Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Långareds kyrka och by ligger på en åsrygg och formar tillsammans med skola, daghem och affär ett sockencentrum. Prästgården ligger ett stycke från kyrkan.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Långareds kyrkogård är åtminstone från 1500-talet eftersom nuvarande kyrka från 1818 föregicks av ett träkapell från 1536. Idag består kyrkogården av två delar, en äldre där kyrkan står och en från 1922 på andra sidan landsvägen. De kan båda sägas ha en 1800-talskaraktär med stenmurar av två slag, trädrader och smidesgrindar från olika tider. Den yngre delen utmärker sig dock genom rygghäckar och trådstaket på ett mer modernt vis. Kyrkan har tre ekonomibyggnader med traditionell utformning.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Långareds kyrka byggdes 1818 efter ritningar av arkitekt J. P. Serén, men tornet uppfördes inte förrän 1824. Byggmästare då, och möjligen även 1818, var en av Sandhultsbyggmästarna, Pehr Eriksson. Exteriören har ändrats något, främst genom ett nytt tak på tornet 1891, en tillbyggd sakristia 1959 då korets östfönster murades igen samt en handikappramp från 1996 längs sydfasaden till tornporten. Grundkaraktären som nyklassicistisk kyrka är ändå kvar. Att det dessutom är en äldre sådan kan avläsas genom fönstrens stubbade överhörn. Invändigt är kyrkan kraftigt förändrad och interiören präglas av tre renoveringar, 1908, 1959 och 2003. Den nyklassicistiska rumsligheten är intakt med välvt tak, tresidigt avslutat kor, stora fönster och centrerad sydport, sistnämnda med vindfång i 20-talsklassicism. Mest intressant är predikstolskorgen som är ursprunglig och som satt över altaret ända till 1908, då altartavlan tillkom. Läktarbarriären och altarringen är också från 1818, men den senare är ombyggd. Orgelfasaden är från 1865. Här finns enstaka underordnade föremål från den gamla kyrkan som visar på kyrkplatsens kontinuitet, såsom den ovanliga medeltida dopfunten i engelsk-norsk stil av täljsten i fyrpassform, glaskonsten från 1590 och vapensköldarna från 1734. Men även om allt övrigt är av senare datum och läktarunderbyggnader har gjorts är det hela hållet i en stil som samspelar med det nyklassicistiska. Tornvåningarna talar ett betydligt mer grovhugget och ålderdomligt ursprungligt språk i sina portar, trappor och sitt bilade virke.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan och kyrkogården är väl exponerade vid en trävägskorsning i ett
sockencentrum. Förändringar i kyrkomiljön påverkar omgivningen.
- Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, trädrader och sorgeträd.
- Kyrkans nyklassicistiska karaktär.
- Bevarad inredning från byggnadstiden fram till och med 1920-talet.
- Medeltida dopfunt.
- Renässansfönster.
- Tornvåningarnas intakta interiör samt porten som bevarat sin ursprunglighet.
Inventeringsår (2004)
Långareds kyrka är en stor nyklassicistisk kyrka med centrerad sydport, tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster med port åt söder och på norra sidan sakristia med källare. Den används idag som förråd men var ursprungligen ett bårhus. Sakristian har ingång från öster och källaren ingång från norr. Till tornporten går en ramp från 1996 längs långhusets sydvästra fasad. Kyrkan har mycket stora fönster som ovanligt nog har korgbågiga öppningar och fönster med stubbade överhörn.
FASAD - Fasaderna har kvastad slätputs med kalkhaltig vit avfärgning, utom sakristian som är spritputsad och avfärgad med en vit organisk färg. Runtom är en cirka 10-15 centimeter utkragande grå sockel. Under takfoten och på tornfasaden sitter svarta ankarjärn av olika typ. Östväggen har en nisch med solbänk efter det ursprungliga korfönstret. Rampen har en extra sockel mot väggen. Tornet har ljudöppningar på alla fyra sidorna.
FÖNSTER - Solbänkarna är av tjocka röda kalkstensskivor, utom i tornet som har släta skivor med droppnäsa från 2003, troligen av betong eller slipad grå kalksten. Snickerierna är rödmålade. Långhuset har åt söder fyra, fönster åt norr tre och i koret ett likadant på var snedställd sida. Det är mycket höga fönster med stubbade överhörn som sitter grunt i korgbågiga öppningar. De har sex öppningsbara jämnstora lufter med klarglas i smala poster. Tornet har åt väster ett rektangulärt fyrluftsfönster på varje våning i nästan rundbågiga öppningar. Lufterna är spröjsade. Sakristians norra fönster har grund smyg med stubbade överhörn och ett likadant utformat öppningsbart, ospröjsat fyrluftsfönster med korspost. Åt väster har sakristian ett litet kvadratiskt enluftsfönster och rakt under det ett likadant i källaren. Åt öster finns ett litet kopplat och öppningsbart enluftsfönster.
PORT - Alla dörrar är rödmålade med organisk färg. Tornporten har en skev korbågig smyg och originaldörr med två dörrblad med fiskbenspanel, spiralvridet smitt handtag samt fyrkantig nyckelskylt kring ett stort nyckelhål med pik. Över smygen sitter en stor klotarmatur. Till porten leder en stentrappa med tre steg och vilplan som möter stenrampen från öster. Trappan och rampen har likadant smidesräcke med krysslagda spjälor med romber i skärningspunkterna. Rampen är klädd med grå rektangulära stenskivor. Sydporten sitter i en korgbågig öppning. Pardörren har rak ovansida och fiskbenspanel som fortsätter över dörren i bågen. Den tresidiga stentrappan av gråsten har fyra steg och vilplan, samt två steg vid dörren, det ena i smygen. Över den sitter en fastsatt stentavla med inhuggen text som anger byggnadsåret 1818. Sakristian har en spåntad enkel dörr med vitmetallvred och sjutillhållarlås, rak ovansida och smyg med samma form. Till sakristians port leder en lång trappa utmed östfasaden. Trappstegen är av svart sten, troligen skiffer, och följs av ett svart smitt spjälräcke. Källarporten har två breda spåntade dörrblad.
TAK - Sadeltak med valmad spets över koret i öster och täckt med enkupigt lertegel. Pärtlager syns under teglet. Tornet har först en flack huv med fasade takryggar upp till en åttasidig lanternin och däröver en hög åttasidig spira. Allt är täckt med kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Tornet kröns av ett smideskors med krusiduller på en stor kula. Taksprången är av rödmålade handhyvlade, mycket breda gamla plankor. De möter väggen med en välvd bred list och därunder en slät list mot väggen. Även runt torntaket sitter en välvd list. Kopparhängrännor och stuprör finns runt hela kyrkan.
Långareds kyrka är en stor, ljus, luftig och bred nyklassicistisk salkyrka som helrenoverades invändigt 2003. I öster är ett stort, förhöjt tresidigt avslutat kor med dörr till sakristian i norr. Ingångar till långhuset finns i väster genom vapenhuset i tornet och i söder finns en centrerad port. De starkaste färginslagen är det ljusblå taket och det kastanjeröda bänkinnandömet, vars färg återkommer i dekorlister. I övrigt är färgsättningen sober med olika ljusa grå och blå toner.
LÅNGHUS - Långhuset har en centrerad sydport med inskjutande klassiserande vindfång från 1924. Tvärgången dit är bred för att ge plats åt rullstolar och där står en smidd ljusbärare. I väster finns en orgelläktare med mycket stor orgel och läktarunderbyggnader på båda sidor. Bakom den södra är en läktartrappa och i den norra finns ytterligare en. Vid nordöstra fönstret står predikstolen in i bänkkvarteret, så de två främsta bänkarna är kortare. Längst bak i norra kvarteret finns ett ljus- och ljudmanöverbord från 2003. På väggarna sitter trearmade väggkandelabrar i mässing. Nära västporten står en kollektbössa i nationalromantisk stil från tidigt 1900-tal, ett kopparklot på slank metallställning.
GOLV - Trägolv av smala brädor från 1908, nyslipade och omlackade. Samma nivå i bänkkvarteren. Hög fotlist med slätt mittparti och profilerade lister på över- och undersidan som skjuter ut från väggen.
VÄGG - Slätputsade väggar avfärgade i gräddvit färg som verkar vara organisk. I sydöst finns en liten svart och grå minnestavla över Långareds församlings välgörare byggmästaren Anton Pettersson 1862-1931. Över sydporten sitter en stor liggande rektangulär tavla med information om kyrkans uppförande. Den har akantuskrön med rund medaljong dekorerad med ett målat gudsöga.
PORT - Västporten är en troligen ursprunglig, korgbågig, täckmålad plankdörr med två dörrblad som har smidda bandgångjärn med spaderformad spets, ett litet spolformat mässingsvred nedtill samt en äldre låskista upptill på ena dörrbladet. Spiralvridet väggstag. Vindfånget i söder är från 1924 och täckmålat i färg med väggarna och har en vinkelbruten överdel i enkelt utförande med en glasförsedd Palladiobåge i fronten. Den står på ett ådringslaserat bjälklag med profilerat listverk och förkroppad front. Två marmorerade pilastrar med gyllene skaftring och profilerat kapitäl och profilerad bas på postament flankerar svängdörren. Vindfånget har golv som i långhuset, korgbågigt valv till den tvåbladiga ytterdörren med rak ovankant och fyra fyllningar samt vitmetallvred och vertikal låsskena på det ena dörrbladet. Dörrbladen har fem halvfranska fyllningar med prismatisk mittdekor och stora lodräta handtag i vitmetall. Originalen skulle bytas 1959 mot likadana men det är ovisst om så skedde.
FÖNSTER - Norra sidan har fyra och den södra tre stora korgbågiga fönsteröppningar med öppningsbara, kopplade sexluftsfönster med stubbade överhörn nära murens ytterliv. Det västra fönsterparet har överdelen på läktaren och underdelen i underbyggnaderna. Varje luft har tolv blyspröjsade olikfärgade belgiska antikglas från 1959. Bågarna är profilerade och allt trä är täckmålat. Smygarna är måttligt vidgade och avslöjar att murarna är tjockare nedtill. Fönsterbänkarna är nästan plana och målade med oljefärg.
TAK - Flackt välvt blåmålat tak av smala bräder indelat i stora rutor av bredare plankor i fem rader på bredden. En smal blåmarmorerad taklist på långsidorna med kantig profilering upptill, en grund hålkäl och slät nedre list mot väggarna. Bitvis välver sig väggytan ut mot listen. Fem kronfästen finns, koret inräknat, och över mittgången hänger två kristallkronor och två mässingskronor. Den ena mässingskronan inköptes från Alingsås stadskyrka 1819. Tvärs över rummet går blåmålade dragstag.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - 1959 byggdes de första underbyggnaderna med kapprum i norr och en elcentral i söder. Dessa byggdes om och vidgades 2003 till samlingsrum i söder och kapprum med läktartrappa och handikapptoalett i norr. De har slätspåntade plankväggar mot kyrkorummet, målade i ton med övriga väggar, och sneddade hörn mot mittgången där en enkel dörr sitter till vardera underbyggnaden. Taket mellan underbyggnaderna är förhöjt med nytt innertak. Södra rummet har infällda garderober i väster med vägg av mycket smal stående träpanel, puts i söder och träfiberskivor i övrigt, allt målat i väggfärgen och med profilerad fotlist. Läktarundertaket är handhyvlat, har handsmidd spik och ny infälld rund armatur av gulmetall samt hålkälslist. I kapprummet går läktartrappan längs västväggen med mynningen åt öster. Norr om den är toaletten, som har en snedställd vägg med dörr åt kapprummet och en egen vägg med blyspröjsat fönster i nordöst mot långhusets fönster. Ytor som i södra rummet. Toaletten har rött klinkergolv. Dörrarna är enkla, täckmålade och gammaldags med fyra liggande fyllningar och metallvred samt profilerade dörrfoder. Läktartrappan byttes 2003 och är av pigmenterat trä, plan, med plan- och sättsteg, lackad rund ledstång samt spjälor mellan vangstycke och tak. Under den finns en skrubb.
KOR - Koret förlängdes 1959 med 70 centimeter fram till bänkskärmarna och är förhöjt. Det finns ett fönster i söder och ett på var snedställd sida. Altaret är fristående och centrerat vid östväggen med altartavlan bakom som står fri från väggen. Bakom tavlan förvaras två sektioner av altarringen. I norr är dörren till sakristian placerad i den tidigare fönsteröppningen och i anslutning till den går predikstolens trappa utmed norrväggen. I norr står ett piano, en stol i nybarock samt ett äldre golvur av Jacob Öberg. I söder står dopfunten med en väggfast hyllskiva av trä. Däröver hänger ett modernt slätt svart metallkors och två skurna änglahuvuden från 1700-talet som konserverades 1959. På den södra sneddade väggen hänger en nummertavla. Ambo, ljusstavar, ett nytt högt smalt bord och en smidd hög ljushållare finns också i koret. På var sida om altaret sitter rokokotavlor från 1734 med vapensköldarna för Catharina Thams och hennes make Thomas Fehman, vilka då innehavare av Gräfsnäs och Påtorp.
GOLV - Parkettgolv från 1959 av parallellt lagda stavar. En rya ligger under dopfunten och en kormatta finns i typiskt starka pastellfärger av Agda Österberg. Golvlist som i långhuset men djupare och döljer förmodligen ledningar.
VÄGG - Som långhus. I östväggen syns nischen efter det ursprungliga fönstret, igensatt 1959. Elradiatorer på varje vägg.
PORT - Nej
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket, som är gemensamt för hela kyrkorummet, välvs över den tresidiga avslutningen i tre sektioner indelade i flera rutor. Taklisten är likadan som i långhuset. På de raka sidorna sitter skenor med spotlights. I framkanten av koret hänger högtalare. Dragstag även i koret. I kronfästet hänger en mässingskrona.
FAST INREDNING
ALTARE - Fristående altare från 2004 av ådringslaserat trä med en bred rektangulär halvfransk fyllning med profilerad förgylld ram runt en marmorerad yta med utanpåliggande kraftigt förgyllt kors. Två bönpallar klädda som altarringen med svarvade ben. Altardisken är trären med skurna liksidiga kors i rundlar i hörnen och därunder ett profilerat listverk. Två fyllningar finns på den öppningsbara baksidan och inuti sitter hyllor.
ALTARUPPSATS - Se altartavla.
ALTARRING - Förkortad, flyttbar tresidig altarring i sektioner, kraftigt ombyggd 2003, med bred front (breddad 90 cm 1959) och välvd anslutning till de raka sidorna. Balustrad av diskret marmorerade kägelformade balusterdockor med rundlar upptill och nederdelar som liknar uppochnedvända koppar. Förgyllda skaftringar. Stoppade och klädda armstöd och knäfall i rött skinn eller skinnimitation, på slät ådringslaserad sockel med list nedtill.
BÄNKINREDNING - Tre glesa kvarter från 1959 som är slutna åt gången men öppna åt sidogångarna, 14 rader i norr, sex i sydöst, fem i sydväst. Gavlarna har utanpåliggande marmorerad dekor (kryssfaner troligen) med en tunnare skiva på tjockare och röd kant. Dörrarna har en likadant marmorerad slät halvfransk fyllning. Enkla släta lister upptill och nedtill. Ryggarna är släta och lutande utan list. Bokbräda och rak hylla därunder, fotbräda i klossform, stora bänkvärmare på golvet. Bänkskärmarna har likadana fyllningar av båda sorterna.
PREDIKSTOL - Ursprunglig och till en början placerad ovanför altaret. Ombyggd 1908 då fot och räcke tillkom. Nuvarande placering är från 1959 då trapploppets riktning ändrades. Ovanlig utformning eftersom den som altarpredikstol gjorts rektangulärt tresidig men nu står snett med fronten riktad diagonalt mot sydvästhörnet. Trappan går parallellt med nordväggen men står fritt från denna. Korgen har en helfransk fyllning på var sida. På fronten sitter en skuren dekor med korset och lagtavlorna, flankerad av målade fruktklasar på ramverket. Sidofyllningarna är marmorerade likt bänkinredningen. Brämet kragar ut kraftigt över ett profilerat listverk och är försedd med ett gammalt timglas och ett bokbräde bakom en kraftig karnisdekor. Korgens nedre listverk är mycket kraftigt profilerat med ett hålkäl på mitten, röd som brämet. Foten är nästan lika bred som korgen med förgylld rundstav nedtill över den rikligt profilerade basen.
Trappan har ett spjälräcke indelat av bredare mäklare med skuren horisontal dekor. Täta raka spjälor och en vågrät. Lätt skålad handledare. Plan- och sättsteg, de förra långt utskjutande och i annan nyans, allt täckmålat.
ORGEL - Ett mycket stort orgelhus från den orgel som Sven Fogelberg byggde 1865 till Christinae kyrka i Alingsås. Hit kom den på 1890-talet. Orgelverket är från 1937 av Nordfors orgelbyggeri. Fasaden i stram klassiserande stil har fem sektioner, den i mitten högre med rundbågad pipöppning, de övriga med raka öppningar. Mellansektionerna är något indragna och har förgyllda lagerkransar med rosett under pipöppningarna och ovanpå stora skurna plymliknande akantusdekorer. Övriga sektioner har diskreta överstycken och på den i mitten finns karnisformade förgyllda dekorer. Under samtliga krön sitter skurna förgyllda blomrundlar. Armaturer av opaka glascylindrar flankerar mittöppningen och kandelabrar lika dem på väggarna sitter också på orgelfasaden. Ett utkragande listverk avskiljer den mörkare nederdelen från överdelen som är laserande målad, allt i grå toner. Fristående täckmålat spelbord i mitten vänt mot altaret. Cylinderarmatur och spotlights sitter på gavlarna.
LÄKTARE - Barriären är högst sannolikt ursprunglig och har ett utkragande mittparti med välvda sidor och en rak front som skjuter ut ytterligare från sidorna. En kolonnad med fyra pelarpar och ett halvpelarpar stöttar läktaren längs mittgången och bär upp bjälkar som är figursågade i framkanten. Pelarna är fyrkantiga nedtill med profilerad bas, fasade skaft och längst upp fyrkantiga med avfasningar mot bjälken, marmorerade likt bänkarnas fyllningar. Bröstningen har många högsmala rektangulära fyllningar i förgyllda profilerade kanter, blågrå skickligt utförd marmorering. Överstycket är profilerat med det diskreta brämet accentuerat endast genom sin röda färg. Nedre listen svänger ut i nederkanten. På brämet finns ett sentida diskret skyddsräcke av målade järnrör.
Trapporna har täckta trappbarriärer. Trägolvet är från 1959 med en gradäng och lösa äldre björkstolar. I nordväst står två bänkar kvar, likadana som bänkarna där nere. Fönstren har en slät täckskiva från 1959 med radiator framför. Passage finns framför orgeln. Nordtrappan går rak längs västväggen och är gammal med smala nötta steg och handledare på kägelliknande mäklare med fingerskålning.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - En osignerad kopia av en tavla i Molde kyrka i Norge som föreställer kvinnorna vid den tomma graven som möter en ängel. Tavlan är sannolikt från kyrkans uppförande och den sitter i ett brett slätt ramverk från 1908 av arkitekt Gustav Pettersson. Det har förhöjt rundat krön med förgylld hålkäl och i tympanon är "IHS" samt ett liksidigt kors målat. Närmast oljemålningen är en profilerad smal ram. På sidorna och över ramverket sitter skurna förgyllda akantusdekorer och trädliknande lodräta släta partier; en originell utformning. Undertill är ett postament med en stor svart predella med guldtextat bibelord, troligen från 2003 när tavlan separerades från altaret och fick denna position.
DOPFUNT - Dopfunt av täljsten med kalkform i engelsk-norsk stil. Både cuppan och skaftet formar i tvärsnitt en fyrpassform. Funten är troligen från omkring 1250 och överförd hit från de äldre kyrkorna. Fyrpassform både i cuppa och fot som mer är ett skaft som vidgas nedtill. Cuppan har en liten vulst längst ned under skråhuggningen. Den står på ett gnejsfundament från 1959. Cuppan saknar uttömningshål och täcks helt av ett hamrat kopparbäcken med liten skål och pärldekor i kanten samt fyra stora nitliknande dekorer. (1920 fanns ett dopfuntslock av trä utformat som en krona med åtta kransar.)
NUMMERTAVLA - Rektangulär vit tavla i slätt profilerad ram med krenelering ovanpå och nedtill en liggande rektangulär yta. Målad i tempera eller limfärg. Möjligen från 1920-30-talet.
VAPENHUS - Rektangulärt rum med ingång på södra långsidan, dörr till kyrkorummet i öster, fönster i väster, plankvägg i norr med infälld skrubbdörr i väster och vanlig dörr i öster till torntrappan. Här står en jugendbänk från 1908. Den har svarvade framstolpar, njurformat krön och skålad sits. I skrubben finns gamla grå- och gulfärgade putsytor.
GOLV - Krysshamrade gamla kvadratiska kalkstenar, framtagna 1959. Då tillkom sannolikt de lågerhuggna långa rektangulära röda stenarna runt kanterna och i ingångens djupa smyg.
VÄGG - Slätputsade med slev och avfärgade med vit kalkfärg, träväggen slätspåntad och vitmålad. PORT - Gammal korgbågig originalpardörr, en plankdörr av handhyvlat virke med öppet smitt lås, spiralvridet handtag och spetsiga bandgångjärn,
smidda byglar i det andra dörrbladet, en för skjutregel och en för klinka.
INNERDÖRR - Korgbågig, inåtgående pardörr klädd med bred fiskbenspanel, litet mässingsspolvred, uppochnedvänd nyckelskylt på andra dörrbladet och ny tröskel. Innan tornet uppfördes utgjorde dörren ytterdörr.
FÖNSTER - Korgbågig djup nisch med rektangulärt fyrluftsfönster från 2003 av lackat trä, kraftig korspost och karm, fyra rutor i profilerade spröjsar per luft och nya gammaldags hakar med öppen ögla på stjärtpikar. Svagt vidgad smyg och flackt sluttande fönsterbänk med träkonsol.
TAK - Plant tak av skålade, handhyvlade originalbräder och handsmidd spik, täckmålat med organisk brun färg. Bjälkar i nord-sydlig riktning, en konformad glasarmatur från 1940-talet när elekriciteten drogs in.
SAKRISTIA - Ingång med vindfång i östra väggens södra del, kordörr i sydöst, fönster i norr och ett litet vidgat utrymme i sydväst med ett litet fönster. Där är ett glasfönster från 1590 monterat. Bord vid östväggen och dörr till städskrubb på dess norra sida. Västra väggen har skåp och liggande textilförvaring. Rummet präglas av sin tillkomsttid, 1959.
GOLV - Rött tegelgolv där stenarna lagts två och två till kvadrater. Teglet går upp på väggen i två skift. VÄGG - Puts på ytterväggarna och gips i innerväggarna, målat som i kyrkan.
PORT - Vindfånget har tegelgolv i rader, putsade väggar och tak av smala brädor med taklucka. Element och kapphängare finns. Åt norr är där en dörr med litet wc med klinkergolv och likadant tak som i vindfånget. Ytterdörren är en enkel nyare dörr med ett litet fönster upptill med ruta av antikglas.
INNERDÖRR - Ingångens innerdörr och kordörren är enkla och likadana som i underbyggnaderna med fyra fyllningar och rakt vitmetallvred i släta foder. Nytt lås i kordörren. Skåpsdörrarna har enkla täckmålade fyllningar.
FÖNSTER - Norra fönstret är kopplat, öppningsbart och har stubbade hörn, fyra lufter i kraftig korspost indelade i tolv små blyspröjsade rutor med olika färger, excenterlås. Det sitter i en starkt vidgad korgbågig öppning. Plan fönsterbänk av trä, täckmålad som båge och karm. Västra fönstret har en vidgad rektangulär smyg med kvadratiskt fönster utifrån det gamla fönstrets mått som har brunmålad ekbåge och hörnbeslag samt ett rundbågigt fönster med blyinfattad glasmosaik från 1590. Fönstret sägs vara finskt och har emaljerade rutor med adliga ätten Lejonhuvuds vapen och tysk text, bland annat kan "Kiegleholm" utläsas. I det välmålade motivet syns olika kattdjur på skölden, tre lejon med tungor i mitten, riddarhjälmar, korintiska pelare, änglar och akantusblad. Fönsterbänken är en tjock träskiva som skjuter långt utanför väggen.
TAK - Plant blågråmålat tak av smala bräder och en slät bräda som list mot väggen. En liten infälld spotlight i gulmetall är riktad mot västfönstret och i taket hänger en nyare glascylinder med bubblor.
TORN -
TORNVÅNINGAR - Alla fönstren är likadana som i vapenhuset och från 2003. Samtliga utrymmen är i princip intakta sedan uppförandet. Sprinklers på alla plan.
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Ett litet utrymme med trappan ned i väster. Här förvaras bland annat den gamla nummertavlan och en stor tavla med två vinkelbrutna fält där det ena rubriceras "nya" och det andra "gamla" (testamentet?). Spikat skurgolv, slammade ockragula väggar, samma färg på trappan upp i söder med plansteg mot träbotten, fönster åt väster. I öster är ett förråd med plankvägg med en större ljusöppning och ett spröjsat högsmalt fönster med skrivna årtal såsom 1872, 1892. I öster är en korgbågig öppning med branddörr till läktaren som ursprungligen bara nåddes från tornet. Tröskeln är mycket nött.
VÅNING 3 - Rundbågig fönsteröppning och endast ytterbåge i fönstret åt väster. Stående timmervägg till ett utrymme i öster med sneddad vägg vid den öppna trappan upp i norr. Grovt bilad innervägg med en slits och mycket breda släta foder runt en originaldörr klädd med fiskbenspanel, en äldre stol, en kista, något slags figursågat underrede.
Noterat: Svårt maskstungen bjälke i rummet, försvagad.
VÅNING 4 - Tomt utrymme i öster, ytor som våningen under, fönster åt väster med trä i den rektangulära fönsternischen.
VÅNING 5 - Klockvåning, putsade väggar, nytt trägolv, nya handledare till den gamla trappan. Nya rödmålade elektrifierade luckor med smal stående panel.
Tre klockor från 1533, 1740 respektive 1748. Den äldsta klockan har en katolsk inskription. Mellanklockan tillhörde förr Lena kyrka.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 05, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (1996)
Byggnadsdel (1996): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
Långareds kyrka uppfördes 1818 sånär som på tornet vilket uppfördes 1824 och fick nuvarande takutformning 1891. En sakristia byggdes till åt norr 1959 med bårhus i källaren.
Beslutet om att ersätta Långareds gamla träkyrka med en ny togs 1816. Kyrkan uppfördes med plats för 500 personer. Ritningarna till en nyklassicistisk kyrka utfördes 14 oktober 1817 av arkitekt J. P. Serén i Stockholm, troligen vid Kungl. Överintendentsämbetet. Kyrkan försågs med en tresidig avslutning där sakristian inrymdes. Byggstarten skedde våren 1818 och i juni uppstod stenbrist, men redan en månad senare var stenarbetet dock färdigt och oxarna för stenkörningen sålda. Efter en strid om predikstolens placering sägs man i oktober ha beslutat att sätta den över altarbordet i enlighet med prostens vilja. Sådana altarpredikstolar hade då varit moderna en tid och om inte prosten fick en sådan skulle han kräva tillbyggnad av en sakristia. Församlingen tyckte arrangemanget var vanprydande. Friherre Gripenstedt fick medla mellan parterna och lovade att bekosta en eventuell flyttning av predikstolen om platsen inte kunde accepteras. Altarpredikstolar förbjöds 1836 men denna stod kvar till 1908. Efter 29 veckors och tre dagars arbete efter första grundstenen (enligt en uppgift från 1829) skall kyrkan ha stått färdig att tas i bruk till första söndagen i advent 1818, som enligt en källa inföll den 29 november. I en redogörelse för kyrkobyggandet uppges att ingen arbetare "skadades alls" och att "bestyret skötte välborne Jacob Gripenstedt vars omsorg, hushållning och drift var outtröttlig". Yttre kalkslagning och putsning skedde 1819 men tornet uppfördes inte förrän 1824, efter ett beslut året innan. Till byggmästare valdes den flitigt anlitade Pehr Eriksson, en av Sandhults många kyrkobyggare. Möjligen var han byggmästare även 1818. Den gamla kyrkans torn, som stått kvar till dess, revs. Klockorna flyttades över till det nya tornet, som även skulle fungera som sockenmagasin för spannmål. Efter det att dåvarande Lena pastorats övriga tre församlingar på 1830-talet byggt en gemensam kyrka erhölls även mellanklockan från Lena kyrka.
1886 installerades först en kammarorgel som var för svag och skadades av temperaturväxlingarna. Den ersattes på 1890-talet med en orgel som stått i Christinae kyrka i Alingsås. Orgeln var tillverkad av Sven Fogelberg troligen på 1860-70-talet. 1891 gjordes en ritning till ett högt spetsigt torntak. Tidigare hade tornet enligt ritningen en låg lanternin med rundbågade öppningar och pyramidtak. 1908 tillkom nya bänkar ritade av arkitekt Gustav Pettersson i tidstypisk jugendstil med rundat, njurformat krön och svarvade pelare i gavelns framkant. Han utformade också en ny altaruppsats samt till predikstolen en ny fot och spjälräcke med svarvade pinnar, allt i en kurvig rokokostil. Altarpredikstolen bestod som sagt tills dess. Nu ställdes predikstolen fritt invid altarringen i norr. Nytt golv lades. I koret stod bänkar utmed sidorna och en mycket liten sakristia fanns bakom altaret. I vapenhuset fanns endast trappa i norr och i långhuset två läktartrappor vid västväggen. Originalritningarna visar i vapenhuset läktartrappa i norr och torntrappa i söder, men detta kanske inte kom till stånd eller också har läktartrapporna tillkommit vid okänd tidpunkt. I långhuset stod en kamin. 1917 tillkom en skorstensstock, som troligen ersatte ett plåtrör. 1924 gjordes ett klassiserande vindfång till sydporten med sidopilastrar och vinkelbrutet krön med välvd ruta. 1937 byggdes orgelverket om och ett fristående spelbord tillkom i stil med den bevarade gamla fasaden. Orgeln flyttades västerut. 1941 gjordes en ny yttertrappa med räcke till tornporten. 1946 drogs elektricitet in i kyrkan för värme och belysning.
1956 började arkitekt Erik Holmdal projektera en renovering men Holmdal avled och projektet togs över av arkitekt Axel Forssén. Holmdals uppmätningsritningar visar att sydportens fritrappa var större än tidigare, en ändring som antagligen tillkom 1924 i samband med vindfånget. Korbänkarna var heller inte markerade och därför sannolikt avlägsnade 1908. Renoveringen utfördes under 1959 och innebar att en separat sakristia byggdes till i norr så den gamla i koret togs bort. Under sakristian anlades ett bårrum. Ett nytt slammat tegelaltare med disk av mattslipad mörkgrå granit eller kalksten tillkom efter Forsséns ritningar och altarringen breddades. Altartavlan fick ny ram. Det hela flyttades österut. Korets östfönster upplevdes som bländande, så det sattes igen inifrån medan övriga fönster fick blyinfattade glas. Korgolvet förlängdes åt väster. Predikstolen flyttades intill nordväggen, byggdes om och trapploppets riktning ändrades. Man önskade en ny gammaldags predikstol med evangelister skurna av Erling Waldeby men Riksantikvarieämbetet medgav inte detta. Dopfunten fick en sockel av gnejs. Nya kortare bänkar, som skulle likna dem som fanns före 1908, tillverkades men med färre rader; i norr minskades antalet från 27 rader till 15, i sydväst från 14 till 6 och i sydöst från 10 till 7 gentemot ursprungsritningen. Under läktaren byggdes ett kapprum i norr och en elcentral i söder. Vapenhusets sekundära trägolv avlägsnades och det gamla kalkstensgolvet justerades. Sydporten fick en ny dörr med ekklädsel lik den gamla. De gamla nummertavlorna användes inte och på deras plats hängdes istället tavlor med friherrliga vapensköldar. Hela interiören målades om. 1967 gjordes en utvändig renovering då hela kyrkan och tornets plåtdel sandblästrades och allt målades om.
1996 gjordes en handikappramp till tornporten längs södra fasaden. 2003 företogs åter en genomgripande renovering som förändrade koret invändigt. Ett nytt fristående altare byggdes och altartavlan flyttades till ytterväggen. Altarringen gjordes flyttbar. I mittgången anordnades i golvet en höj- och sänkbar handikappramp. Läktarunderbyggnaderna vidgades och fick ny inredning. I den norra tillkom en handikapptoalett samt en ny läktartrappa. Åtta fönsterbågar byttes ut och fyra nya kalkstenssolbänkar tillkom. Hela interiören målades om. Exteriören reparerades och taket lades om.
År 1225-1275 Specifika inventarier - dopfunt
År 1533 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1742 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Arvid Böök
År 1748 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklocka från Lena kyrka erhålls på 1830-talet i samband med sammanslagning av församlingar.
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1818-1824 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn. Sakristians tillkomstår okänt.
Arkitekt: Johan Christian Serén
År 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1865 Fast inredning - orgel
Införskaffas från Alingsås stadskyrka 1890.
Orgelbyggare: Sven Fogelberg
År 1908 Fast inredning - altaruppsats
Ersätter altarpredikstol som flyttas och får ny fot samt trappa.
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1908 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Gustaf Pettersson
År 1920 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1937 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Ombyggnad av orgelverk bakom bevarad fasad. Pneumatisk registratur. Någon enstaka gammal stämma behålls.
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1942 Konservatorsarbeten
Renovering av renässansfönster.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1946-1947 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
År 1950 Underhåll - exteriör
År 1959 Fast inredning - port
Ny dörr i mittporten.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1959 Fast inredning - bänkinredning
Sannolikt vid detta tillfälle slopas korbänkarna.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1959 Fast inredning - altare
Nytt murat altare, placerat vid östvägg på ett podium.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1959 Konservatorsarbeten
Konservering av 1700-talsänglar.
Konservator: Thorbjörn Engblad
År 1959 Teknisk installation - el
Elektrisk klockringning.
År 1959 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning. Inredningen laseras och marmoreras.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1967 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putsen målas med organisk färg. Även sockel, snickerier och plåt målas.
Hantverkare - Målare: Karl Nelsson
År 1996 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Handikappramp till västport.
År 2003 Teknisk installation - högtalaranläggning
Ljud- och ljusmanöverpulpet.
Arkitekt: Kurt Nyberg
År 2003 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Kurt Nyberg
År 2003 Underhåll - målningsarbete, interiör
Total ommålning i enlighet med befintlig färgsättning.
Arkitekt: Kurt Nyberg
År 2003 Underhåll - takomläggning
Arkitekt: Kurt Nyberg
År 2003 Underhåll - exteriör
Lagning och avfärgning av puts. Utbyte av rötskadat virke i torn. Fyra fönster får nya solbänkar. Nya vindskivor.
Arkitekt: Kurt Nyberg
År 2003 Fast inredning - altare
Flyttbart altare ersätter det murade som rivs.
Arkitekt: Kurt Nyberg
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
"Västergötland: Landskapets kyrkor" Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet m.fl. Redaktör Markus Dahlberg. Stockholm, 2002.
Johansson, Bertil "Kyrkobyggare från Sandhult och deras byggen". Ur "Kyrkan. Om kyrkobyggare och tro. Västgöta-Dal 1995/96". Sid. 107-118.
Kyrkobeskrivningsblad, Kyrkorådet
Beslut, Länsstyrelsen Västra Götaland 2000 & 2003
Informant vaktmästaren, fotografier i kyrkan från kyrkorenoveringen 2003
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin