Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
TRÄVATTNA SALKYRKA från 1854 utgör tillsammans med den näraliggande skolbyggnaden, kyrkstallet, missonshuset och lanthandeln en samlad bymiljö. Kyrkan sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör representerar de nyklassicistiska sockenkyrkor som i sin utformning hämtat influenser från medeltida byggnadsverk. Kyrkan är ovanlig i stiftet med sitt medeltidsinspirerade trappgavelstorn. Interiören präglas av byggnadstidens ideal genom att ursprunglig inredning är bevarad. Folke Heijbrocks glasmosaik är ett tidstypiskt bidrag från 1960-talet med ett eget uttryck i interiörens i övrigt enhetliga karaktär.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- kyrkan, skolbyggnaden, kyrkstallet, lanthandeln och kyrkstallarna utgör en samlad bymiljö - kyrkans föga förändrade exteriör representerar den nyklassicistiska sockenkyrkotypen med ett medeltida inslag i form av det historiserande trappgavelstornet som torde vara unikt för stiftet
- ursprunglig inredning och det balusterformade kollektstället från1696
- interiörens, trots vissa ändringar, huvudsakliga prägel av byggnadstidens ideal - kyrkogårdens smidesgrindar, stenmur och grusgångar
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2001)
TRÄVATTNA KYRKA ligger på den norra delen av en relativt stor, gräsbevuxen kyrkogård omgärdad av en kallmurad granitmur. Muren är ej helt rektangulär utan följer landsvägens svagt avrundade linje längs sydsidan. I linje med kyrkans södra och västra portar finns muröppningar, med smidesportar av vilka den södra sannolikt är något yngre. Även på norra sidan finns smidesgrindar som leder ut till en kompostanordning. Innanför muren, på den östra sidan av kyrkogården, har man relativt nyligen planterat oxlar.
Den västra delen av kyrkogården, som tillkom 1921 efter förslag av S Brandel, är belägen på en lägre marknivå vilket markeras genom en grässlänt. En stentrappa med handledare av metall avlöser grusgången ett stycke upp mot västtornet. Innanför muren på den lägre delen finns äldre lövträd (alm?). Grusgångar från södra och västra muröppningarna möts vid västporten. Sannolikt har en hel del gångar tagits bort.
Norr om kyrkan, nästan i höjd med tornet och i liv med kyrkogårdsmuren, ligger en enklare ekonomibyggnad (1900-tal). På denna sida av kyrkan är gräsytorna fria medan övriga delar av kyrkogården har gravvårdar av blandad karaktär och ålder. Raderna har nord-sydlig riktning med undantag av dem som följer tätt intill kyrkogårdsmuren. Utanför kyrkans södra ingång finns två smideskors. Längs gångarna finns parvis placerade lyktor på kraftig, vitmålad träfot.
EKONOMIBYGGNAD - Byggnaden har stående, brun locklistpanel, svartmålade bräddörrar och ett sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Huset inrymmer redskapsbod och utedass.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - TRÄVATTNA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 387, 1900: 499, 1995: 110
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett öppet läge i sparsam odlingsmark i skogsbygd på sluttningen 200 m öster om Lidan. Nära kyrkan, som ligger i den under 1870-talet anlagda Lindgrenska parken, finns skolhus byggt 1910 nu församlingshem, missionshus samt lanthandel.
Trävattna socken ligger väster om Falköping.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Brunnen och därefter raserad stenkyrka, sannolikt av medeltida ursprung, men i övrigt okänd utformning. Ny kyrka troligen uppförd på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1854. Rektangulär salkyrka med västtorn och sakristia i norr.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör med rundbågsfris och rundvälvda fönsteröppningar samt framspringande sydportal. Västtornet har medeltidsinspirerade trappgavlar. Långhus och sakristia täcks av sadeltak. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Korväggens stora trefönstergrupp, med konstnären Folke Heybroeks glasmålning från 1962, dominerar det för övrigt sparsmakade kyrkorummet. Större restaureringar har ägt rum 1953-54 och 1992 och har bl.a. omfattat ombyggnad av bänkinredningen och ommålning, men kyrkorummets nyklassicistiska karaktär har dock i huvudsak bibehållits. Vid restaureringen. 1992 upptäcktes och framtogs rester av en enkel ursprunglig dekorationsmålning runt ljuskronornas fästen. Predikstol från byggnadstiden, med uppgång från sakristian.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Beerståhl, N F: Trevattna kyrka (vikblad). U å..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin