Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Frändefors stora vitputsade stenkyrka är uppförd 1797-1800 vid platsen för en medeltida föregångare av tegel. Kyrkan är centralt belägen i samhället Frändefors intill Frändeforsån, riksväg 45 och järnvägen. Till sockencentrat vid kyrkan hör en välbevarad äldre prästgård med bevarad funktion och ett modernt församlingshem. Karakteristiskt för kyrkogården är ett stort antal grusade gravar.
Kyrkans yttre är typisk för tiden kring 1800 med bl a tresidigt kor och långhusets brutna och valmade tak och som täcks av skiffer. Karakteristiskt för kyrkans exteriör är den höga sakristian öster om koret och västtornets öppna lanternin. Kyrkans planform är den ursprungliga sedan uppförandet medan lanterninen fick sin utformning 1852 och de stora rundbågiga fönsteröppningarna togs upp 1872. Det ljusa kyrkorummet, med ljusblått tunnvalv, ger ett stort och rymligt intryck. Inredningen domineras av stram klassicism i ljus färgsättning. Särskilt framträdande är den stora altaruppsatsen och predikstolen, båda från 1829 och ritade av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Altartavlan, "Jesu uppståndelse" är målad 1818 av den den kände konstnären Per Kraft den yngre 1818 och är av särskilt konstnärligt värde. Interiört märks också den stora läktarorgeln från 1855.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- kyrkans välbevarade exteriör, karaktäristisk för tiden kring 1800
- kyrkorummets ljusa och rymliga karaktär
- inredningen i stram nyklassicism med den stora altaruppsatsen och predikstolen - altartavlan av den välkände konstnären Per Kraft den yngre
- den bevarade orgeln från 1855
- den murade altarringen
- den många grusade gravarna på kyrkogården
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
Kyrkan är en stor enskeppig vitputsad salskyrka i sten uppförd i sin helhet 1797-1800. I väster finns torn med en öppen lanternin och öster om koret en sakristia. Ingångar finns från väster genom vapenhuset i tornets nedervåning, mitt på södra långsidan samt till sakristian från söder. Kyrkans yttre är typiskt för tiden kring 1800 med bl a det tresidiga koret och långhusets stora brutna och valmade tak. Karakteristiskt är också sakristians storlek och höjd.
Kyrkans gråstensmurar täcks av slätputs på långhuset och spritputs på tornet. Snickerierna är huvudsakligen blåmålade. Långhusets brutna tak liksom sakristians sadeltak är skiffertäckta medan torntaket och lanterninen är plåttäckta. Lanterninen är klädd med brun locklistpanel och kröns av ett förgyllt kors på en glob. Längs de olika taken löper en profilerad takgesims. Fasaderna genombryts av stora rundbågiga och smårutsindelade fönster med solbänkar täckta av kopparplåt. Långhusets sydport
liksom sakristiedörren mot söder är klädda med snedställd blå fasspontpanel av yngre datum medan den svartmålade stora porten, också med snedställd profilerad panel, till vapenhuset i väster sannolikt är ursprunglig och har ett äldre lås. Porten mot söder är något infälld i fasaden. Förutom minnesstenen över prosten Stenberg på södra väggen (se beskrivning av kyrkogården) finns ytterligare ett par minnestenar i fasaden. Ovan södra ingången finns en sten med inskriptionen "Frändefors kyrka färdigbyggdes 1800" (stenen uppsatt 1889) och på östra sakristieväggen en sten med den latinska texten "Lapidem posuit paravitque sepulcrum sibi suisque coelum praeoptans ut una simus Petr P Ekelund" (Peter P Ekelund satte stenen och redde graven åt sig och de sina, i förväg utväljande himmelen på det att vi må vara tillsammans). Ekelund var kyrkoherde i Frändefors 1805-19 samt kontraktsprost. Han var en riksbekant personlighet bl a i litterära sammanhang, riksdagsman mm.
Kyrkorummet är ljust och rymligt med en inredning som domineras av stram klassicism i en ljus färgsättning. Koret i öster är upphöjt två steg och under läktarorgeln i väster finns en underbyggnad från 1980-talet. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan och från sakristian bakom altaret.
Golvet är belagt med kalkstenplattor i koret, mittgången samt tvärgångarna. I gångarna längs sidorna och i de upphöjda bänkkvarteren ligger fernissade brädor. Väggarna är vitputsade. Taket är ett ljusblått tunnvalv med en mörkblå taklist med förgyllda hålkäl. Dörrarna till vapenhuset, på södra långsidan och till sakristian är gråmålade parspegeldörrar, den mot söder försedd med stiliserade kors. Även fönstren är gråmålade. På väggen ovan södra dörren finns en förgylld text "Salig är det folk vars Gud Herran är" och ovan vapenhusdörren finns texten "Led mig på dina buds stig".
Altaret är av gråmålat trä. Både altaruppsatsen och predikstolen, från 1829, är av imponerande storlekar i stram nyklassicism efter ritningar av Jacob Wilhelm Gerss, Stockholm. Altaruppsatsen är utformad som en grekisk tempelgavel med en fronton buren av kolonner. Den är huvudsakligen målad i gråvitt, grått och gråblått med förgyllningar på kapitäl, listverk, tandsnitts- och äggstavsfriser och är tillverkad av spegelfabrikör J F Sällberg, Vänersborg. Den stora altartavlan i dess mitt föreställer Jesu uppståndelse och är målad av den kände konstnären Per Kraft d y och skänkt till kyrkan 1818 av prästen Herlog Stenberg, Bolstad (son till prosten Johan Gustaf Stenberg, drivande kraft då kyrkan i Frändefors byggdes). Altarringen är murad och vitputsad och har en sluten oval barriär. Predikstolen är placerad långt fram på norra långhusväggen. Både korgen och baldakinen är runda och målade i gråvitt med förgylld ornamentik. På korgen finns växtblad och symboler för stentavlorna med ett överlagt kors. Även på väggen mellan korgen och baldakinen finns ett förgyllt listverk. I korets södra del finns en gravhäll för överstelöjtnant Elias Rosengrip, död 1740 och hans maka Helena född Rytting. Kyrkans dopfunt, placerad i koret, är från 1200-talet och av täljsten. Andra inventarier från kyrkans föregångare finns i sakristians andra våningsplan, bl a delar av en äldre predikstol och altaruppsats.
Bänkinredningen är indelad i fyra upphöjda kvarter delade av mittgång, tvärgångar och sidogångar. Bänkarna tillkom vid en större renovering 1926 då också norra tvärgången och sidogångarna togs upp. Bänkarna är öppna och har gråmålade ryggar och sitsar. De rektangulära gavlarna samt skärmarna är ådringsmålade i blått med marmorerade fält och gavlarna kröns av förgyllda solfjädersrosetter. På läktaren finns liknande bänkar fast helt gråmålade. Läktaren nås via en trappa från vapenhuset. Den bärs upp av tolv vitmålade kolonner med förgyllda kapitäl. Läktaren har ett framskjutande mittparti med rundade sidor och bröstningen är indelad i ljust grå spegelfält med förgyllda lister och ett grågrönt ramverk. Läktarunderbyggnaden från 1980 byggdes ut 1987 med glaspartier mot mittgången och kyrkans långsidor. Läktarunderbyggnaden inrymmer brudkammare mot söder samt kapprum och toalett mot norr. Den stora läktarorgeln är från 1855 med ursprungligt verk och klassiserande fasad, färgsatt i grå kulörer med förgylld ornamentik bl a i form av växter samt harpa och trumpeter på överstyckena. Orgeln ersattes 1922 av en ny men återinsattes 1993 efter en renovering. I kyrkan finns också en relativt enkelt utformad kororgel från 1986.
LÅNGHUS - Läktarunderbyggnaden beskrivs för sig nedan.
GOLV - Kalkstenshällar i mitt och tvärgångarna. Fernissade brädor i bänkkvarteren (upphöjda ett steg) och gångarna längs långsidorna. Fast träramp från södra sidogången till koret.
VÄGGAR - Vitputsade. Förgylld text ovan södra porten, "Saligt är det folk vars Gud Herran är". Förgylld text ovan dörren till vapenhuset "Led mig på dina buds stig".
PORT - Mot söder. Som dubbla pardörrar. Yttre dörrparet, relativt nya, eventuellt 1987-88, snedställd blåmålad panel både mot ut- och insidan. Inre dörrparet, eventuellt från 1926 eller ombyggt då, gråmålat, mot kyrkorummet, speglar med stiliserade kors, mot utsidan liggande profilerad panel.
INNERDÖRRAR - Till vapenhuset: Kraftiga gråmålade parspegeldörrar (tidigt 1900-tal, eventuellt 1926). Till läktaren från tornets andra våning: Gråmålade dubbla parspegeldörrar med passagen genom muren som nisch mellan dörrarna.
FÖNSTER - Samtliga fönster i kyrkan bytta 1987. Tre mot söder och tre mot norr, stora rundbågiga, 8-lufts, indelade i smårutor. Gråmålade på insidan, blå på utsidan. Ovan södra porten, ett halvmåneformat 2-lufts motsvarande de övre stora fönstrens två övre lufter.
TAK - Ljusblått tunnvalv med slät panel. Mörkblå taklist med förgyllda hålkäl. Tak under läktaren, slätpanel i rosavit kulör.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Tillkom 1980. Förstorades 1987 då väggarna framflyttades mot kyrkorummet (bänkar borttogs) och glaspartier från golv till tak sattes in mot mittgången och kyrkans långsidor i den utbyggda delen. Läktarunderbyggnaden inrymmer brudkammare mot söder samt kapprum och toalett mot norr.
GOLV- Grå heltäckningsmatta i kapprum och brudkammare. Plastgolv på toaletten. VÄGGAR - Mot Kyrkorummet, grå bred slätpanel samt glaspartier höga smala glaspartier från golv till tak mot långsidorna och mot mittgången. På insidorna av kapprum och brudkammare, vit vävtapet. Väggarna till toalettens in- och utsida, grå slätpanel samt lockpanel i två olika grå kulörer (på insidan). Övrigt, på toalettväggen och väggpartiet ovan parspegeldörrarna mot kyrkorummet är panelen uppsatt i mönster.
DÖRRAR - Samtliga dörrar gråmålade. Till kyrkorum, parspegeldörrar. Till brudkammare och toalett, enkelspegeldörrar.
ÖVRIGT - På sydvästra delen av läktarunderbyggnadens vägg hänger en stor tavla med förgylld ram och text med förteckning över kyrkoherdarna i Frändefors.
KOR
GOLV - Slipade kalkstensplattor. Upphöjt två steg i förhållande till mittgången. Framför altaret podium i tre steg. Gravhäll i söder. Hällen för överstelöjtnant Elias Rosengrip död 1740 och hans maka Helena född Rytting. VÄGG - Som långhus
DÖRR - Till sakristian bakom altaret. Gråmålad parspegeldörr (eventuellt från 1926). FÖNSTER - Fyra stora rundbågiga lika långhusets. Två mot söder, två mot norr. TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, gråmålat.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen och predikstolen, båda från 1829 är av imponerande storlekar i stram nyklassicism och ritade av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Altaruppsatsen är utformad som en grekisk tempelgavel med en fronton buren av två joniska kolonner kring en stor tavla föreställande Jesus uppståndelse. Tavlan är målad av professor Per Kraft d y och skänkt till kyrkan 1818 av prosten Herlog Stenberg, Bolstad (son till kyrkoherden och prosten Johan Gustaf Stenberg som var drivande kraft vid kyrkans uppförande). Altaruppsatsen huvudsakligen målad i gråvitt, grått och gråblått med förgyllningar på kapitäl, listverk, tandsnitts- och äggstavsfriser.
ALTARRING - Murad, vitputsad med en sluten barriär i oval form med öppningar på sidorna om altaruppsatsen. Överdel och knäfall stoppade och klädda med röd väv.
BÄNKINREDNING - Indelad i fyra kvarter med mittgång, tvärgångar mot norr och söder samt sidogångar. Tillkom 1926 då även norra tvärgången och sidogångarna togs upp. Öppna bänkar med gråmålade ryggar och sitsar. Gavlarna och skärmarna ådringsmålade i blått med marmorerade fält, på gavlarna krönta med förgyllda solfjädersrosetter. På läktaren likadana öppna bänkar på norra sidan fast helt gråmålade.
PREDIKSTOL - Predikstolen och altaruppsatsen, båda från 1829 är av imponerande storlekar i stram nyklassicism är ritade av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Den runda korgen har förgyllningar i form av växtblad på undersidan och symboler för stentavlorna med ett kors över på sidan. Den runda baldakinen har ett likaså förgyllt listverk på i nederkant. På väggen mellan korgen och baldakinen finns också förgyllda listverk. Predikstolens färgsättning i övrigt i gråvitt. Trappan har en sluten hel barriär.
ORGEL - På läktaren: Bevarad orgel och fasad från 1855 byggd av J N Söderling. Orgeln ersattes 1922 av en ny men den ursprungliga återinsattes 1993 efter en renovering 1993. Stor orgel med klassiserande fasad i i grå kulörer med förgylld ornamentik, bl a i form av växter samt harpa och trumpeter på överstyckena. Kororgel från 1986 placerad vid korets södra vägg, öppna pipor och omålat trä.
LÄKTARE - Nås via trappa från vapenhuset till tornets våning två. Bärs upp av 12 (varav fyra är helt eller delvis inbyggda i läktarunderbyggnaden) vitmålade kolonner med förgyllda enkla kapitäl och lister vid baserna. Läktaren har ett framskjutande mittparti med rundade sidor. Bröstningen är indelad i ljust grå spegelfält med förgyllda lister runt om och omgivna av ett grågrönt ramverk. På båda sidor om orgeln finns gradänger täckta med brun heltäckningsmatta (se även bänkinredning).
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Av täljsten, 1200-tal placerad på ställning med små hjul.
NUMMERTAVLOR - Tre st. två i koret och en vid södra porten. Klassiserande utformning med förgyllda ramar och växtornamentik.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning.
GOLV - Kalkstensplattor
VÄGGAR - Vitputsade förutom mot trappan längs norra väggen, vita släta brädor. Ovan dörren till långhuset förgylld text "Frid vare inom dina murar".
PORT - Kyrkport mot väster. Troligen ursprunglig, som stor svartmålad pardörr. På insidan lodräta stående brädor, på utsidan snedställd profilerad panel. Äldre lås. Som vindfång, senare tillägg, glasat dörrparti med profiler i lackad brun aluminium.
DÖRR - Till kyrkorummet, se långhus
FÖNSTER - Mot söder ett stort rundbågigt lika de i kyrkorummet (se långhus). TAK - Vit panel.
ÖVRIGT - Trappan längs norra väggen, brunfernissad.
SAKRISTIA - Består av två våningar sedan en andra våning inreddes 1962.
VÅNING 1
GOLV - Parkett
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Ytterdörr mot söder: Dubbla dörrar med ett vindfång och en stentrappa mellan dessa. Vindfånget utgörs av passagen genom muren och i denna finns det en rundbågig nisch på var sida. Själva ytterdörren är en kraftig ytterdörr (av yngre datum) med snedställd blå fasspontpanel på båda sidor. Inre dörren är en gråmålad parspegeldörr (troligen 1926) lika dörren till koret. Dörr till koret: se koret.
FÖNSTER - Mot öster, ett stort rundbågigt lika långhusets stora fönster (se långhuset). Sträcker sig över sakristians båda våningar.
TAK - Vitmålad träskiva.
ÖVRIGT - Fast skåpsinredning (troligen 1962) mot väster.
VÅNING 2 - Tillkom 1962 med avsikten att rymma äldre inventarier som ett museum och samtidigt fungera som ett sammanträdesrum. Här förvaras nu delar av den gamla predikstolen och altaruppsatsen, vilka konserverades 1927 samt några smidda gravkors. Våningsplanet nås via en tidstypisk öppen spiraltrappa.
GOLV - Brunaktig heltäckningsmatta.
VÄGGAR - Vitputsade
TAK - Grå lockpanel
FÖNSTER- Se våning 1
ÖVRIGT - 1986-87 inreddes en toalett mot nordväst och ett utrymme för textilförvaring mot nordost. Båda har yttre väggbeklädnad av grå lockpanel och enkla profilerade listverk som överstycken (liknande utformning som delar av läktarunderbyggnaden).
TORN
VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Tornrum bakom läktaren med förbindelse till denna.
GOLV - Brunfernissat trägolv
VÄGGAR - Vitputsade förutom vita släta skivor mot den inklädda torntrappan längs norra och väster väggen. FÖNSTER - Det stora fönstret på vapenhusets södra vägg sträcker sig upp hit. DÖRRAR - Till läktare (se långhus). Till förråd och torntrappa: Två släta enkeldörrar. TAK - Vita släta skivor
VÅN 3 - Oinredd mellanvåning. Grova obehandlade golvplank, omålade putsade väggar. Äldre halvmåneformat fönster mot söder, 2-lufts, småspröjsat, enkelbåge.
VÅN 4 - Oinredd mellanvåning
VÅN 5 - Klockvåning. Tre klockor. Rundbågiga ljudluckor åt fyra håll, snedställd profilerad blå panel utåt. Omålade stående brädor inåt.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventeringen 2004:
Den nuvarande kyrkans föregångare antas vara byggd på 1200-talet och tillhörde den speciella gruppen medeltida tegelkyrkor i Dalsland. I det medeltida Skarastiftet (landskapen Västergötland, Värmland och Dalsland) finns endast sju kända sockenkyrkor av tegel, vilka alla var belägna i Dalslands östligaste härader (närmast Vänern). Av dessa har endast kyrkorna i Ör och Grinstad samt Tösse gamla kyrka bestående murverk. Kyrkan i Frändefors låg enligt uppgift ett trettiotal meter öster om den nuvarande kyrkan. Den gamla kyrkan var vid 1700-talets slut kraftigt förfallen och en drivande kraft bakom den nya kyrkan var dåvarande kyrkoherden och prosten Johan Gustaf Stenberg. Denne beskrivs ha offrat nästan hela sin privata förmögenhet samt ledde och övervakade byggnadsarbetena 1797-1800.
Enligt uppgift uppgjordes ritningsförslag av kyrkobyggmästare Sven Hertz, Karlstad, vilket dock förkastades av Överintendentämbetet som istället gav uppdraget åt arkitekt Thure Wennberg, vars förslag i allt väsentligt genomfördes. Intressanta paralleller finns till grannförsamlingen Gestad. Där revs också en medeltida tegelkyrka, ersatt av ett nybygge 1795-99 efter en ritning av Sven Hertz, reviderad av Överintendentämbetet. Möjligen var murarmästaren vid bygget i Gestad, Lars Westman från Vänersborg, också aktiv i Frändefors. Kyrkornas utseende och storlek (Frändefors är större) skiljer en del men båda är vitputsade stenkyrkor med likadan, bevarad, ursprunglig planform med torn i väster och höga utbyggd sakristior öster om de tresidiga koren. En förklaring till de höga sakristiorna kan vara tanken att de skulle ge utrymme i anslutning till altarpredikstolar. I Gestad fanns en sådan till 1914. Det är oklart om någon altarpredikstol planerades i Frändefors men kom i så fall aldrig till stånd.
I Frändefors tillkom under 1800-talets första hälft och mitt betydelsefulla delar av kyrkans nyklassicistiska inredning. 1829 sattes predikstolen och altaruppsatsen upp efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Den stora altartavlan, målad av konstnären Per Kraft den yngre, hade 1818 skänkts av Herlog Stenberg, son till kyrkans tillskyndare prosten Johan Gustaf Stenberg. Herlog Stenberg var 1818 hovpredikant i Stockholm och blev senare prost i Bolstad. Per Kraft den yngre var en av tidens kända konstnärer och var bl a professor och hovmålare. Jacob Wilhelm Gerrs tillhörde tidens ledande konstnärs- och arkitektkretsar i Stockholm och var bl a arkitekt i överintendetämbetet. 1855 tillkom kyrkans stora läktarorgel med klassiserande fasad. 1852 hade den öppna lanterninen fått sitt nuvarande utseende och 1872 upptogs de nuvarande stora fönsteröppningarna.
Under 1900-talet har kyrkan genomgått större renoveringar 1926-27 och 1987-88 samt en del begränsade åtgärder däremellan. Den förra leddes av arkitekt Gert Stendahl, Göteborg. Större åtgärder var då bl a en hel interiör ommålning med marmoreringsarbeten på altaruppsatsen, predikstolen, läktarbröstningen mm. Kyrkans nuvarande bänkar sattes in och nya gångar upptogs längs sidorna liksom norra tvärgången. Nya tekniska installationer tillkom i form av elektriskt ljus samt ett värmesystem med lågtrycksånga med pannrum under sakristian. Vi samma tillfälle togs också den södra sakristiedörren upp. Bevarade delar av kyrkans gamla altaruppsats och predikstol konserverades av konstnär Gösta Sundvall. 1954 installerades ett nytt, elektriskt, värmesystem samtidigt med elektrisk klockringning. 1962 genomfördes en exteriör omputsning och målning med plastfärg, möjligen målades innerväggarna vid samma tillfälle med oljefärg. Samtidigt inreddes sakristians andra våningsplan för att rymma bl a de äldre inventarier som konserverats 1927. 1980 tillkom läktarunderbyggnaden som vid den stora renoveringen 1986-87 kom att byggas ut till sin nuvarande storlek.
Renoveringen 1986-87 leddes av arkitekt Ture Jangvik, Linköping, och innefattade flera arbeten av "återställandekaraktär". Exteriört gjordes en omputsning då 1960-talets plastfärg ersattes av kalkfärg och på innerväggarna ersattes oljefärgen av kalkfärg. Vid den interiöra ommålningen återfick interiören en tidigare ljusare färgsättning då bl a marmoreringar från 1926-27 togs bort och taket återfick sin ursprungliga ljusblå färg. Större åtgärder som genomfördes 1986-87 var också omläggningen av långhusets skiffertak och insättandet av nya fönster i hela kyrkan liksom ett flertal plåtarbeten, bl a ersattes skiffret på tornets nedre takfall med kopparplåt. Kyrkan försågs också med ett nytt elektriskt uppvärmningssystem. 1993 återanskaffades och renoverades kyrkans gamla orgel från 1855 som försålts 1922. Orgeln är ursprungligen byggd av J N Söderling, Göteborg och renoverades av Grönvalls orgelbyggeri i Lilla Edet.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt.
År 1797-1800 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn.
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1829 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats
Arkitekt: Jacob Wilhelm Gerss
År 1829 Fast inredning - predikstol
Predikstol
Arkitekt: Jacob Wilhelm Gerss
År 1855 Fast inredning - orgel
Ny orgel se även 1922 och 1993.
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1870 Underhåll - målningsarbete, interiör
Bl a dekorativ målning på kyrkorummets väggar i form av en målad bröstpanel, målade lister över och under taklisten samt lodräta bårder på ömse sidor om fönstren.
År 1901 Specifika inventarier - dopfunt
Flyttas från vapenhuset till koret.
År 1922 Fast inredning - orgel
Ny orgel byggd i Österrike och uppsatt av herr Josef Wolmer, Wittburg. Fasaden från 1855 bevarad. Se även 1993.
År 1926-1927 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem med med lågtrycksånga. Pannrum under sakristian.
År 1926-1927 Teknisk installation - el
Belysning
År 1926 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning med nya sidogångar och tvärgång mot norr.
Arkitekt: Gert Stendal
År 1926-1927 Konservatorsarbeten
Delar av gamla predikstolen och altaruppsatsen.
Konstnär: Gösta Sundvall
År 1926-1927 Underhåll - målningsarbete, interiör
Bl a marmoreringar på altaruppsatsen, predikstolen, bänkgavlar, läktarpelare, läktarbröstning, orgelfasad
År 1928 Äldre kulturhistorisk inventering
Kulturhistorisk inventering av lösa föremål
Fotograf: Bertil Waldén
År 1928 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Sakristians innerväggar dekormålade.
Konstnär: Gösta Sundvall
År 1954 Teknisk installation - el
Elektrisk värme och klockringning
År 1962 Fast inredning - altarring
Avkortning så att att altarringen ej anluter till altaret.
År 1962 Underhåll - exteriör
Renovering och målning av tornets lanternin. Tornkorset belagt med bladguld. Byte av hängrännor och stuprör.
År 1962 Specifika inventarier - dopfunt
Flyttad från korets norra sida till den södra
År 1962 Underhåll - omputsning
Exteriört
År 1962 Underhåll - målningsarbete
Exteriört och interiört. Exteriört med plastfärg.
År 1971 Teknisk installation - brandskydd
Åskledare
År 1983 Ändring - tilläggsisolering
Innertaket
År 1986 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 1987-1988 Underhåll - takomläggning
Långhusets skiffertak omlagt. Tornets nedre takfall, skiffer ersätts med kopparplåt.
År 1987 Underhåll - målningsarbete
Exteriört och interiört. Väggar, interiört, kalkfärg ersätter oljefärg. Väggar exteriört, kalkfärg ersätter plastfärg. Övrig interiör målning, återställande atv tidigare färgsättning på altaruppsats, predikstol, läktare och orgelfasad samt taket (åter ljusblått).
År 1987-1988 Underhåll - omputsning
Exteriört och interiört
År 1987-1988 Underhåll - exteriör
Plåtarbeten, bla hängrännor och stuprör lagade och riktade. Tornets krönprydnad lagad och förgylld
År 1987-1988 Teknisk installation - värme
Ny elektrisk uppvärmningsanordning
År 1987-1988 Underhåll - golv
Korgolvet omlagt med nya kalkstensplattor.
År 1987-1988 Teknisk installation - högtalaranläggning
År 1987-1988 Fast inredning - altaruppsats
Rengöring, översyn och strykning med fernissa.
År 1993 Fast inredning - orgel
Den gamla orgeln från 1855 återanskaffad och återinsatt i den bevarade fasaden från 1855. Orgeln restuarerad och ändrad från 14 stämmor till 21. Se även 1855 och 1922.
År 2006-2007 Teknisk installation - värme
Installation värmepump.
År 2007-2008 Underhåll
Reparationer torn och fasad.
År 2008 Konservatorsarbeten
Vård och underhåll av antependier och mässhakar.
År 2010 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Invändig golvomläggning, tillgänglighetsanpassning.
År 2016 Nybyggnad
Installation brandtrappa vid orgelläktaren.
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin