Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Frändefors stora vitputsade stenkyrka är uppförd 1797-1800 vid platsen för en medeltida föregångare av tegel. Kyrkan är centralt belägen i samhället Frändefors intill Frändeforsån, riksväg 45 och järnvägen. Till sockencentrat vid kyrkan hör en välbevarad äldre prästgård med bevarad funktion och ett modernt församlingshem. Karakteristiskt för kyrkogården är ett stort antal grusade gravar.
Kyrkans yttre är typisk för tiden kring 1800 med bl a tresidigt kor och långhusets brutna och valmade tak och som täcks av skiffer. Karakteristiskt för kyrkans exteriör är den höga sakristian öster om koret och västtornets öppna lanternin. Kyrkans planform är den ursprungliga sedan uppförandet medan lanterninen fick sin utformning 1852 och de stora rundbågiga fönsteröppningarna togs upp 1872. Det ljusa kyrkorummet, med ljusblått tunnvalv, ger ett stort och rymligt intryck. Inredningen domineras av stram klassicism i ljus färgsättning. Särskilt framträdande är den stora altaruppsatsen och predikstolen, båda från 1829 och ritade av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Altartavlan, "Jesu uppståndelse" är målad 1818 av den den kände konstnären Per Kraft den yngre 1818 och är av särskilt konstnärligt värde. Interiört märks också den stora läktarorgeln från 1855.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- kyrkans välbevarade exteriör, karaktäristisk för tiden kring 1800
- kyrkorummets ljusa och rymliga karaktär
- inredningen i stram nyklassicism med den stora altaruppsatsen och predikstolen - altartavlan av den välkände konstnären Per Kraft den yngre
- den bevarade orgeln från 1855
- den murade altarringen
- den många grusade gravarna på kyrkogården
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (ca1950-60), en ekonomi- och personalbyggnad (1980-tal), församlingshemmet (1964-65) vid en asfalterad parkeringsplats söder om kyrkogården samt en förrådsbyggnad (1929, tillbyggd ca 1950) längs muren på kyrkogårdens norra sida. Bårhuset och församlingshemmet är vitputsade och det förra har ett sadeltak täckt av skiffer. Ekonomibyggnadens fasad består av röd lockpanel och har sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel medan den äldre förrådsbyggnaden har faluröd slätpanel och ett pulpettak med korrugerad plåt.
Kyrkogården är ganska stor med en delvis oregelbunden form och har utvidgats i flera etapper. Närmast kyrkan, orienterad i öst-väst, finns en huvudsakligen muromgärdad rektangulär del och sydväst om denna två tydliga utvidgningar från 1931 och 1976. Kyrkogårdsområdet avgränsas mot norr och väster av slänter längs den slingrande Frändeforsån och mot öster av riksväg 45. Söder om kyrkogården finns bebyggelse med bl a bårhuset, ekonomibyggnaden och församlingshemmet.
Inom området närmast kyrkan är sannolikt den östra delen äldst. Öster om kyrkan skall också dess föregångare ha legat. Området väster om kyrkan anses vara det näst äldsta och den södra delen troligen yngst. Uppgifter finns om utvidgningar 1841 och i början av 1900-talet. Vid det senare tillfället uppges kyrkogården näranog fördubblats. Enligt uppgift skall sydöstra delen tidigare brukats som kolerakyrkogård. Rektangeln inramas mot väster och norr av en kallmur och längs riksväg 45 i öster av en murad naturstensmur. Mot söder finns en låg häck. Mot väster, söder och norr finns ingångar med stolpar av natursten utan grindar. Mot öster finns en svart smidesgrind med naturstensstolpar. Förutom murarna samt häcken mot söder finns kring denna kyrkogårdsdel rader med träd, almar mot väster och söder, lönnar mot öster och norr. Längs den asfalterade gången framför entrén mitt på kyrkans södra långsida finns en mindre allé med lindar. I övrigt finns en del enstaka träd, bl a några lönnar vid östra kyrkogårdsentrén samt ett par stora askar nära tornet i väster.
Kyrkogårdens yngsta delar (1931 och 1976) i sydväst inramas huvudsakligen av låga häckar. Mellan de båda etapperna växer en rad med björkar, liksom längs slänten mot ån. På 1931 års del finns ett mittparti med kalkstenshällar lagda som en svagt sluttande bred trappa eller terrassering ned mot ån och som inramas av häckar och buskar. På kyrkogården som helhet är de större gångarna asfalterade och de mindre grusade. En påfallande stor andel av gravarna är också grusade, både på de äldre delarna närmast kyrkan och på 1931 års utvidgning. Kyrkogårdens yngsta del, längst i söder, består ännu enbart av en stor gräsyta förutom en minneslund inramad av björkar. Av särskilda gravar på kyrkogården märks en gravhäll inramad av ett svart smidesräcke sakristian på kyrkans östra sida. Gravhällen är för kyrkoherden Andorus Asmundi Lithenius, död 1663, och som hade hustru och tolv barn. Vid kyrkans södra sida finns en gravhäll över prosten Stenberg. På fasaden intill finns en minnestavla med inskriptionen: "Åt minnet av Johan Gustaf Stenberg, teol dr, kontraktsprost, kyrkoherde. Genom hans varma nit och tillskott av egna medel blev denna kyrka byggd år 1800. Tavlan uppsattes av Frändefors församling 1926".
Inventeringsår (2004)
Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (ca1950-60), en ekonomi- och personalbyggnad (1980-tal), församlingshemmet (1964-65) vid en asfalterad parkeringsplats söder om kyrkogården samt en förrådsbyggnad (1929, tillbyggd ca 1950) längs muren på kyrkogårdens norra sida. Bårhuset och församlingshemmet är vitputsade och det förra har ett sadeltak täckt av skiffer. Ekonomibyggnadens fasad består av röd lockpanel och har sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel medan den äldre förrådsbyggnaden har faluröd slätpanel och ett pulpettak med korrugerad plåt.
Kyrkogården är ganska stor med en delvis oregelbunden form och har utvidgats i flera etapper. Närmast kyrkan, orienterad i öst-väst, finns en huvudsakligen muromgärdad rektangulär del och sydväst om denna två tydliga utvidgningar från 1931 och 1976. Kyrkogårdsområdet avgränsas mot norr och väster av slänter längs den slingrande Frändeforsån och mot öster av riksväg 45. Söder om kyrkogården finns bebyggelse med bl a bårhuset, ekonomibyggnaden och församlingshemmet.
Inom området närmast kyrkan är sannolikt den östra delen äldst. Öster om kyrkan skall också dess föregångare ha legat. Området väster om kyrkan anses vara det näst äldsta och den södra delen troligen yngst. Uppgifter finns om utvidgningar 1841 och i början av 1900-talet. Vid det senare tillfället uppges kyrkogården nära nog fördubblats. Enligt uppgift skall sydöstra delen tidigare brukats som kolerakyrkogård. Rektangeln inramas mot väster och norr av en kallmur och längs riksväg 45 i öster av en murad naturstensmur. Mot söder finns en låg häck. Mot väster, söder och norr finns ingångar med stolpar av natursten utan grindar. Mot öster finns en svart smidesgrind med naturstensstolpar. Förutom murarna samt häcken mot söder finns kring denna kyrkogårdsdel rader med träd, almar mot väster och söder, lönnar mot öster och norr. Längs den asfalterade gången framför entrén mitt på kyrkans södra långsida finns en mindre allé med lindar. I övrigt finns en del enstaka träd, bl a några lönnar vid östra kyrkogårdsentrén samt ett par stora askar nära tornet i väster.
Kyrkogårdens yngsta delar (1931 och 1976) i sydväst inramas huvudsakligen av låga häckar. Mellan de båda etapperna växer en rad med björkar, liksom längs slänten mot ån. På 1931 års del finns ett mittparti med kalkstenshällar lagda som en svagt sluttande bred trappa eller terrassering ned mot ån och som inramas av häckar och buskar. På kyrkogården som helhet är de större gångarna asfalterade och de mindre grusade. En påfallande stor andel av gravarna är också grusade, både på de äldre delarna närmast kyrkan och på 1931 års utvidgning. Kyrkogårdens yngsta del, längst i söder, består ännu enbart av en stor gräsyta förutom en minneslund inramad av björkar. Av särskilda gravar på kyrkogården märks en gravhäll inramad av ett svart smidesräcke sakristian på kyrkans östra sida. Gravhällen är för kyrkoherden Andorus Asmundi Lithenius, död 1663, och som hade hustru och tolv barn. Vid kyrkans södra sida finns en gravhäll över prosten Stenberg. På fasaden intill finns en minnestavla med inskriptionen: "Åt minnet av Johan Gustaf Stenberg, teol dr, kontraktsprost, kyrkoherde. Genom hans varma nit och tillskott av egna medel blev denna kyrka byggd år 1800. Tavlan uppsattes av Frändefors församling 1926".
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: FRÄNDEFORS
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2272, år 1900: 4694, år 1995: 3485
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Frändefors ligger på den sydligaste delen av Dalboslätten ca 15 km norr om Vänersborg. Kyrkan ligger lågt vid en krök av Frändeforsån i utkanten av tätortsbebyggelse.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka av tegel, vars planform och ålder inte är närmare känd. Vid en ombyggnad 1667 erhöll kyrkan ett tresidigt avslutat korparti. År 1706 blev kyrkan tillbyggd "till 12 alnar på långden på Wästra Sidan hvaröfer ett ansenligt Torn bygdes", varmed sannolikt avses en västförlängning av långhuset med gaveltorn. Vid mitten av 1700-talet omnämns en murad sakristia, vars ålder är obekant. Kyrkan försågs 1741 med ett plant innertak av trä, vilket pryddes med målningar av Hans Georg Schüffner. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga stenkyrkan uppfördes 1797-1800 och består av ett rektangulärt långhus med tresidig avslutat korparti, sakristia i öster samt västtorn.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Samtliga byggnadskroppar är murade av gråsten samt putsade, såväl i exteriören som interiören. Även om kyrkans yttre är typisk för det tidiga 1800-talets kyrkobyggande, har flera förändringar företagits. Fönsteröppningarna, som är stora och rundbågiga, fick sin nuvarande form 1872. Långhuset och sakristian har brutna, avvalmade yttertak, med täckning av skiffer. Tornhuvens lanternin härrör i sin befintliga utformning från 1852. Ingång i väster genom tornet och mitt på långhusets sydsida - den senare portalen något infälld i murlivet. Det ljusa kyrkorummets innerväggar kröns av en profilerad taklist och ett vitmålat trätunnvalv. Omfattande restaureringar av kyrkan har under år 1900-talet bl a utförts 1926, under ledning av arkitekt Gert Stendal och 1987-88, med Ture Jangvik som arkitekt. Vid den förra insattes det nuvarande innertaket och ny bänkinredning, vid den senare ommålades interiören. Interiörens ännu bevarade strama klassicism förstärks av altaruppsats och predikstol, tillkomna 1829 efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Altartavlan är utförd av Per Krafft d y.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.
År 2006-2007 Ändring - Inhägnad, mur
Omläggning kyrkogårdsmur.
År 2013 Ändring - Inhägnad, mur
Omläggning av stenmur på Frändefors begravningsplats.
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin