans läge i ett friluftsmuseum, med äldre bebyggelse från olika delar av Västergötland - Kyrkans exteriör och interiör representerar en landsortskyrka från 1600-1700-talet - Bevarad inredning från 1600 - 1800-tal utgör ett omistligt dokument.
- Medeltida dopfunt.
- Kyrkotomtens stenmur, smidesgrindar, stiglucka samt ditflyttade gravvårdar
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2004)
HÄRJEVADSKYRKAN - Härjevadskyrkan består av ett mycket lågt, rektangulärt långhus - kor, vidbyggt vapenhus i söder och vidbyggd sakristia norr om koret. Kyrkan hade, vid tiden för flyttningen till fornbyn, ett vitmålat trätorn. Kyrkan är en god representant för en enkel allmogekyrka av trä.
FASAD - Kyrkan är byggd av liggtimmer, klätt med vitmålad locklistpanel. På gavlarna är en horisontell, smal, vitmålad trälist under gavelröstet. Vapenhuset har svartmålade vindskivor. Kyrkans utskjutande knutar är inbyggda i vitmålade knutlådor. Kyrkan vilar på en ej utskjutande sockel/grund av jämnt huggna granitblock. Mellan panelens fotlist och stensockeln är en synlig, vitmålad syllstock. Strax väster om kordörren är en synlig, vertikal stock. (ena sidan av en enkel pilasterportal) . Över kordörren sitter två uppsvängda grenar för takrännor.
PORT - Kyrkans huvudentré är belägen i vapenhusets sydfasad. Den utgörs av en rektangulär trädörr med fiskbensmönstrad, grönmålad fyllning och är placerad i en rektangulär nisch med en snedbräda över. Kyrkan har även en koringång i söder. Denna utgörs av en likadan port som i vapenhuset.
FÖNSTER - Långhuset har mot söder tre brunmålade, segmentbågade fönster. Två av dessa är placerade väster om koringången och ett öster om porten. Fönstren har mittpost och varje luft indelas genom träspröjs i åtta mindre rutor. Över de horisontella spröjsarna är en förstärkning i smidesjärn? Fönstren är placerade i mycket grunda, segmentbågade nischer med fönsterbräden av vita bräder samt enkla träomfattningar. I norr finns tre likadana fönster. I söder, väster om kordörren, är ett litet, lunettfönster indelat i tre rutor. I västra och östra gaveln finns vardera ett, högt placerat fönster. Fönstren har samma utformning som långhusfönstren , men är något lägre. I väster finns på vardera sidan av det låga segmentbågade mittfönstret ett nästan triangulärt fönster (ett halvt lunettfönster med den rundade vänd mot byggnadens långsida).
TAK - Långhuset, vapenhuset och sakristian har alla sadeltak med enkupigt lertegel. Västra gavelspetsen kröns av ett järnkors med förgyllda kulor i korsarmarnas ytterändar.
HÄRJEVADSKYRKAN - Kyrkan består av ett långhus, ett fullbrett, rakt avslutat kor i öster, vidbyggt vapenhus i söder och vidbyggd sakristia i norr. Mellan koret och långhuset är en två dm tjock trävägg med en mycket vid och hög rektangulär öppning/triumfbåge. Kyrkan har en ingång vid korets sydsida samt en annan ingång från vapenhuset i sydvästra delen av långhuset. Den enkla, ljusa kyrkan med inredning helt av trä representerar en västgötsk allmogekyrka från efterreformatorisk tid.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång samt i sydväst genom en tvärgång. Över västra delen av långhuset är en djup läktare. Läktartrappan, under läktarens norra del, leder upp från söder. Den helt raka läktartrappan har öppna, omålade steg och saknar handledare. Bänkarna når ända intill västväggen på båda sidor av mittgången. I långhusets sydöstra hörn är en predikstol. Bänkarna är avkortade i anslutning till denna. På den östligaste delen av nordväggen hänger ett mindre krucifix, troligen 1700-tal och mitt på norra respektive södra långväggen en liten, snidad trälampett.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna utgörs av en mellanblå, slät, stående träpanel. Utmed bänkarna saknas väggpanel på långsidorna. De liggande, vitmålade timmerstockarna utmed bänkinredningen bildar ett slags bröstpanel, som avslutas i höjd med ryggarnas övre del. "Bröstpanelen" avslutas med en horisontell, profilerad vit list. Ca tre dm ovanför bänkryggarna, omedelbart under fönstren, går en ytterligare en horisontell, profilerad, vit bröstlist. Då det nordöstra fönstret sitter lägre än övriga vinklas listen ned på båda sidor och följer fönstrets nedre omfattning. Långsidornas väggar avslutas upptill av en något kälad smal list, målad i vitt med enkla röda palmettornament. Gavelväggen avslutas av en vit, nästan rak taklist. Över läktaren saknas brädfordring. Väggarna av horisontella timmerstockar är blåmålad.
DÖRRAR - Dörren mot vapenhuset i söder utgörs av en enkel, rektangulär, vitmålad dörr av vertikala bräder. Dörren har ovalt dörrvred av 1800-talstyp.
FÖNSTER -Långhuset har på varje sida två segmentbågade, vitmålade fönster av med mittpost. Varje luft indelas genom blyspröjs i vardera åtta rektangulära rutor med färgat antikglas. Fönstren är har segmentbågade, vita träsmygar och profilerade, vita segmentbågade foder. I sydöst, över predikstolen, är ett litet, halvrunt, vitt fönster, genom blyspröjs indelat i tre triangulära rutor. Fönstret sitter i en rundbågig öppning utan brädfodring, och omges av en målad, vit rundbågig "omfattning" på väggen.
I västra gaveln, över läktaren finns tre mindre fönster under taket. Mittfönstret är segmentbågat med mittpost. Varje luft indelas i vardera sex rutor genom blyspröjs med antikglas. De små sidofönstren utgörs av halva, mot långsidorna rundade lunettfönster i blåmålade smygar utan foder.
TAK - Kyrkorummet täcks av ett vitmålat tredingstak. Mittspegeln omges vid båda sidor av en vit trästock. Brädorna är av olika bredd. Mittspegelns bräder är placerade i nord-sydlig riktning och sidospeglarnas bräder i öst-västlig riktning. Taket stöttas vid varje sida av en fyrsidig, skulpterad blå pelare med mittkapitäl i vitt och guld. Pelarna är vilar på golvet mellan två bänkrader. Över mittgången hänger en svarvad, rödmålad ljuskrona, troligen 1700-tal.
KOR -Koret avgränsas mot långhuset genom ett trappsteg, genom en vägg med stor rektangulär öppning/triumfbåge och, innanför respektive gavelvägg, av bänkskärmar. Vid sydsidan är även uppgången till predikstolen placerad, varför denna bänkskärm är mycket kort. Utmed nordsidans bänkskärm respektive vägg står en rygglös, gråvit bänk.
Altaret är placerat mot den raka östväggen och på altaret står ett enkelt, omålat kors. Vid varje sida av altaret är en kort altarbänk utmed östväggen, varav den södra bänken är sluten mot kyrkorummet. Altarringen är femsidig, obetydligt bredare än altaret och placerad invid altarbänkarna. Ovanför altaret hänger en altartavla och på varje sida en nummertavla.
Utmed södra korväggen är en sluten herrskapsbänk, vänd mot norr. Väster om herrskapsbänken, närmast predikstolen, är en port. På korets södra sida står en dopfunt. I korets nordöstra hörn finns ett kvadratiskt, förhöjt golv, mot kyrkorummet försett med ett gråvitt skrank av horisontella släta bräder. På detta golv står i nordöstra hörnet ett brunt ståndur med två visare. Här finns även två allmogestolar av barocktyp, med lådor under sitsen. Utmed norra korväggen är en orgel med spelbordet vänt mot söder. Som orgelpall tjänstgör en brunmålad s.k. stegestol från 1800-talets mitt. Väster om orgeln finns dörren till sakristian.
GOLV - Golvet utgörs av obehandlade, hyvlade furubräder i längsgående riktning. Innanför altaret är golvet ytterligare förhöjt med ett likadant brädgolv. I nordöstra hörnet är ett förhöjt trägolv med bräderna lagda i syd-nordlig riktning - se ovan.
VÄGG - Väggarna utgörs av vertikala, breda blåmålade bräder. Väggen mellan kor och långhus har samma utformning. Väggen avslutas upptill av en rak, vit trälist. På den korta västväggen norr om mittgången hänger en mindre, rektangulär oljemålning med såväl Karl XII och Gustav II Adolf som Martin Luther och Kristus på korset.
PORT/DÖRR - Porten i söder är av vertikala, gråmålade bräder, sammanhållna av två tvärslåar. Dörren har vred av 1800-talstyp. Den är placerad i liv med väggen. Dörren till sakristian är av samma typ och försedd med hasp. Den är placerad i en rektangulär, grund nisch.
FÖNSTER - Koret har i norr respektive söder ett likadant fönster som långhusfönstren. I öster finns ett högt placerat fönster med samma utformning, men något lägre.
TAK - Se långhus. Över koret hänger en svarvad, rödmålad ljuskrona, troligen 1700-tal. FAST INREDNING
ALTARE - Det enkla träaltaret är blåmålat med grå skiva, troligen 1920-talet. BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av ett kvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret innehåller 12 bänkar, det sydöstra nio och det sydvästra två stycken. Bänkarna är öppna mot mittgången och placerade intill ytterväggarna. Mot koret och på båda sidor av tvärgången finns gråvita träskärmar. Skärmarna mot koret pryds av nedsänkta, kvadratiska speglar med gröngrå marmoreringar samt en överliggare ådrad i samma färg. Mitt på korskranket är på varje sida en balusterformad, enkelt kontursågad, ljushållare av trä, grå nedtill och brun upptill.
Den nordvästligaste och de två sydvästligaste bänkarna saknar ryggstöd och är helt omålade. Övriga bänkar har rektangulära, gavlar av släta, vertikala bräder med något profilerade överliggare, allt målat i gråvitt. Bokstöden samt övre delen av bänkryggarnas insidor är målade i samma färg. Sitsar och bänkarna i övrigt är omålade. Gavlarna är fästa vid en kraftig golvbjälke som håller samman bänkarna på respektive sida. Den inre av herrkapsbänkarna har samma utformning som långhusbänkarna men ryggens framsida är helt målad. Den yttre bänken saknar ryggstöd. Den södra altarbänken har mot kyrkorummet en gråvit gavel med en rikt profilerad dörr. Dekoren utgörs av en invändigt blåmarmorerad arkadbåge i relief, försedd med inskriptionen " ANNO 1636" i relief.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen är gråvit och indelas i fält genom profilerade kolonnetter med växtdekor i grön och gul relief. I varje fält är en spetsvinklad blå, nedsänkt spegel innanför smala gula lister. I speglarna finns allegoriska, flerfärgade skulpturer som illustrerar treenigheten (en triangel omgiven av solstrålar, 2 kor 13:13), tron, hoppet och kärleken. Predikstolen har en bruten, profilerad sarg med blå marmoreringar, gula växtornament i relief mm. Predikstolen vilar på en senare, konande, röd träfot.
Den svängda trappan mynnar i koret och har mot mittgången i norr ett skrank med likadan sarg som predikstolen. Sargen är målad i gråvitt med målade bibelcitat i svart. Nedre delen är rödmålad. Det sexkantiga ljudtaket har profilerad, kant med marmoreringar och runt kanten skulpterad akantus och snäckformade medaljonger. Under kanten finns nedhängande festoner samt under ljudtakets mitt en sol med strålar i relief.
ORGEL - Orgeln, från 1800-talets början, är från Mofalla. Den har en manual. Den grå, profilerade fasaden har målade spegelfält. Mot söder är ett fält med en målad lyra, en trumpet mm i grå nyanser. Orgeln har brutet, rakt överstycke, krönt av en kontursågad och målad lyra omgiven av voluter. På fasaden är en liten påklistrad träbit med "1803" i bläck.
LÄKTARE -Läktaren vilar i söder på tre stycken fyrsidiga, skulpterade och rödmålade pelare och i norr på två stycken likadana pelare. Pelarna, som har förenklade tärningskapitäl, vilar på golvet mellan bänkrader nära mittgången. Läktarbröstet består av ett blått skrank med profilerad sarg upptill samt 10 rektangulära, vertikalt placerade, nedsänkta speglar. Speglarna är brunmålade med enkla, målade blomsterurnor i vitt och blått. Dessa har möjligen tidigare varit övermålade. Läktaren har ett omålat brädgolv. Läktarorgel saknas. Här står några rygglösa träbänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA -- Den rektangulära altartavlan är en oljemålning, troligen från 1800-talet. Målningen, i olika grå färger, visar Kristus på korset.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen utgörs av ett enkelt, gråvitt skrank med bruna, rektangulära nedsänkta speglar. Det djupa knäfallet av trä är marmorerat i olika grå toner. Armstödet av trä är profilerat och gråmarmorerat.
DOPFUNT -Den medeltida sandstensdopfunten har en cylindrisk, cuppa med uttömningshål. Runt funten finns reliefdekor med bland annat arkadbågar med fyrfota djur - hästar? Cuppan är dock i dåligt skick efter att tidigare ha stått utomhus. Foten är konformad och odekorerad.
NUMMERTAVLA - De svarta, ovala nummertavlorna har röda ramar med guldfärgade ornament, krönta av guldfärgade snäckor.
KRUCIFIX - Krucifixet avbildar en ovanligt kraftig och satt Kristusfigur med korta armar, korslagda ben och upprätt huvud med lockar och en krona. Krucifixet har en del färg bevarad, främst bronsfärg(?)
VAPENHUS - På båda sidor av vapenhusets långsidor finns en väggfast bänk. PÅ golvet under den östra bänken ligger två fragment stenkors från 1600-1700-talet.
GOLV - Golvet är av slipade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är av blåmålade, horisontella timmerstockar. De avslutas upptill av en slät, vit taklist. DÖRR/PORT- Porten utgörs på insidan av vertikala, gråvita brädor. Långhusdörrens utsida är gråmålad med fiskbensmönstrad fyllning.
TAK - Taket är ett öppet, vitmålat åstak.
SAKRISTIA -Utmed västväggen står en grå skänk och en järnbeslagen kista. Utmed nordväggen är ett rektangulärt slagbord.
GOLV - Golvet är av tvärgående, smala och omålade bräder
VÄGG - Väggarna är av vertikala, blå bräder.
FÖNSTER - Mot norr är ett rektangulärt fönster med vita, profilerade foder Istället för innanfönster är ett järngaller, troligen 1700-tal, med ringar.
TAK - Taket är ett blått tredingstak av släta, blå bräder.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2005
HÄRJEVADS GAMLA KYRKA - Kyrkan är uppförd 1745 och målades 1798. Stora delar av inredningen tillkom på 1700-talet. 1857 fick kyrkan ett torn. Den var till 1915 församlingskyrka i Härjevad, då en ny kyrka uppfördes här. Kyrkan flyttades 1921 till Friluftsmuseet Fornbyn i Skara och drivs sedan dess av Västergötlands museum i samarbete med Skara domkyrkoförsamling. Tornet nedmonterades före 1921. Från Härjevad medföljde flera inventarier, bland annat Johan Flodströms predikstol i senbarock från 1780, bänkinredning, korbänk från 1636, altartavla, altarring, en nummertavla och en större träljuskrona. Inredningen har härefter kompletteras med föremål ur museets samlingar, t ex med en tidig 1800-talsorgel från Kyrkefalla och en medeltida dopfunt som stått i Stora Bjurums trädgård.
År 1745 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1745-1799 Fast inredning - bänkinredning
År 1745-1799 Fast inredning - altarring
År 1745-1849 Specifika inventarier - altartavla
År 1745-1799 Fast inredning - läktare
År 1780 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Johan Flodström
År 1798 Underhåll - målningsarbete
År 1915 Tagen ur bruk
Ny sockenkyrka byggd.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Lagerlöf, Erland, Medeltida träkyrkor 2, 1985
Wennerblad, Ernst, Skara stifts kyrkor under 1800-talets sista årtionden, 1902.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin